Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Åtal för p-piller

Professor Johan Frostegård:

Ibland måste läkaretiken vara överordnad juridiken

Flera uppmärksammade fall den senaste tiden visar hur svårt läkaretiken och juridiken har att mötas. Delar av läkarkåren brister i respekt för juridiken. Samtidigt har det blivit uppenbart att rättsväsendet saknar tillräckliga medicinska kunskaper. Det skriver JOHAN FROSTEGÅRD, professor vid Karolinska institutet.


Om författaren

Johan Frostegård är professor i medicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Han är aktuell med boken "Nästan allt om människan".

 

 

Centralt i läkaretiken är att läkare (och sjukvården i allmänhet) inte får skada patienterna medvetet och ska ha den enskilda patienten som patient, inte samhället - läkare ska inte i första hand bota samhället utan individer. Vilket inte hindrar att folkhälsoarbete som syftar till allmänna medicinska åtgärder behövs, och att även läkaretiken i enstaka fall måste prioritera samhällets intresse framför individens, t ex när det gäller vissa typer av smittsamma sjukdomar. Ett annat centralt inslag är icke-skadeprincipen: läkare får inte medvetet skada patienterna, utan måste behandla enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Läkaretiken har funnits och utvecklats under mycket lång tid och är till för att skydda patienterna som ju alltid befinner sig i underläge. Detta beror inte bara på att sjukvård är en komplicerad "produkt", utan även och kanske framför allt på att själva sjukdomen försämrar ens möjligheter som stark, självständig och ekonomiskt rationell aktör.

Men läkaretiken har en annan viktig uppgift också, nämligen att skydda läkarna mot maktfullkomlighet, övergrepp och godtycke från finansiärer, arbetsgivare, men även från patienter som ju enligt läkaretiken inte kan kräva en sjukvård som inte är lege artis, (enligt vetenskap och beprövad erfarenhet). Både patienter och läkare bör vara oroliga om läkaretiken naggas i kanten.

Läkaretiken har på senare år blivit alltmer trängd, av flera skäl. För det första har vi ett sjukvårdssystem som alltid har underskott och brist på resurser. Detta kan tolkas som en metod att styra verksamheten ungefär på samma vis som vissa branscher alltid omorganiserar, inte därför att detta är rationellt ur strikt ekonomisk synvinkel utan därför att detta gör det lättare att hålla folk på mattan. Följden är att ett ekonomiskt tänkesätt alltmer kommit att prägla vardagen och medicinska beslut (ett exempel på det senare är beslut om inläggning när det inte finns några sängplatser). Hälsoekonomiska kalkyler spelar en allt större roll, trots att hälsoekonomi är en vetenskap som baseras på åtskilliga lösa antaganden vilka man som naturvetenskapligt orienterad medicinare har svårt att tro på, som att människan är en ekonomiskt rationell och nyttomaximerande aktör, eller att man kan räkna på livskvalitet utan en betydande osäkerhet. Dessutom har landstingens ekonomiska problem alltmer kommit att delegeras ner till läkarna på golvet och till de enskilda klinikerna, och löner, vård och mediciner (allt dyrare) betalas ur samma budget med lätt insedda potentiella problem som vi nog bara sett början på.

Läkaretiken har också blivit hårt ansatt av filosofer, detta utifrån antagandet att etik måste vara rationell, men etik handlar i hög grad även om känslor - även medfödda sådana - och ingenting talar för att det går att konstruera en motsägelsefri och rationell etik som går att använda. Läkaretiken är en blandning av plikt och konsekvensetik, vilket kan vara svårt att smälta för etiska rationalister.

Även gentemot juridiken och jurister har på sistone läkare och även läkaretiken kommit på vad som förefaller vara kollisionskurs. Ett aktuellt exempel är åklagaren som vill åtala barnmorskor (och rimligen i så fall även läkare) som skriver ut p-piller till flickor som inte har fyllt 15 år, eftersom lagen - enligt åklagarens omstridda tolkning - säger att det är otillåtet. Dessa barnmorskor underlättar ju brottet. Jag känner inte till de juridiska detaljerna i den nya lagstiftningen, och hela frågan om p-piller är förstås komplex i detta sammanhang, det är ju trots allt frågan om manipulation av halvvuxna flickors hormonsystem och p-piller måste förstås skrivas ut med största försiktighet och baseras på noggranna medicinska överväganden. Men den juridiska kartan måste stämma med verkligheten och det är möjligt att lagen behöver skrivas om; här verkar det onekligen som om bristande realism men även bristfälliga medicinska kunskaper spelar en roll i lagstiftning och -tillämpning.

Ett annat fall är förstås åklagarens agerande vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, där misstanken är att ett barn har fått en uppenbart dödande behandling. Här är emellertid läkaretiken och juridiken ense: läkare får aldrig ge en sådan "behandling" - detta strider inte bara mot lagen utan även mot läkaretiken; utredningen får visa vad som skett och det är möjligt att vi här har ett exempel på motsatsen i jämförelse med det första exemplet; uttalanden från läkarhåll tycks i vissa fall spegla en bristande respekt för juridik.

Dessa båda mycket uppmärksammade fall visar på en ökande spänning mellan juridik och medicin, men är inte särskilt klargörande. Ett exempel på en långt mer allvarlig och reell konflikt mellan juridik och medicin är när professor Gillbergs medarbetare förstörde de känsliga personuppgifter, lämnade i förtroende, som låg till grund för studier av sk bokstavsdiagnoser. I det läge man olyckligtvis hamnade fanns det enligt min uppfattning inget annat att göra - här måste förstås läkaretiken stå över en klumpig och legalistisk dom.

Även när det gäller medicinsk vård av flyktingar måste läkaretikens omsorg om den enskilda patienten gå före eventuella krav från myndigheter och i sista hand juridiken, annars riskerar man att hamna på ett spår längs ett sluttande plan, där patienten betyder allt mindre i det ekonomiska tänkandet.

Juridik och medicin behöver återupprätta en fungerande dialog och lagar och medicinsk praxis bör stämma överens; om så inte är fallet måste läkaretiken i sista hand ha företräde och fälla avgörandet.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6115

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det är ju så att juridiken lever i en konstlad fantasivärd som de själva skapat för sitt sina egna inkomsters skull. Precis som byråkrater gör med handläggnings tider o diverse fantastiska regler. Inga av dessa grupper sysslar med verkligheten.

Läkarna arbetar dock med verkligheten (de flesta) .

Det är där det stora problemet kommer då de som lever i en fantasivärd har ingen aning hur det är i verkligheten utan bara ser till sitt eget intresse.

Läkar etiken måste alltid komma före då det är verklighet inte fiktiva som drabbas.

Däremot saknas bra straff för läkare som bryter mot läkaretiken.

Permalänk | Anmäl #1 M Gren, 2009-04-19, 20:52

Läkare har precis som alla andra yrkesgrupper möjlighet att lobba för att ändra lagar om de tycker de är felaktiga, men under tiden får man finna sig i att följa de som finns, eller acceptera straffet för att man medvetet bryter mot dem.

Debattartikeln ovan använder ett antal korta och lösryckta exempel, men som tyvärr är sorgligt dåligt underbyggda för någon som kallar sig professor.

Låt oss ta Gillberg-fallet som exempel. Visst låter det fint att man förstör material för att garantera integritet?

Problemet är dock att forskningen handlar om att utveckla nya metoder för att behandla sjukdomar (dessutom hos barn). Det finns ett otal exempel på fel och missförstånd i forskning (för 50 år sedan trodde vi att lobotomi var en utmärkt behandling). Gillbergs forskning har också varit klart kontroversiell, med många resultat som inte gått att upprepa.

För att garantera att forskning vekligen blir korrekt utförd har *vetenskapsrådet* en samling mycket hårda etiska riktlinjer. Det handlar inte bara om att garantera integriteten hos enstaka försökspersoner, men att garantera resultaten och kvaliteten i de metoder vi ska utnyttja 50-100 år framåt.

Det gav Gillberg blanka f-n i trots att han i förväg skrivit på kontrakt och förbundit sig följa vetenskapsrådets regler. Istället tyckte han att hela världen ska lita på honom, och ingen ska ha rätt att ens fundera på om han tolkat sina rådata korrekt. Det har aldrig varit tal om att göra materialet offentligt, utan vetenskapsrådet krävde att 2 av dem godkända forskare skulle få se materialet.

Vad är etik? Att rädda integriteten hos 10 försökspersoner idag - eller att garanterat undvika felbehandling av 10,000 barn i framtiden?

Observera att det inte handlar om att Gillberg har rätt eller fel. Det är möjligt att han har helt rätt, men eftersom han medvetet förstört källmaterialet kan vi aldrig bli säkra på det.

Samma sak med medicinsk vård till flyktingar. Både professor Frostegård och kollegor är så vitt jag vet fria att göra vad de vill på sin fritid. Det finns inga lagar mot att ge någon sjukvård. Det han inte skriver ut är att läkare tycker att de själva ska ha rätt till hög lön från svenska skattebetalare för att på betald arbetstid kunna ägna sig åt annan sjukvård än den de är anställda för. Jag har all respekt för läkare som utför sådan vård på fritiden - men kom inte och snacka om "etik" när man inte är beredd att göra det utan lön.

Permalänk | Anmäl #2 Tomas Leitz, 2009-04-19, 21:45

Mycket bra artikel. Speciellt avsnittet om hur man från politikerhåll gör sitt bästa att "hålla sjukvårdsanställda på mattan". Sanningen är att sjukvårdspolitiker agererar mycket som slavdrivare och alls icke som goda arbetsgivare i den offentliga sektorn. Beställare och utförare är den avhumaniserade beteckningen på parterna numera.

Till Tomas Leitz vill jag bara påpeka att professor Gillberg inte har förstört något forskningsmaterial. Läs gärna artikeln en gång till.
Dessutom finns det en stor grupp människor som blivit hjälpta av Gillbergs forskning. Inte bara barn och ungdomar utan även vuxna.
Men sådant väger lätt i vågskålen för människor utan kunskaper och erfarenheter i området. Viktigare syns vara att låta sig styras av misstänksamhet mot auktoriteter och utmåla skräckscenarion där tusentals barn skulle kunna ta skada. Av vad? Dignostik, kunskap om och förståelse för handikappen och hur man kan förbättra levnadsvillkoren för de drabbade? Ta dig gärna en titt på föreningen för autisms hemsida.
Läkaretiken innebär att man inte avvisar flyktingar under sin arbetstid. Skulle du själv vilja bli avvisad när du söker hjälp i ett utsatt läge? Att du själv skulle ha mage att avvisa tvivlar jag dock inte en sekund på. Du begriper inte vad läkaretik innebär. Förstår du varför läkare ger sig tillkänna när de blir efterfrågade på t.ex. ett flygplan? Det gör de inte av arbetsglädje. Det gör de av läkaretisk pliktkänsla.

Permalänk | Anmäl #3 Per Andersson, 2009-04-20, 07:33

Hej i debatten!
Juristerna liksom politikerna verkar ha långa fingrar och vill vara med och påverka det mesta.
Dagens ordspråk: "Fools rush in, where angels fear to thread!" kanske passar på dagens debatt.

Permalänk | Anmäl #4 TÅGMICKE, 2009-04-20, 08:55

En bisarr omständighet, är att det till skillnad från i andra länder inte finns någon instutition i medicinsk juridik i Sverige. Detta borde ändras på.

Permalänk | Anmäl #5 Einar, 2009-04-20, 13:19

Allt måste vara underordnat lagen, resten är civilolydnad och kan vara motiverat, men kräver civilkurage.
Frostegård menar nog Politikerna för det är därifrån som försök till påverkan kommer utan att göra inpopulära ändringar i lagar och regler.
Naturligtvis skall inte läkare stå över lagen utan skulldfrågor måste utredas. Det finns faktiskt läkare som sätter sig till doms över liv och död men då får man vara redo att ta konsekvenserna av sitt handlande. (därmed inte sagt att det gäller "barnläkare")

Permalänk | Anmäl #6 Jakobsson, 2009-04-20, 19:46

Igår handlade en av nyheterna på Sky News om en kvinnlig läkare vid Gosport War Memorial Hospital i Hampshire som gett minst 10 äldre patienter medicin i sådana doser att patienterna dött en för tidig död. Samma kväll förekom en dokumentär om doktor Shipman som också i England dömts för 15 mord på äldre patienter sedan han gett dem för höga doser av något morfinpreparat. Enligt en senare utredning kan han ha tagit livet av så många som 150-200 patienter. Eftersom läkarkåren i såväl England som Sverige har ett väldigt högt anseende i allmänhetens ögon tog det flera år innan någon började inse att dessa båda läkare, istället för att rädda liv, förkortade ett stort antal personers liv. Dessa båda exempel men även vårt eget Solnaärende visar att juristerna inte kan låta läkarkåren granska sig själva

Permalänk | Anmäl #7 kireslin, 2009-04-21, 06:25

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #8 k247br, 2010-07-27, 04:23


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.