Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Publicerad: 2009-04-22 20:04, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11
"Det finns ingen anledning att försvara tryckt kurslitteratur, att försvara de böcker som idag står på kurslistorna och som man vill tvinga studenter att inhandla. De böcker som idag står på listorna är långt ifrån alla gånger de bästa alternativen ur kvalitetssynpunkt." Det skriver SAMIRA ARIADAD som arbetat som med studiematerial vid Stockhoms universitet.
Samira Ariadad är fd. Studiematerialbevakare vid Stockholms Universitets Studentkår.
Det är inte något nytt med (olovligt) nedladdningsbar kurslitteratur på nätet men sedan drygt ett år sedan då fildelningssajten Student Bay startade har debatten kommit igång rejält. Till att börja med är det i en students intresse att få ut sin examen eller sina högskolepoäng, så långt är vi nog alla överens. För att få detta är en läsning av den obligatoriska kurslitteraturen nödvändig (läsning, men inte ägande).
Jag hoppas att det inte heller är en nyhet i den demokrati vi säger oss leva i att möjligheter och förenklingar, till både utbildning, bostad osv. är en del, den viktigaste skulle jag påstå, i vårt samhälle. Både min och den enskilda studentens uppgift är i första hand att värna om studentens intressen som behöver få tag på sin kurslitteratur på enklast och billigast möjliga sätt. Att försöka få studenter själva att sluta kopiera är meningslöst - det må vara olagligt men när det sker i den utsträckning som det gör idag bör vi snarare se över lagen än försöka ändra ett helt (student)folk. Kort sagt, det är upp till förlagen och möjligen upphovsmännen att försvara sitt vinst- och ägandeintresse, inte studenter och dess företrädare likt mig själv.
Samma princip om att vi bör ha tillgång till fri information (utan annonser och reklam) som var tanken bakom biblioteken gäller i detta fall och är ännu en sak som sällan tas upp, nämligen de barriärer avgifter sätter på information för de som ska köpa den. Innan någon strikt uttalar sig om sin negativa ståndpunkt kring fildelning bör man överväga just informationsspridningsaspekten och vara medveten om att avgifter alltid sätter ett hinder för fri spridning. Något även förlagens vinstintresse gör - vi har idag det fantastiska i att elektroniska texter kan spridas och läsas av tusentals samtidigt, det är lite poängen med e-böcker. Men denna viktiga fördel förhindrar förlagen, det är mycket därför e-boken inte slagit igenom på kommersiell marknad.
Man bör även vara medveten om hur böcker en gång spreds för en vidare publik än några få privilegierade - just genom kopiering. Detta är inte bara ett historiskt faktum eller fenomen, den fördel och till och med försäljning som kopiering skapat för både förlag och skivbolag även idag bör man inte underskatta.
Författaren, professorn och vice ordförande i Svenska Läromedelförfattares Förbund Jan Trost är bland dem som skrivit under anmälan från Sveriges Läromedel Författares Förbund mot Student Bay och skriver en del om att hans verk nedsmutsas av en sådan hantering. Jag antar att han menar inscanning och uppläggning på Student Bay. Från en författare och professors sida hade man hoppats på ett större intresse från hans sida för att hans verk ska spridas. Men och också en större respekt inför det elektroniska mediet och en bättre inställning där man försöker hitta en lösning istället för att häva ur sig spydiga kommentarer. Det är tack vare att någon la ned just denna tid, hanterade böcker på just det sätt han motsätter sig som e-boken uppfanns. Just denna inscanning kan vi tacka bland annat den största e-bokssiten Projekt Gutenberg för.
Andra författare och upphovsmän har debatterat mot just den inställningen. Argumenten är desamma som jag tänker framföra, nämligen att vi inte kan förhindra kopieringen, att vi bör ta hänsyn till studenters situation och, som just SLFF bland andra faktiskt försökt gå ut med innan - gemensamt kräva ett höjt studiemedel. Men bland det viktigaste i detta är att vi också måste anstränga oss för att sprida kurslitteratur via Open Access-verktyg.
Det är nämligen inte, som många tror - så att alla studenter är negativa till digital läsning av kurslitteratur. I min egen undersökning från Stockholms Universitet, med över 2600 respondenter svarade över hälften att de kunde tänka sig läsa både sina kompendier och sin kurslitteratur elektroniskt. Det är visionslöst att inte satsa mer på e-böcker - att förlagen misslyckats beror på att det inte är marknaden som faktiskt alltid lyckas lansera och erbjuda det folk behöver - även idag är det tack vare biblioteken och alltså skattepengar som förlagen säljer några e-böcker alls. Samma förlag som för övrigt exempelvis ger ut nya versioner av böcker hela tiden för att få sig lite extra pengar, sätter upp kameror för att jaga studenter som kopiererar och har en vinst på 175 miljoner om året.
För att gå vidare med vad som menas med Open Access kan vi ta dels argumenten som nu fått genomslag vad gäller vetenskapliga artiklar och rapporter och varför det idag är mer och mer sällan som universitet behöver köpa tillbaka verk de varit med och redan finansierat. Den dubbla betalningen och svårigheten för allmänheten att få tillgång till vetenskaplig information har setts som en fråga om demokrati och informationstillgänglighet. Man kan fråga sig om detsamma inte kan appliceras på böcker. Som en del författare redan påpekat skapas ofta läromedelsböcker av undervisning och på annat sätt under betald arbetstid på universitet och högskolor. Här har alltså författare redan fått betalt en gång för sina verk, och skapar dessa i enlighet med sina yrken, som anställda och avlönade av offentliga medel. Även om det idag inte är så för alla författare, även om det är svårt att få ut och ingen större ersättning ges för svenska läromedelsböcker så löser inte hetsjakten mot student bay och kopiering detta. Det är inte så att folk istället kommer köpa - för det handlar om pengar de inte har.
Vi har redan en snedvridning uppfattning idag av vilka som pluggar och vilka socioekonomiska bakgrunder de kommer ifrån, kravet på och ökade utgifter för bland annat kurslitteratur kommer att öka snedvridningen ännu mer till fördel för de som har föräldrar som kan hjälpa till ekonomiskt. Om det idag ändå är så att man knappt får ersättning för det man skriver, ska vi inte hitta sätt att faktiskt inkorporera författandet i arbetstiden, arbeta för högre löner etc. Idag så är ju det faktiskt det bästa alterntivet - att försöka i en oändlighet att kombinera den fria marknaden med universitetens offentliga värld har redan visat sig vara olönsamt i det här fallet - för alla förutom förlagen.
I många andra avseenden har universitet och skolor legat utanför det privatas värld, de är offentliga av en anledning och detta för att kunskap inte ska ha ett pris. Det är just våra fria universitet och högskolor, som vi har att tacka den välfärd och sociala mobilitet vi har. Det är inte ens svårt att se, titta bara på vilken enorm värld, utanför just vinstintresse biblioteken idag erbjuder oss. Vad gäller just biblioteken kan vi för övrigt även tacka de minskade anslagen i realpengar för den ökade kopieringen.
Vi kan till och med betala våra lärare mer och uppmuntra till att universitetslärare själva ska skriva läromedlen och sedan helt enkelt låta litteraturen både läggas upp fritt som e-böcker och kanske säljas i tryckt form (det finns bland annat det amerikanska universitetsförlaget www.nap.edu som arbetar lite enligt den modellen). Då behöver vi ju varken upphovsrättshets och att jaga studenter. Att vi lever i en värld där vi ser det som mer rimligt att jaga studenter, och för övrigt mer än 1 miljon svenskar för upphovsbrott men har svårare att se att det faktiskt med lite vilja skulle vara möjligt att låna ut e-boksläsare till alla studenter där de har tillgång till.
Tänk vilken värld, vilken teknik vi egentligen har möjlighet till! Referenser kan kollas upp på direkten genom e-boksläsare med internet, rörlig bild och media kan läggas till och förenkla läsandet, texter kan enklare uppdateras, ja möjligheterna är oändliga. De e-boksläsare som idag finns kostar pengar men är fantastiska för läsbarhet, så det handlar om politisk vilja och vart man vill lägga sina resurser.
Vi kan inte styra förlagen och deras priser på e-böcker, det är där visionen alltid hindrats. Vi kommer aldrig komma framåt om vi blir visionslösa och istället cyniska. Det är med vilja våra visioner kan bli mer än så. Under mitt år då jag försökte hitta lösningar blev altid resultaten att det är författarna man får se till och vinna över så att de gör det bästa för sitt jobb och studenterna istället för att försvara de pengar de kan tjäna. Och det är politikerna man får kräva av, just högre biblioteksanslag, höjt studiemedel etc, och i detta avseende får vi säga att vi nog är svikna, studiemedlet kommer ännu ligga under existensminimum med regeringens nya förslag. Låt oss inte göra studenters tillvaro ännu sämre genom att hetsa mot dem istället för att hitta sätt där de kan få kurslitteraturen avgiftsfritt.
Det finns ingen anledning att försvara tryckt kurslitteratur, att försvara de böcker som idag står på kurslistorna och som man vill tvinga studenter att inhandla. De böcker som idag står på listorna är långt ifrån alla gånger de bästa alternativen ur kvalitetssynpunkt. Detta är kanske det mest upprörande och det som skakar om förlagen och hela företagsvärlden mest, nämligen att det inte är en fri konkurrens som är det som ger de bästa alternativen, den bästa kvaliteten av kurslitteratur till studenter.
Men som sagt, det är deras problem, inte oss studenters - och inte heller för den delen alla andra som faktiskt värdesätter tillgång till fri information, en på riktigt kostnadsfri utbildning. Och där detta är en motsättning, hos exempelvis författare, hoppas jag att det senare, nämligen viljan till fri kunskap är den vilja istället för värnandet om ens egna verk och vinstintresset är den vilja som segrar.
Förundersökning har inletts mot fildelarsajten Studentbay. Hur ska studenterna slippa bli skinnande av sina läromedelsförfattande lärare?

Vi läroboksförfattare har rätt till skälig ersättning för vårt arbete

Omoraliskt att lärarna ska få betalt två gånger för sina böcker
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




14 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Sen vill jag poängtera att jag trots Newsmllls säljande rubrik inte är ute efter att hetsa tillbaka mot förlagen - de gör det de ska nämligen försöker tjäna så mycket pengar som möjligt. Så jag försöker inte utpeka förlagen som onda - utan bara säga att vi har ett glapp mellan offentlighet och allmänhetens bästa och marknaden och att vi bör hitta andra sätt än att låta marknaden tillhandahålla vår kurslitteratur.
Ja Samira, Newsmill borde ta sin rubriksättare i örat. Alla tre inlägg i debatten hittills har fått rubriker som åtminstone något förvränger budskapet. Märkligt. I övrigt är det viktigt att studenternas röster får utrymme i debatten. Det är ni studenter som måste kräva förändring och begära att era lärare anstränger sig att finna bästa möjliga litteratur till lägsta möjliga pris (helst gratis).
När jag läste på Chalmers på 70 talet hade vi nästan enbart sk kompendier som olika lärare på skolan hade skrivit. Mycket låga priser av symbolisk karaktär.
Nu när mina söner 30 år senare läser på teknisk högskola får de enbart köpa "dåliga" överlastade engelskspråkiga "blykumpar" för 500-1500 kr st.
Vad tusan har hänt. Orkar inte lärarna skriva pedagogiska kompendier.
Mina gamla mattekompendier i orange papp är helt överlägsna den dyra Calculus.
Väldigt bra skrivet och sätter fingret på det viktiga i debatten. Inte "hur skall vi lösa förlagens situation" utan "vilket samhälle vill vi vara med om att skapa". Kunskap är den vackraste frukten som mänsklighetens träd kan bringa. Och då måste det väl ligga i vårt intresse att tillgängliggöra kunskap i så stor utsträckning som möjligt.
en hösttermin gick jag en kurs där man lät en försäljare komma från förlaget och marknadsföra/sälja kurslitteraturen under en hel timma. Han sålde ett paket om två böcker, varav den ena skulle användas i kursen som gick för tillfället. Vad gäller den andra boken i paketet ljög han om att denna skulle användas i en kurs senare på vårterminen. när den kursen väl började kunde den kursansvarige inte alls förstå varför säljaren sagt så.
Utmärkt inlägg.
Jag tycker att studentkårerna skall ta tag i läromedelsproduktionen själva. Lägg upp det med den modell som Wikipedia använder, att användarna själva utvecklar materialet. Allt eftersom studentkårens kurslitteratur blir alltmer komplett kan förlagens böcker undvikas.
Tillgång till bra kurslitteratur genom studentkåren kan kanske också bli ett bra rekryteringsargument nu när medlemsskapet skall bli frivilligt.
Wikimodellen var ingen dum idé! Sedan kan studentkårerna skriva till alla läromedelsförfattare i Sverige och fråga om de är beredda att gratis och med Creative Commonslicens (dvs med bibehållen upphovsrätt och erkännande, samt slutgiltig kontroll över texten, dock utan ersättningskrav) dela med sig av de manus som de en gång skickat till förlagen. Dessa har man nämligen full frihet att distribuera som man vill. Språkgranskning och korrläsning skulle ju då kunna bli en kollektiv verksamhet. Jag skulle med glädje bidra till ett sådant initiativ.
Student böcker är ett intressant ämne. Det borde vara inflation i ämnet studentböcker. Nästan varenda högskolelärare verkar tydligen skriva egna böcker. Som sedan ska tillämpas i deras kurser. Fast det redan finns åtskilliga böcker i ämnet.
Till exempel linjär algebra där känner jag till minst 5st böcker. Alla behandlar samma kurs samma matematik och så vidare. Trots detta så kommer det ständigt nya böcker i ämnet.
Och för att inte tala om kurser där en bok som är listad som kurslitteratur trots att bara ett kapitel är väsentligt. Men det är det långt i från alla förläsare som nämner i början.
Vad gäller kompendierna är de ofta en blandning av olika författares artiklar samt instuderingsfrågor eller dylikt. Det finns inget som säger att man inte skulle kunna erbjuda dem digitalt på kursens interna webbsida faktiskt - det är en process jag aldrig hann påbörja och när min tjänst togs bort kan ingen fortsätta den heller. Jag hoppas bara att institutionerna sätter igång med det själva - det skulle spara dem både tid i att stå och trycka dem och spara studenterna pengar, det finns en mindre copyrightkostnad för artiklarna som man fortfarande skulle behöva betala - men då får institutionerna vara bra på att deala fram ett avtal där utskriftsmöjligheter finns etc, det är inte omöjligt att det skulle kunna begränsas.
För övrigt är det en intressant fråga om varför författarna motsätter sig kopieringen om det inte är så att det är pengarna de förlorar som driver dem. Varför så viktigt att behålla upphovsrättne om det inte är för pengarna? Just den inställningen har ju både jag och andra redan bemött - nämligen att kunskapsspridning och studenters intresse borde gå före egenintresset och att man ska premiera det för författarna. Om det sedan är statusen som är anledningen så är ju det förstås dynamiskt - genom att större författare och universitet påbörjar en open access-modell i kurslitteratur kommer ju det vara det mest innovativa att göra.
Josef Kohler, den gamla galna gubben var ju bland dem som skrev om den ideella rätten till verket och inte bara ex texten, här diskuterar copyriot honom:
http://copyriot.se/2008/04/19/josef-kohler-och-iden-om-ett-inre-uttryck/
Vad gäller studentkårers roll så skulle jag också gärna se att man engagerade sig mer, efter mitt år som var första och enda gången någon från kåren jobbat med det (min tjänst las ned av nästkommande koalition) försökte jag se över om man skulle kunna starta eget förlag etc, men det är väldigt problematiskt och universitetets egna var enormt ovilliga att samarbeta. Så slutsatsen är faktiskt att man får gå förbi förlagen helt - eller starta ett som flera studentkårer på universitet äger ihop och där man noggrant skriver in att de är icke-vinstdrivande.
Men bäst vore att skapa Open Access-portaler likt DiVa. Det finns för övrigt redan något liknande som förstås biblioteken startat - Open Learning Resources tror jag det heter. Kolla upp det.
Seriöst Newsmill. Skärp er med rubrikerna, de börjar bli lika illa som kvällspressens sensationsrubriker.
Jag är författare till en lärobok. Jag har inte haft chans att skriva den på arbetstid. Den kan användas som handbok även efter avslutade studier. Kan någon förklara det rättvisa i att den ligger gratis på nätet.
Långa resonemang - alla har rätt att skriva läromedel, skapa förlag -sälja eller ge bort - således bara att sätta igång - inget att vänta på - kreativa lärare och elever får väl visa att de kan och vågar
Långa resonemang - alla har rätt att skriva läromedel, skapa förlag -sälja eller ge bort - således bara att sätta igång - inget att vänta på - kreativa lärare och elever får väl visa att de kan och vågar
Hej! Håller i mångt och mycket med dig. Själv har jag sätt att läraren ofta tar in litteratur som antingen han/hon själv skrivit eller som skrivits av någon kollega. Så fungerar det inom tex statsvetenskap. Sedan är det ju många lärare som hela tiden talar om för studenterna att "Ni måste köpa kurslitteraturen". Problemet är att böckerna har blivit dyrare samtidigt som studiemedlen inte räknats upp för att täcka bland annat inflation. Man måste lösa tillgängligheten till litteraturen så det inte går ut över studenternas ekonomi. Istället för som idag att läraren talar om för akademibokhandeln att ta hem den litteratur som är kurslitteratur, så borde det vara biblioteket som skall ha litteratur hemma så det räcker till alla kursdeltagare/programstudenter.
Visst, man kan använda kompendier ibland istället för tjocka dyra böcker som studenterna inte har råd med. Sedan kan man göra som så att istället för att ha flera kursböcker på varje moment så kan man använda sig av Readers. Detta blir allt vanligare inom internationell kurslitteratur. Det finns tex reader in Political Science, Reader in Global Justice. I dessa verk finns alla de viktigaste texterna och teorierna samlade. Detta betyder att man bara bör använda readern inom området som kurslitteratur och resten kan man skippa utan problem. Visst, jag förstår om andra studenter tycker det är tungt med att läsa böcker på engelska, så det gäller att hitta en mellanväg som fungerar för alla studenter. Allt beror ju på vilken utbildning man går på och vilket universitet eller högskola man studerar vid.
Att använda kompendier medför också vissa juridiska problem, vilket jag såg när jag studerade på Södertörns Högskola. De hade kompendier med artiklar från olika författare, men hade inte sökt tillstånd för detta. Dvs polisen kom dit och beslagtog kompendierna med hänvisning till upphovsrätten. Som rättsläget är så är det nog enklast att använda litteratur och inte sätta ihop kompendier som riskerar att bli polisärende.
Således bör studentkårerna bevaka att man använder sig av Readers när det är möjligt, och i andra hand hitta litteratur som är av hög kvalitet för utbildningen, men som inte är för dyra för studenterna. Lärarna måste bli väl informerade om att studenterna har en helt annan ekonomisk situation än lärarna.
Lyssnar inte lärarna på studenterna så kan ju alltid studenterna sända en tydlig signal genom att hoppa av kursen/utbildningen som en ren DEMONSTRATION av hur illa de tycker sig bli behandlade av lärarna.
Sedan kan man ju som student alltid titta på vad som skrivits på området och välja en billigare bok och tala om för läraren att så här gör jag för min ekonomi måste gå före högskolans och dina intressen som lärare.
Men, börja först med en dialog med läraren i början av kursen/utbildningen och kräv att det blir ett totalstopp för dyr kurslitteratur.
Ordning och reda, måste råda eftersom studenternas ekonomi måste gå före den råa girighet som finns hos lärare, kursansvariga, förlag och författare.