Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Carl Norberg om Fritt forum

Den ekonomiska himlen mörknar nu hastigt i landet.

Med avseende på den alltmera utbredda lividitetsbristen i samhället, så måste opinionsbildningen ta fart i detta avseende, och förståelsen för vad som händer öka hos medborgaren i gemen.


Om författaren

En snäll fru.

Det är nu som samhället verkligen måste ta ett ansvar och statligt reglera banksystemet, och massavskriva osunda fordringar i bankernas balansräkningar, annars kommer hela samhället till sist att haverera, detta trots att bristen på pengar egentligen inte är en brist i så måtto, utan egentligen bara en alltför stor snedfördelning eller inlåsning av valuta till bankernas förmån.

Denna penga/likviditetsbrist skapar en sjunkande efterfråga och dessutom fallande priser, vilket alla kan se som effekter i nu, eller åtminstone som en prognosticerad risk.

Hur svårt skall nu detta vara att fatta för politiker? Redan nu börjar bidragstagandet närmast att explodera på grund av de utbredda likviditetsbristen, och frågan blir då var någonstans som inlagringen eller läckaget av valuta sker, i ett vad som hypotetiskt skall vara ett slutet system?

Svaret är i bankernas balansräkningar!

Bankerna gör alltså fortfarande vinster i sina resultaträkningar, trots kreditförluster och att de behöver nyemittera för att täcka sin kapitaltäckningskvoter för att kunna göra möjligt att bevara sina uteliggande krediter, i enlighet med vad Baselregleringarna kräver.

Valutaskapande privatbanker som dessutom belastar ekonomin med räntor, kommer därför garanterat att döda civilisationen om ingenting görs åt detta regleringsmässigt

Och detta är fullkomligt oundvikligt. En konsekvens som tydligen annars hellre tycks föredras av den politiska ledningen, är att samhället blir mycket socialt och politiskt instabilt.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6337

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Visst har bankerna spelat en stor roll i krisen - men det hjälper knappast att låta staten reglera dem. SBAB borde ju som statlig bank vara ett prima exempel på en välstyrd institution? Utlåning till 95% utan kontantinsats? Eller Nordea, som är statligt delägt?

Nej, ska det bli nån lösning så får man nog gå till roten av problemet, nämligen att vi har ett bankmonopol. Skrota Riksbanken och tillåt fri bank-verksamhet så slipper vi dylika problem. Naturligtvis måste vi då även slopa insättnings-garantin, bank-stöds-garantier etc., men sådana risksocialiseringar är horribelt att de ens skapades.

Permalänk | Anmäl #1 Hans Palmstierna, 2009-04-22, 15:10

Men du får faktiskt ursäkta mig Hans Palmstierna, men det synes som om du verkligen inte gar förstått detta alls!

Problemet är inte att det finns statliga banker som kan bilda valuta, eftersom staten likafullt har ansvaret för valutans värde i valutaregionen.

Problemet är däremot att det finns ytterligare aktörer, som är tillåtna genom sin bankoktroj att bilda valuta enligt baselregleringarna, och dessutom att ta ut ränta på denna valutas skuldbildande grund, vilket skapar ett latent och växande underskott på valuta och likviditet i ekonomin.

Detta är de faktiska sakomständigheter som råder i verkligheten idag.

Det som du anför som lösning är faktiskt rena rama dumheterna.

Finans och valutasystemet är en samhällsbärande funktion, och måste därför hållas som fri konkurrens inom samhällsmarknaden. Det kan därför inte finnas privata parter på marknden som har konkurrensfördelar genom i detta fall bankoktrojen i valutafallet.

Permalänk | Anmäl #2 Carl Norberg, 2009-04-22, 15:40

Detta är mycket enkelt att förstå om man bara ids att tänka efter det minsta.

Permalänk | Anmäl #3 Carl Norberg, 2009-04-22, 15:43

Det är uppenbart att Riksbankens agerande enbart syftar till att gynna kompisarna bankcheferna med släkt och vänner.

Att staten skulle avlast bankerna genom att ta över dåliga lån verkar inte sunt, det skulle ju belöna de banker som misskött sig.

Bättre då att förstatliga bankerna och rensa i korruptionen.

Bankerna stjäl tiotals miljarder kronor om året från kunderna. Det är dags att sätta stopp för det svinnet som bara perverterar ekonomin.

Permalänk | Anmäl #4 Bo T, 2009-04-23, 08:41

Jag hävdar att jag har förstått ganska precis.

"Problemet är inte att det finns statliga banker som kan bilda valuta, eftersom staten likafullt har ansvaret för valutans värde i valutaregionen."

Nej, problemet är att de har monopol på valuta. Hur bra jobb gör Riksbanken med att bibehålla kronans värde? Har de någonsin träffat sitt s.k. inflationsmål? Utöver det - ett mål på 2% stöld om året klingar ganska illa i mina öron, men det är väl för att jag lider av någon vansinnig tanke att om man skall tvinga folk till att använda en valuta så bör den behålla sitt värde. Ett fritt banksystem med fria valutor skulle lösa problemet ganska fort. Men ett annat alternativ är som sagt att låsa pengamängden, eller införa 0%-inflations mål.

"Finans och valutasystemet är en samhällsbärande funktion, och måste därför hållas som fri konkurrens inom samhällsmarknaden."

Vilket innebär? Man kan hävda att vadsomhelst är en "samhällsbärande funktion" beroende på utgångspunkt och infallsvinkel. "Samhällsbärande funktion" är något som en minoritet av majoriteten på folkmandat tycker sig ha rätt att tvinga på folk, för deras eget bästa.

Antingen tror man på "rätt" att tvinga folk till saker, eller så gör man det inte. Jag gör det inte. Oavsett om det är "samhällsbärande" eller inte.

Permalänk | Anmäl #5 Hans Palmstierna, 2009-04-23, 11:55

Nej de har inte monopol på att bilda valuta!

Varför tror du det, Hans Palmstierna?

Tror du även att ett privatiserat försvar eller rättssystem, är av godo?

Och en samhällelig fuktion skall vara lika bra till alla delar för alla medborgare.

Permalänk | Anmäl #6 Carl Norberg, 2009-04-23, 17:02

hr. Norberg menar följaktligen att jag kan starta en bank och bedriva bankverksamhet vilken dag jag så känner för? Att det är fritt fram för mig att trycka valuta, låta folk öppna bankkonton, skapa betalkortsrutiner, bedriva låneverksamhet etc.? Eller kan det vara så att staten kräver tillstånd för att bedriva bankverksamhet, oavsett om folk skulle vara intresserade av att handla med min bank eller inte?

Och nej, jag tror inte på ett privatiserat försvar eller rättssystem, det tidigare p.g.a. praktiska problem, och det senare för att det behövs ett oberoende rättssystem för att få en objektiv rättsbedömning.

Definieras följaktligen "samhällelig funktion" som vadsomhelst som är till alla delar bra för alla medborgare?

Permalänk | Anmäl #7 Hans Palmstierna, 2009-04-23, 20:42

Bankoktroj(det som Hans Palmstierna kallar tillstånd) och finansinspektion är ingenting som styr mängden av givna krediter, dessa kontrollerar främst efterlevnad av Baselreglerna som är det som reglerar kapitaltäckningskvoter. Valuta skapas inte främst genom tryckning av kontanta medel, valuta skapas i princip enbart genom skuldbildning, och endast i mycket marginell omfattning av monetär bas.

Om du inte förstår metodiken och processen kringhur pengar skapas så föreslår jag av vi inväntar din förståelse för denna process, annars tenderar diskussionen att bli lite onödig.

Du sannolikt både läser och skriver även lite slarvigt Hans Palmstierna. Samhällelig funktion kräver nytta till lika delar, inte en godtycklig nyttomängd per capita. Samhällelighet som ord betraktat visar mycket tydligt på detta.

Permalänk | Anmäl #8 Carl Norberg, 2009-04-24, 06:16

hr. Norberg undviker ämnet. Är det fritt fram för mig att bedriva bankverksamhet, eller är det så att staten/finansinspektionen kräver, oavsett om vi kallar det tillstånd eller bankoktroj, att jag följer regler de har bestämt oavsett om marknaden är intresserad av att ha mig som bank eller inte?

Baselreglerna är f.ö. en av anledningarna till att hela världen tycks ha glömt hur man bedriver bankverksamhet - för genom att ha rutat in bankernas agerande med internationella regler är det inte längre någon som kommer ihåg hur man ser till att en bank inte råkar ut för katastrofala kreditförluster - alla förlitar sig på Basel-reglerna. Ju mer du reglerar en bransch, desto större sannolikhet att när (inte om) den kraschar så har samtliga aktörer gjort exakt samma fel. T.ex. överköp av mortgage-backed-securities i USA. Eller kanske utlåning till Baltikum av svenska banker.

Och jag är fullt medveten om hur pengar skapas i ett modernt monetärt system - men det är inte det debatten handlar om. Att majoriteten av alla existerande pengar aldrig "trycks" utan endast finns i digital form kan vilken charlatan som helst lista ut. Att varenda existerande valuta är skapad på ett pyramidspel av centralbankers utlåning som är beroende av en konstant ökad skuldsättning och inflation är ingen nyhet. Ytterligare en anledning till att skrota hela systemet.

"Samhällelig funktion kräver nytta till lika delar" - Jag tror att herrn får förklara detta "icke-uttalande" innan han klagar på att jag läser och skriver slarvigt, ty det som finns inom mina citations-tecken betyder de facto ingenting alls.

Lika delar? Lika som vad? Krävs av vem? Nytta för vem eller vilka? Det är knappast lämpligt att bedriva ideologiska diskussioner på ett dada-istiskt plan, ty det kringgår alla krav på argument som krävs för att de skall leda till logiska slutsatser.

Permalänk | Anmäl #9 Hans Palmstierna, 2009-04-24, 17:56

hr. Norberg undviker ämnet. Är det fritt fram för mig att bedriva bankverksamhet, eller är det så att staten/finansinspektionen kräver, oavsett om vi kallar det tillstånd eller bankoktroj, att jag följer regler de har bestämt oavsett om marknaden är intresserad av att ha mig som bank eller inte?

Baselreglerna är f.ö. en av anledningarna till att hela världen tycks ha glömt hur man bedriver bankverksamhet - för genom att ha rutat in bankernas agerande med internationella regler är det inte längre någon som kommer ihåg hur man ser till att en bank inte råkar ut för katastrofala kreditförluster - alla förlitar sig på Basel-reglerna. Ju mer du reglerar en bransch, desto större sannolikhet att när (inte om) den kraschar så har samtliga aktörer gjort exakt samma fel. T.ex. överköp av mortgage-backed-securities i USA. Eller kanske utlåning till Baltikum av svenska banker.

Och jag är fullt medveten om hur pengar skapas i ett modernt monetärt system - men det är inte det debatten handlar om. Att majoriteten av alla existerande pengar aldrig "trycks" utan endast finns i digital form kan vilken charlatan som helst lista ut. Att varenda existerande valuta är skapad på ett pyramidspel av centralbankers utlåning som är beroende av en konstant ökad skuldsättning och inflation är ingen nyhet. Ytterligare en anledning till att skrota hela systemet.

"Samhällelig funktion kräver nytta till lika delar" - Jag tror att herrn får förklara detta "icke-uttalande" innan han klagar på att jag läser och skriver slarvigt, ty det som finns inom mina citations-tecken betyder de facto ingenting alls.

Lika delar? Lika som vad? Krävs av vem? Nytta för vem eller vilka? Det är knappast lämpligt att bedriva ideologiska diskussioner på ett dada-istiskt plan, ty det kringgår alla krav på argument som krävs för att de skall leda till logiska slutsatser.

Permalänk | Anmäl #10 Hans Palmstierna, 2009-04-24, 17:56

Att vi således debatterar olika saker, kan ju möjligen ha en viss betydelse för samförståelsen...

Och det är alltså varken frågan om valutan är elektronisk eller i fysisk form som är ämnet i detta, eller ens om egentligen någonting annat, än att den värdegrund som valuta skall mäta, inte kan tillåtas bildas genom kreditexpansion grundat på skuldbildning, i ett ändligt system, om man önskar långsiktig stabilitet i systemet.

Samhällelig nytta till lika delar, beskrivar mycket exakt likheten emellan delarna av nyttan, för nyttotagare i en samhällelighet.

Eller så kan det beskriva likafördelning samhällen emellan, vilket även detta inom en valutaregion är applicerbart som exempel.

Och med avseende på detta hur en bank skulle kunna bedrivas i dagens informationssamhälle, med någon som helst lönsamhet , utan att skapa valuta genom kreditexpansion, det kanske hr. Palmstierna kan vara så vänlig och beskriva....

Handel med värdeförmedlingsverktyg(valuta) kan på lång sikt likafullt endast leda till att alla värdeförmedlingsverktyg(valuta) hamnar på ett ställe inom valutaregionen, det är definitionsmässigt enbart en tidsfråga.

I detta gäller, att ju mindre verksamhet till ett givet av valuta beskrivet värde, som bedrivs med annat än handel av valuta av aktörerna på marknaden, desto större konkurrensfördel uppnås i förhållande till slutmålet att äga all valuta.

Och om huruvida ett land klarar sig utan produktion, och kan leva på att handla med valuta, är nog mera en historisk diskussion som hr Palmstierna får ta med sina likar i förståelse.

Permalänk | Anmäl #11 Carl Norberg, 2009-04-25, 06:24


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.