Myten om mäns våld mot kvinnor

Fysiskt våld är ett hemskt brott som kan ta sig många uttrycksformer. En av de mest tragiska formerna är våld som utövas inom ramen för ett romantiskt förhållande. En relation är ju det ställe där vi förväntar oss trygghet och kärlek, och det är en hemsk upplevelse att få den tryggheten förstörd av en örfil, knytnäve eller brännbollsträ.

Nyligen hade svensk media ännu en artikel om våld i hemmet. Vi fick där ånyo se det som samhället kopplar samman med våld i nära relationer: bilder på kvinnor som har synliga blåmärken och andra skador av det våld som män tillfogat dem.

Vi har alla hört retoriken från ROKS och andra feminister som pratar om "mäns våld mot kvinnor" och de samhällsproblem som detta skapar. På senare tid har t o m den svenska sektionen av Amnesty International börjat använda sig av samma slogan, som utmålar män som förövare och kvinnor som offer.
I regeringens "Handlingsplan för att för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer" (2007/08:39), så finns det definierat redan i titeln att det endast är män som utövar våld i heterosexuella relationer.

Vad är då problemet med att det är männen som utmålas som förövare? Vi vet ju alla att svensk och internationell statistik visar att det övervägande är kvinnor som rapporterar att de blivit misshandlade i en relation, medan män gör det betydligt mer sällan.

Problemet är att statistik inte är samma sak som akademisk forskning. Brottsstatistik (i detta fall misshandel i hemmet), är helt beroende av att brotten verkligen anmäls, och ifall en stor grupp människor i samhället avstår från att rapportera det som hänt dem, så blir statistiken genast felaktig.
Vad gäller våld i nära relationer, så rapporterar män sällan det våld de utsatts för av kvinnor, för att undvika att bli misstrodda, utskrattade eller t o m själva anklagade för misshandel.

Hur kan vi då vet att män underrapporterar den misshandel de drabbas av i hemmet? Finns det något belägg för detta? Ja, som tur är så är våld i hemmet något som intresserat forskare världen över, så idag har vi en mycket god bild av hur detta våld är fördelat mellan könen.

Tvärtemot vad den gängse bilden säger, så visar forskningen att våld i nära relationer är något som utövas av män och kvinnor i lika stor omfattning. Vare sig det gäller milt våld eller mer allvarligt våld så är kvinnor förövare lika ofta som män är det.

Att kvinnor och män är lika benägda att ta till våld, visas tex i en stor studie av Brittiska staten, och i en studie från Nya Zealand som även utvärderats av det amerikanska justitiedepartementet. Slutligen så har forskaren Martin S. Fiebert sammanställt en översikt av 247 forskningsrapporter, som tydligt visar att kvinnor är lika fysiskt aggressiva som män i nära relationer.

Det kvinnliga våldet i parrelationer sägs ofta vara självförsvar, men även här ger forskningen en annan bild än stereotypen. Studie efter studie visar nämligen att kvinnor är minst lika benägna som män att initiera våld i hemmet.

Ett resultat av våldet som däremot inte är jämt fördelat mellan könen är fysisk skada. Eftersom män är starkare än kvinnor, så har kvinnor en större risk att bli fysiskt skadade när de blir utsatt för våld. Däremot när det gäller de allra allvarligaste skadorna tenderar män att vara mer drabbade än kvinnor, eftersom kvinnor använder vapen och tillhyggen oftare än män gör.

Fascinerande nog så finns det redan en del ledande feminister som känner till att kvinnor och män är lika benägna att slå sin partner, eftersom de siffror på våld mot kvinnor som ofta citeras av feminister inte sällan tagits från forskningsstudier som påvisar att våld mot män är lika vanligt förekommande. Det våld som kvinnor utövar mot män censureras tyvärr alltid bort, så det når aldrig ut till allmänheten.

Vad är det då som avgör vem som blir en förövare i ett misshandelsdrama? Gudrun Schyman hävdade nyligen här på Newsmill att mäns våld mot kvinnor inte kan förklaras av psykisk sjukdom.
Tyvärr så har Schyman fel, eftersom den forskning jag refererar till påvisar att det är psykisk sjukdom, missbruk, arbetslöshet, fattigdom och spädbarn i familjen som är riskfaktorer för att misshandel skall uppstå. Däremot så är kön inte en faktor som kan förutspå misshandel, eftersom män och kvinnor slår lika ofta.

Det är hög tid att vi får en ärlig debatt om våld i hemmet; problemet är alltför allvarligt för att samhällsinsatserna ska få styras av mytbildning.

Låt oss även sluta använda uttrycket "mäns våld mot kvinnor". Det är djupt stötande, inte bara för att det inte stämmer med forskningen, utan även för att alla män ställs till svars för det våld en minoritet utövar.

Slutligen: det är dags att en gång för alla förändra det svenska samhällsklimat som gör att man kan anklaga män för nästan vad som helst, bara för att de är män.

Pelle Billing (15 artiklar)

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] har sett den framväxande feministiska rörelsen i Sverige och kritiserar den ofta på debattsajten Newsmill. I det amerikanska magasinet MMD ger han följande exempel på myter som feminismen har [...] Blogg: Tokfeminismens lögner – här är psykiaterns favori, 2010-01-18, 09:58

[...] även män drabbas med motivationen att “ingen forskning pekar på”, trots att det finns internationell forskning som pekar på just [...] Blogg:Äntligen erkänns vi utsatta män vara offer//Mr G «, 2009-06-09, 08:07

[...] så skrev jag en artikel på Newsmill om [...] Blogg:Föreläsning om partnervåld, 2009-05-26, 11:53

[...] Pelle Billing pratar på Newsmill om mängder av forskning som ska belägga det hemlighållna, utbredda våldet mot män av kvinnor, men länkar inte till någon. Han namnger en forskare och antyder några stora internationella forskningar. [...] Blogg:Stockholmsvänstern » Det är männens problem att ha, 2009-04-27, 15:08

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6448

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mycket bra skrivet, Pelle! Du gör väldigt bra analyser. För andra som läser detta vill jag starkt rekommendera Pelles blogg, www.pellebilling.com

Permalänk | Anmäl #1 Pär Ström, 2009-04-25, 09:11

Tack för att du avlivar denna myt än en gång. För dom som vill ha mer fakta kring detta finns massor av studier publiverade på nätet. Här är några Canadian childrens righs council är t ex en källa till mycket information. http://www.canadiancrc.com

Även här finns en hel del fakta: http://daddys.blogg.se/2009/january/nu-far-det-fan-vara-nog.html

Permalänk | Anmäl #2 Joakim Ramstedt, 2009-04-25, 09:30

Det finns tillräckligt med underlag för att bedriva forskning av kvinnors kriminallitet, se bara på:

http://www.yakida.se/story60.html

Vad kostar kvinnors våld samhället? Varför bedrivs det ingen forskning om kvinnors våld mot män. Detta är det enda jag känner till

http://www.yakida.se/kostnad.html

Permalänk | Anmäl #3 JJ, 2009-04-25, 10:21

Mycket bra artikel, Per.
BRÅ har en stor del av skulden i den snedvridna statistiken, eftersom de inte tar fram en neutral statistik där jämförelser mellan kön kan göras.
Men vad ska vi kalla kvinnors våld? Gudrun Schyman kallar allt mäns våld för patriarkalt, så ska vi kalla det för matriarkalt?

Permalänk | Anmäl #5 Mats Forssblad, 2009-04-29, 12:10

Tack för berömmet Mats.

Jag håller med om att BRÅ borde kunna ta fram en bättre forskning, som bygger på enkäter till ett hyggligt stort tvärsnitt av populationen. Då skulle vi få en mer rättvisande bild även här i Sverige.

I nuläget får jag hänvisa till den anglosaxiska forskningen, i avsaknad av svensk forskning (såvitt jag vet). Tyvärr kom inte länkarna med när artikeln publicerades, men de går ju att googla.

Permalänk | Anmäl #6 Pelle Billing, 2009-04-29, 23:36

Väl skrivet.

Jag har ställd samma frågor länge nu och det är sannerligen hög tid att samhället inser att man blivit manipulerad att tro på en verklighet som är långtifrån sann.
Man behöver bara läsa kommentarerna på 153 bloggen för att inse att många av deras läsare inte är öppna för några andra fakta än de utmålar (alla) män som monster.

Genusforskning har fått ta mycket plats i media men än så länge har jag aldrig sett någon forskning ifrån det manliga genusets sida. En radikalfeminist skriver en uppsats där hon påstår sig ha belägg för att 80% av alla kvinnor utsatts för våld av en man och helt plötsligt så är detta fakta. Utan minsta kritiska granskande och skulle någon ha modet att opponera sig så blir denne rask nedrancherad till kvinnomisshandlare som försöker flytta fokus etc etc.

Det är scary stuff..

Ta bara detta som jag fick i min blogg om "Varför så många män kritiserat 153-kampanjen" T ex bara det här att det finns personer inom polis och rättsväsende som fortfarande benämner det som "utvidgat självmord" när en man dödar sin fru och sina barn.

Det visar på en syn där frun och barnen är en del av mannen - ungefär som de inte hade någon egen identitet.

Dessa arkaiska synsätt måste förändras."

Att termen "utökat självmord" är en vedertagen term för självmord där den döde först mördat andra det har inget med det hela att göra.

Den som vill hitta patriarkala synsätt, nätverk, guds existens, bilar eller vad man nu vill, hittar också det han söker om han samtidigt lägger sin logiska förmåga i pankt det vill säga.

//Mr G

Permalänk | Anmäl #7 Mr Galahad, 2009-05-13, 13:55

Det är bra att uppmärksamma våld i hemmet som helhet och inte bara mäns våld mot kvinnor. Men jag förstår inte riktigt kritiken mot benämningen "mäns våld mot kvinnor". Innan den benämningen etablerades kallades ofta "mäns våld mot kvinnor" för "kvinnovåld", vilket var att flytta fokus (och således även skuld) från förövare till offer, som om det vore kvinnan som var problemet. Kvinnovåld vore väl snarare det våld som kvinnor utövar, inte det de utsätts för? Benämningen "mäns våld mot kvinnor" bör m a o ses som en begreppsutveckling. För övrigt tror jag att genusaspekten är viktig att utforska, eftersom mäns och kvinnors våld möjlighen skiljer sig åt vad gäller t ex kulturella orsaker.

Permalänk | Anmäl #10 stiffkitten, 2009-11-06, 21:27

En av de stora fördelarna med benämningen "Mäns våld mot kvinnor" är att man då kan skapa ett center för riktade undersökningar. Ett av många exempel:

http://www.teknat.uu.se/forskning/uu/beskrivning.php?vetenskapsid=0&fors...

Dessvärre utesluts naturligtvis faktorer som annars skulle påveka resultaten i en annan, eller åtminstone mer nyansrik, riktning.

Permalänk | Anmäl #11 Marielle Bengtsson, 2009-12-21, 12:48

"Tvärtemot vad den gängse bilden säger, så visar forskningen att våld i nära relationer är något som utövas av män och kvinnor i lika stor omfattning. Vare sig det gäller milt våld eller mer allvarligt våld så är kvinnor förövare lika ofta som män är det."

Kan du uppge källor till den forskning du hänvisar till?

Permalänk | Anmäl #13 Björn Viberg, 2010-12-01, 11:10