Fritt forum

Foto: scanpix

Arne Bengtsson om Fritt forum

Rädda Lettland och Sveriges själ

Publicerad: 2009-04-24 14:04, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Lettland blir syndabock för Swedbanks och SEBs kreditförluster. Men Sverige har del i Lettlands kris och bär ett moraliskt ansvar för lösningen. Den som vill rädda sina banker bör först rädda Lettland, och den som vill rädda sin själ bör också rädda Lettland. Det skriver författaren Arne Bengtsson.

42 millningar
2 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Har skrivet boken Hotad frihet: Baltisk kris i skuggan av Moskva.

-De svenska bankerna bidrog till överhettningen 2006-2007, då kreditvolymen mer än fördubblades, konstaterade Lettlands nya premiärminister Valdis Dombrovskis när jag intervjuade honom för en tid sedan.

Skuldtyngda letter anklagar nu svenskägda banker för en aggressiv marknadsföring som "hjärntvättade" folk att låna skyhögt över sin betalningsförmåga.

Visst, många av de nyblivna EU-medborgarna uppträdde aningslöst. De kan inte fritas från ansvar för sin egen skuldsättning.

Men den baltiska köpfesten var främst ett projekt för korrupta politiker, som inte ville reglera kreditmarknaden, och lystna bankchefer som inte ville förlora till konkurrenterna.

Utan denna samstämda girighet hade nog inte Lettland stått vid ruinens brant i dag.

Enligt IMFs prognoser blir Lettlands recession världens värsta i år, 12 procent. En del ekonomer tror inte det räcker. De spår en BNP-minskning på 15 procent.

Nu måste lettländska lärare, läkare, sjuksköterskor, byggjobbare, arbetslösa, pensionärer, funktionshindrade, studenter, småbarnsfamiljer och andra sårbara grupper betala notan i de mest smärtsamma budgetnedskärningar Europa skådat det här millenniet.

Tidigare oberörbara delar av välfärden hotas: arbetslöshetsersättning, familjetillägg, handikappbidrag, föräldrapenning.

Fattigpensionärerna får inte sin utlovade höjning till existensminimum (!). De lägsta pensionerna motsvarar inte mycket mer än 1|000 svenska kronor. Och då ska man veta att mjölken kostar lika mycket i Riga som i Stockholm.

Snart handlar det om överlevnad för de mest utsatta i Lettland.

En av landets mest kända statsvetare, Ivars Ijabs, har den gångna veckan skakat om nationen med budskapet att Lettland är på väg mot kollaps, en sönderfallande stat.

Antalet människor som inte längre har råd med någonting kommer att växa, tror Ivars Ijabs och ser framför sig dramatiskt vidgade ekonomiska klyftor med ökat våld och mer brottslighet.

Ve oss om vi låter Lettland gå under!

Den estniske poeten Jan Kaus skriver:

"Förhåll dig till mig som till skog, som det finns gott om och i vilken du hittar platser goda ... förhåll dig inte till mig som till något som skall bli kalhugget ..."

I backspegeln ser det ut som om vi missat hela poängen med Baltikums frigörelse. Vi störtade dit som förbrukare, när vi egentligen skulle ha kommit som lärjungar. Baltikum blev inte fritt för att tillfredsställa vår nordiska girighet utan för att bota vår europeiska vilsenhet.

Tänk så mycket vi håglösa västerlänningar hade att lära av våra grannfolk som malts mellan våldsimperiernas kvarnstenar utan att krossas.

Men vi verkar inte ha lärt någonting. I stället bidrog vi ivrigt till att det fria Baltikum fångades i vårt eget nät. Nu sluter vi oss i vår andefattiga välfärd och förbannar våra olycksaliga östersjögrannar om de skulle dra oss och våra banker med i djupet.

Överdrift? Läs kommentarerna på nätet till artiklar om Baltikums svenska bankelände!

Lettlands finansminister Einars Repse befinner sig i Washington på IMFs vårmöte för att vädja om nåd, det vill säga tillåtelse att öka budgetunderskottet till sju procent.

Trots att regeringen i Riga försöker minska årets budget med 40 procent (!) klarar man inte Internationella valutafondens (IMF) krav på högst 4,9 procents budgetunderskott.

Därmed hotas fortsatta utbetalningar av de krislån på 7,5 miljarder euro som EU, IMF, Sverige med flera lovat i avsikt att rädda Lettland från bankrutt.

I januari utbröt kravaller i Riga sedan förra regeringen skurit ned statens lönebudget med 15 procent. De nya sparplanerna innebär ytterligare 20 procents lönesänkning, men det måste till ännu mer för att uppfylla IMFs krav.

Pest eller kolera. Vad ska Lettland välja?

Vårt grannland måste få mer lån och vidgade budgetramar. Många ekonomer menar också att landet måste övertalas att devalvera sin valuta. Sverige har hittills varit emot bådadera. Framför allt det senare, som skulle förvärra svenskbankernas förluster dramatiskt.

Men den som vill rädda sina banker bör först rädda Lettland.

Och den som vill rädda sin själ bör också rädda Lettland.

Arne Bengtsson (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6446

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vi medborgare blir rånade av bankerna. Bankerna har ju blivit en parasiterande statsmaffia.
Inte undra på att bankerna gör så galna affärer, det är ju ändå vi skattebetalare som måste(?) betala kalaset!
Låt oss istället skapa en bankgaranti för inbetalda pengar oberoende av banken du satt in pengarna i! Då kan även banker få gå i konkurs.
Det verkar nämligen behövas en utrensning av dåliga banker.

Permalänk | Anmäl #1 TÅGMICKE, 2009-04-25, 06:25

Swedbank dominerar i alla tre baltländerna. M t p den bankens historiska bakgrund är det en gåta varför de inte brytt sig om att ge ut Lyckoslanten inkl Spara och Slösa på estniska, lettiska och litauiska.

Just nu växer en generation av balter upp, säg födda 1985 och senare, som möjligtvis hört talas om recession men aldrig upplevt någon i det mer allvarliga formatet (rubelkrisen runt 1998 blev lyckligtvis ganska kortvarig). Dom har sett pappa shoppa en SUV, mamma shoppa en Merca och själva fick dom först en mountainbike, sedan en EU-moppe och sedan en BMW när årgångarna runt 1985 och litet senare fyllde 18 och fick körkort. Allt på kredit och/eller leasing.

Samtliga tre baltländer återvann sin självständighet 1991. Det är bara 18 år sedan och när man då börjar om igen från näst intill noll är det knepigt värre att inte få till något annat än en ekonomisk tillväxt.

Banker ägda/delägda av länder med en något längre erfarenhet av självständighet och ekonomiska fluktuationer, ex vis de tre giganterna i Baltikum, Swedbank, SEB och Nordea, borde naturligtvis ha visat mer vett och sans.

Och det borde deras aktieägare också. Det finns inget som hindrat Swedbank's aktieägare från att långt tidigare lufta de ilskna tongångar som hördes på den bankens stämma häromdagen.

Balterna själva då? Jovisst, självklart skulle dom ha visat mer vett och sans också. Men, det kunde ju många svenskar ha gjort också (givet deras erfarenheter av ett självständigt land beroende av internationell handel och global ekonomi) under det glada 80-talet...

Vidlyftiga krediter föder ännu mer vidlyftiga krediter där återbetalningsförmågan får prioritet först när det börjar gå åt pipsvängen. Det har balterna nu fått lära sig. Märkligt att de svenska bankerna inte lärt något av tidigare läxor på samma tema.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Rädda Lettland och Sveriges själ

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar