Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Ulf Kristersson om Fritt forum

Ingen regering i modern tid har tagit dessa frågor på allvar

I Stockholm lever över 800 fosterbarn och lika många barn och ungdomar på olika institutioner. De allra flesta är tonåringar och för många går det mycket dåligt senare i livet. Många är placerade hos släktingar utan utbildning för den svåra uppgiften. Andra bollas fram och tillbaka mellan fosterfamilj och biologisk familj. Idag samlas ett femtiotal av Sveriges främsta experter på fosterfamiljer, ungdomsinstitutioner och adoptioner för att diskutera hur Stockholm kan gå före den gammalmodiga lagstiftningen och ge fosterbarnen en mer långsiktig trygghet.


Om författaren

Ulf Kristersson är socialborgarråd i Stockholms stad (m) och har varit ordförande för adoptionscentrum.

Bara var fjärde avslutad fosterplacering, avslutas "i enlighet med vårdplanen", dvs tre av fyra fosterbarn som lämnar sina fosterfamiljer gör det av andra anledningar än att man har nått dit man ville när socialtjänsten beslutade om placeringen. De flesta lämnar helt enkelt för att de fyller 18 och blir myndiga. Myndiga, men också ofta ensamma i världen. Fosterbarn är - lika lite som andra ungdomar - redo att stå på helt egna ben utan vuxnas stöd, bara för att de fyllt arton.

Mycket få av de fosterplacerade barnen får permanenta, långsiktiga vårdnadshavare. Och inga svenska barn adopteras över huvud taget. Fyra avgörande frågor måste nu besvaras om fosterbarn ska få bättre chans i livet än idag.

* Vilka riktade preventiva och öppenvårdsinsatser i familjer med begränsade problem, leder till så goda resultat att framtida placering kan undvikas?

* Vad ska vi göra för att fosterplacerade barn med föräldrar som har hyggliga chanser att återfå full föräldrakapacitet, så fort som möjligt kan lämna sin fosterfamilj och återförenas med sina biologiska föräldrar?

* Hur kan vi i Stockholm ändra vårt eget regelverk - inom nu given lagstiftning - så att fler barn med långa placeringar får långsiktig trygghet i sin tillvaro? Hur gör vi för att fler fosterbarn som annars skulle ha hela sin uppväxt i fosterfamilj, kommer ifråga för svensk, nationell adoption?

* Hur ska Stockholms fosterfamiljer rustas för uppgiften att allt oftare ta emot tonåringar, ibland med såväl kriminell belastning som drogproblem? Vilka konsekvenser får detta för rekrytering, utbildning, stöd och ersättning?

Mer än 10 000 barn och ungdomar i Sverige lever i fosterfamilj, det som idag kallas familjehem. Ytterligare 5 000 är placerade på HVB-hem och institutioner. De flesta är placerade enligt socialtjänstlagen vilket innebär att den biologiska familjen i formell mening frivilligt har accepterat att barnet har tagits omhand.

Att många barn far så illa trots att stat och kommun med dramatiska beslut har övertagit föräldraansvaret, är ett dubbelt svek. Frågan måste ställas om samhällets insatser till skydd för barnen överhuvudtaget ökar barnens chanser att leva ett gott liv? Faktum är att ingen vet svaret på den frågan.

Det senaste försöket att skapa långsiktighet för en del av fosterbarnen, är den lagstiftning som kräver att socialtjänsten speciellt ska pröva den formella vårdnadsfrågan för barn, som varit fosterplacerade i tre år. Det betyder att socialtjänsten ska bedöma om det vore bättre för barnet att få sin fosterfamilj som vårdnadshavare, så att familjen i större utsträckning än annars just nu kan ta ansvar för barnet. Den tanken var nog bra, men lagen har helt misslyckats. Mycket få långtidsplacerade barn får nya, permanenta vårdnadshavare. Socialstyrelsen påpekar i en granskning att lagen inte fungerar som det var tänkt.

I Sverige finns drygt 220 barn placerade i familjehem som är under 5 år, och som har varit placerade längre än tre år. För dessa barn är det fosterfamiljen - om den varit densamma hela tiden, vill säga - som utgör barnets föräldrar. Det är naturligtvis bra men problemet är att många av dessa barn stannar i fosterhem under hela sin barndom. Tio, femton år senare kan alltså socialtjänsten - och barnet själv - konstatera att de som formellt är föräldrar, aldrig har utövat sitt föräldraskap.

Dessa barn borde inte vara fosterplacerade, utan få nya föräldrar. Sverige bör införa en lagstiftning som öppnar för nationell adoption av barn som aldrig kommer att kunna komma tillbaka till sina biologiska föräldrar. Det är ett hyckleri att Sverige, som är ett av världens ledande länder när det gäller internationella adoptioner och internationellt adopterade barns rättigheter, i stort sett vägrar diskutera nationella adoptioner. Nationell adoption kommer aldrig vara en bred lösning - men det kan vara unika lösningar för ett fåtal barns väldigt allvarliga problem. Det är inte olagligt, adoptioner har bara definierats bort som en lösning, som om p-piller och abort skulle ha löst problemet med föräldrar som inte klarar av sitt föräldraansvar.

Ingen regering i modern tid har tagit dessa svåra frågor på allvar. I Stockholm kan vi inte vänta längre. Barnkonventioner, barnombudsmän och barnperspektiv i all ära, men just nu sviker vi de barn som samhället fattat allra mest genomgripande beslut om. Mycket måste alltså förändras, men det finns eviga sanningar: Vi har var och en helt och fullt ansvar för våra egna barn. Men vi har också ett gemensamt ansvar för andras ungar.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6127

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Problemet är att allt för många rättsövergrepp ligger bakom de omhändertagna barnen. Tvångsadoptioner är ingen lösning förr eller senare söker de barnen sina rötter och när då sanningen många gånger har varit att deras biologiska föräldrar har varit utsatta för en komplott blir det bara ännu mera hat från dessa mot adoptivföräldrar och soc. Samtidigt har dessa ungdomar inga naturliga band kvar med sin biosläkt och de hamnar för resten av livet i ett vakum. Att få vårdandsöverflyttningar och adoptioner görs av svenska barn beror även på att det har blivit en försörjning för många att ta fosterbarn och den inkomsten försvinner om barnet adopteras.

Permalänk | Anmäl #1 susanna svensson, 2009-04-17, 13:41

Enligt Folkpartiet tjänar Sverige flera miljarder om året på invandringen från Mellanöstern.

Om man ökar på massinvandringen skulle därför Sverige snart ha råd att ta hand om svaga och utsatta grupper på bästa sätt.

På samma sätt kan vi lösa alla andra problem.

Visst låter det bra?

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2009-04-17, 14:03

Jag har alltid förespråkat att barn som föds av missbrukande föräldrar ALLTID ska få gå före föräldrarnas rättigheter. I Sverige finns BRIS; Barnens rätt i samhället, men borde byta namn till FRIS Föräldrars rätt i samhället.

Om ett barn som föds av missbrukande föräldrar omhändertas och adopteras bort ges detta barn en riktig chans i livet. Under tiden skall samhället göra vad de kan för att hjälpa de numera barnlösa föräldrarna. När föräldrarna är fria från sitt missbruk, kan de om de har tur få nya barn. I vilket fall som helst har i alla barnet som de födde fått föräldrar som genom adoption tagit ett mycket större ansvar, vilket inte fosterföräldrar enligt lag behöver göra.

Idag kan barn som far illa valsa runt bland fosterföräldrar under flera år. Skapar detta trygga barn?

Barn är inte möbler som man kan flytta runt hur som helst!

Permalänk | Anmäl #3 Ramona Fransson, 2009-04-18, 11:03

Jag instämmer i stort med Ulf Kristerssons artikel men han gör ett populistiskt inlägg där han glömmer att Barn har minnen och att även små barn när de blir större ställer frågor. Barn har rätt till sin historia och vetskapen om vilka som är deras föräldrar. Läs mitt inlägg
http://newsmill.se/artikel/2009/03/08/risk-tvangsadoption-med-nytt-forsl...

Permalänk | Anmäl #4 Anne Skåner, 2009-04-18, 22:43


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.