Vi på Facebook vann mot Konstfack

Jag vet inte om jag skulle vara så stolt och glad över en Facebooks grupp.

Du säger det själv-
"Ingen önskar naturligtvis att jurister ska sitta och granska konst, sådant borde funka ändå."

Tyvärr tror inte jag detta för med sig något gott!
Konsten måste först passera myndigheterna/lagen/polisen innan godkännande, är det verkligen fri konst då eller blir det bara en accepterad utsmyckning

"I framtiden hoppas jag att situationen kan bli mer normal, som det är på andra statliga utbildningar."

Ja vad kul! En "normal" konst utbildning! Det kommer säkert resultera i banbrytande konst... not!

Bra Mathias"
Det du skriver i mitt citat nedan fångar det centrala:
""Det Odell och Wrange verkar oförmögna att förstå är att det är skillnad på en enskild, privat, fristående konstnär och en statlig konstutbildning. Om Anna Odell som privatperson vill bryta mot lagen i sin konstutövning så står det henne fritt att göra det. Hon får såklart ta konsekvenserna av sitt agerande, som alla andra. Men att gå från det, till att kräva att en statlig utbildning ska godkänna lagbrott, är vägen lång.""
Skattepengar ska inte användas till att bekosta vandalisering i tunnelbanan.
Vad gäller Anna Odell så har jag visst hopp. Hon verkar ha fattat vad det handlar om dvs att göra ett varumärke av sitt namn. Hon kommer att gå långt så hon blir nog INTE en i mängden av arbetsskygga kulturarbetare som vi försörjer via skattsedeln

Kan vid en snabb titt acceptera och tycka det är bra det du säger L Johansson.
Tyvärr tycker jag ändå att minna skattepengar ska användas på bästa möjliga sätt.
Ska försöka mig på en liknelse, som kan ses som ganska långt i från det som det här ämnet handlar om.
Det jag tänker på är stamcells forskning kring och på stamceller från aborterade foster som har förbjudits i USA. Detta förbud har uttryckts som en stark broms av utvecklingen av nya behandlings metoder mm.
Tycker inte att mina skattepengar ska användas till att bromsa kreativitet, risken finns att det som är accepterat blir mer och mer snävt och till slut tillåts bara Disney :).

Det som ovan här anses fånga det centrala i Mathias Sundins text – Det Odell och Wrange verkar oförmögna att förstå är att det är skillnad på en enskild, privat, fristående konstnär och en statlig konstutbildning. Om Anna Odell som privatperson vill bryta mot lagen i sin konstutövning så står det henne fritt att göra det... – är det centrala men tyvärr har både artikelförfattare och ovanstående kommentator missuppfattat. Det de statliga konstutbildningarna gör är att utbilda konstnärer, det stämmer, men, det finns inga konstnärer som inte är privata. En konstnär är i många skeenden sin konst. Såklart finns det undantag, men eftersom konst är något som kan vara både svårt att konkretisera, realisera och bedöma, just på grund av dess komplexitet och subjektivitet, kan man inte begära att konstnärer ska behöva skilja sin person från sin gärning. Konst är något som de flesta människor inklusive jag själv kan ha väldigt svårt att greppa och förstå, men som jag hävdar är ytterst nödvändigt för att vi ska fungera, både som människor och som samhälle. Människor är känselstyrda och känselbundna varelser som behöver stimuleras och utmanas för att inte hemfalla åt oerhört primitivt flockbeteende likt det som artikelförfattaren dragit igång.

Re: Petter
Precis som du säger så är det en liknelse som ligger ganska så lång ifrån det ämne som vi här pratar om. Varken Anna Odell och han som klottrade i tunnelbanan sysslar med någon ”forskning” inte ens i ordet vidaste bemärkelse. Dom har inte levererat något bidrag till samhällsdebatten och det kommer antagligen ingen av dom att göra. Svensk konst har överhuvudtaget inte påverkat samhällsdebatten under vår livstid utan det är bara nåt som kulturkoftorna inbillar sig vid högtidliga tillfällen när dom fått i sig alltför mycket av jästa och destillerade drycker.
Ekonomi betyder hushållning. Om man ger konstfack mindre pengar eller lägger ned konstfack så kan man anslå mer pengar till utveckling av nya behandlingsmetoder som du talar om.
Men jag har visst hopp om Anna. Hon bygger sitt varumärke och jobbar på att skapa sig ett namn och det kommer antagligen att betala igen sig medan tunnelbaneklottraren bara vandaliserade.

Om enskilda moralistiska snåljåpar ska få bestämma själva vad deras egna skattepengar ska gå till är samhället förlorat.
Avdragsrätt för sponsring har borgarna redan infört. Nu får enskilda individer använda allmänna medel till vad dom tycker förtjänar en slant i mössan.
Den västerländska representativa demokratin har mänskligheten hittat fram till efter århundraden av möda, delvis för att skydda oss själva mot vår egen dumhet. Att folkpartiet fortfarande hellre tror på sunda förnuftet, dvs summan av ens egna fördomar, syns ju tydligt i tex deras skolpolitik. Där vet minister Björklund mycket bättre än lärarna vad skolan behöver.
Matthias här vet antagligen också vilken konst vi skulle må bäst av.
Vad får vi då? Tavlor med hundar och sån där man förstår vad det föreställer? Oljemålningar i gul och blått?

Läste en gång till och blev ännu mer irriterad på den där självgoda fördomspredikaren.
Tror han att det är en bedrift att få 4000 svenska bloggare att skriva att dom vill betala mindre skatt?
Pajas.
Starta en facebook-grupp mot invandrare också om du vill ha billiga poäng.

@L Johansson
Man må tycka vad man vill om det som gjort men allt har dom lämnat ett avtryck i samhällsdebatten!
Nu förstår jag att min liknelse inte nåde fram det var inte "forskning" som var poängen utan begränsande och inskränkande i möjligheterna som kan skapas av frihet (självklart frihet under ansvar).

PETTER
Du skriver ”Man må tycka vad man vill om det som gjort men allt har dom lämnat ett avtryck i samhällsdebatten!”
Men de är fel. Anna Odell har inte lämnat något som helst avtryck i ”samhällsdebatten”. Vad Anna Odell gjort är att hon lyckats skapa uppmärksamhet kring Anna Odell vilket inte ska förväxlas med att lämna avtryck i samhällsdebatten. Enligt projektbeskrivning (som den återgivits i media) så ska detta projekt bla handla om att ”öppna slutna rum”. I en av sina artiklar säger Anna ”Som konstnär måste man ha möjlighet att röra sig i de moraliska och etiska gränstrakterna”
http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/20/fegt-av-konstfacks-ledning-att...

Men om vi hoppar över mumbo jumbo snacket så det Anna egentligen sysslar med är att bygga sitt eget varumärke. Det har hon gjort genom den uppmärksamhet som hennes projekt fått samt genom att få ett helt uppslag i DN Kultur och genom att skriva två artiklar här mm mm.
Men debatten som uppstått handlar inte om psykvården eller om samhället utan om Anna Odell. Vilket givetvis är syftet.
Anna Odell är ingen ungdom utan hon är 35 och alltså vuxen. (Om hon varit 17-18 så hade hennes uppträdande mot polisen och personalen på psyket varit lite mer försvarbart, men hon är alltså dubbelt så gammal). Hon går snart ut konstfack och vill antagligen kunna leva på sin konst.
Hon ger henne rätt så goda möjligheter att klara av detta just på grund av den uppmärksamhet som Anna Odell skapat kring Anna Odell. Men blanda inte ihop det med samhällsdebatten

Den som bygger sitt varumärke här är väl Mathias Sundin.
Tyvärr gör han det genom att damma av gamla bruna ideer om entartete kunst och genom att vädja till de lägsta ryggmärgsreaktionerna hos folk.
Folkpartiet har ju inte dragit sig för att visa upp sitt konstförakt de senaste åren, med nedstängda utställningar och annat, så rätt parti är han ju med i iaf. Annars passar säkert sd bra också.

Det som förs bland annat på Newsmill är en del av "samhällsdebatten", om det inte är så har jag väl missat vad samhällsdebatt är för något ;).
Det som nu diskuteras är vart gränserna går för samhällets agerande i samband med att gränserna provoceras.

Ganska "bra" provokation som utförts av Anna O, om det har varit en del av marknadsföringen av sig själv som konstnär så har ju hon lyckats, grattis!

""Ganska "bra" provokation som utförts av Anna O, om det har varit en del av marknadsföringen av sig själv som konstnär så har ju hon lyckats, grattis!""
Det är ju det jag försöker säga.
Du skriver ""Det som förs bland annat på Newsmill är en del av "samhällsdebatten", om det inte är så har jag väl missat vad samhällsdebatt är för något ;).""
Du får hålla i sär vad som är samhällsdebatt från vad som är rena pr-kampanjer.
Det Anna gjort är reklam för sig själv. Hon har ju inte lämnat något vettigt bidrag i debatten om psykvården och kommer antagligen inte att göra det heller.
Här på Newsmill finns inlägg som är en del av samhällsdebatten men också sådana som driver kampanjer för sig själva eller för sin nya bok.

Ett litet förtydligande Petter
Jag missunnar inte Anna att kunna leva på sin konst. Det är inte många förunnat. Men jag har samtidigt förståelse för dom som är upprörda för det hon utsatt personalen för och för att on belastat skattemedelsfinansierad vård bara för att få uppmärksamhet kring sin egen person.

Oscar
Vi har sökt information på riktigt. Bland annat så har vi läst se två artiklar som Anna låtit publicera här samt artikeln i DN kultur
Men ingenting som framkommit hitills tyder på att det här handlat om något annat än ett (lyckat) försök att skapa uppmärksamhet kring sin egen person
Anna Odell är inte den första konstnären som gör det och inte heller den sista men hon har definitivt lyckats bättre än dom flesta

""Här skall skjutas skarpt! När jag hör "kultur", osäkrar jag min Browning! ""
Hanns Johst 1933

Jag måste säga att jag känner mig imponerad över Anna Odell, hur hon har klarat denna press, hur hon vågat gå ut med sin psykos. Tråkigt att folk inte vill diskutera det hon tog upp istället för dessa påhopp på henne

Anna Odells metoder kan kritiseras skarpt, men hon har lyckats med sitt syfte, nämligen att få igång en diskussion om hur pyskpatienter behandlas.

Socialministern vill öka fokus på bemötandefrågor. Se även kommentarerna efter artiklarna på Dagens Medicins sida där både före detta intagna och läkare deltar.
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2009/05/15/hagglund-kritiserar-vardp...

Här ett inlägg från en tidigare intagen.
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2009/05/11/anna-odell-talar-ut-om-fe...

"Postad av: Susanne USK psykriatri/ sjukvård/rehabilitering, 05:05, 13 maj 2009
Jag ger tjejjen en stor Eloge!
Och- det är övergreppen/ att inte lyssna på patienten som skall ha all uppmärksamhet här- inget annat.
Övergrepp som bryter ned individen existerar- detta måste få ett slut- de personer som försvara sådant måste bli omedelbart avstängda i väntan på rättegång. Det ska inte gå att tysta ner längre! Inte konstigt att suicid är så vanligt alls..
ett exempel till- egen upplevelse:'

Helt rätt!
Det skadar inte att verkligheten synliggörs hur det kan gå till i bemötande av en människa som behöver stöd.
Personligen var jag utsatt- mådde inte bra och ville inte köra min bil- var trackaserad och förföljd av en fd sambo/ misshandlare..

Bad polisen om hjälp att ta mig in till Alingsås för att ta bussen hem.
De två poliserna satte på mig handbojjor, klädde av mig, satte mig i en cell.
I en annan cell sattes en liten farbror som skrek AJ- som om han fick stryk..

Jag var rädd- låtsades sova.
Polisen körde mig till Borås vuxenpsykriatri. forfarande med handbojjor- jag hade inget gjort- bara bett dem om hjälp.
På den sk "öppna avdelningen" låstes jag in- fick inte gå ut- fick inte kontakta min läkare- fick inte ringa nära de första dygnen.
Trots att jag bad om det.

Blev itvingad medicin de inte berättade fullt ut varför..
Med bieffekter som apati och svårt att tänka klart- även kommunicera eftersom tungan svullnade med muntorrhet.

Var livrädd- hade ingen aning varför detta skedde.
Rummet var smutsigt, rostiga rör, ingen spegel, ingen integritet. En personal tog för vana att alltid riva i min väska- utan min tillåtelse.

Eftersom jag kunde sansa mig återfick jag förmågan att minnas mina kunskaper om medicin..Har varit yrkesverksam i vården själv 25år..ändå tog det ett tag att
förstå att det jag utsattes för av psyk/polis var en verklighet.

Ämnade inte fortsätta med all medicinering- och bad personalen skriva avvikelserapport- men de vägrade..
Så- vad annat att göra än låtsas svälja?

Efter ett tag slog jag näven i bordet och sade vad jag tyckte och kände- men inte förrän mina nära FICK komma på besök.

Detta var alltså en öppen vuxenpsykriatri i Borås. År 2008.
Det fanns människor där- som inga nära hade...

Även den friskaste person kan med en sådan behandling ta livet av sig- då alla inte har kunskap om vare sig sin rätt som patient, beteenden eller vad de är med om.."