Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Foto: Diana Reybekiel

Bärsärkagång på den kommunala skolan


Våra politiker i majoritet värnar om valfriheten. Men valfriheten har gått över styr när våra yngsta barn åker kors och tvärs över hela stan, i föräldrarnas desperata jakt efter den bästa skolan. Vad ger vi egentligen för signaler till våra barn?, undrar Diana Reybekiel.


Om författaren

Diana Rebekiel är skolförälder och före detta samordnare i Aktionsgruppen Bevara Västbodaskolan.

För snart två år sedan lades en välfylld skola för låg- och mellanstadiebarn ner. Beskedet om nedläggningen slog ner som en bomb i skolan "mitt i byn" . I ett svep försvann tryggheten för barnen som splittrades till andra skolor, en del långt ifrån bostaden.

Två år efter nedläggningen får en ny skola tillstånd att bedriva undervisning. Den nya skolan ligger inom samma upptagningsområde som den gamla skolan. Den ligger dessutom vägg i vägg med en annan skola som har legat där sedan 50 år tillbaka.

Hur kunde detta slöseri med våra gemensamma resurser, både vad gäller de drabbade barnen och samhällets ekonomi, få ske?

Västbodaskolan i Stockholmsförorten Farsta var en välmående och populär skola med ekonomin i balans, ja faktiskt den skola i hela Farsta som hade lägst lokalkostnad per elev räknat. I skolan gick barn i åldrarna 6 till 12 år. Många av dem kunde prata olika språk, men här gick också svenska barn, radhusbarn och hyresrättsbarn om vartannat. Man hade precis startat upp förskola för femåringar. Barnen stormtrivdes.

Skolan hade bara ett fel. Den var kommunal, och därmed möjlig att lägga ner.

Trots proteststorm och överklagan ända upp i regeringsrätten blev nedläggningen ett faktum. I takt med att fönstrena mot den tomma skolbyggnaden började krossas startade också den strukturella omdaningen i stadsdelen. Västbodabarnen skulle fördelas på de två andra kommunala skolorna i någorlunda närhet. De äldsta eleverna blev anvisade en skola och de yngre skulle börja i den kommunala Hästhagsskolan.

Men nu hände något. Föräldrarna började tröttna på att någon annan bestämde var deras barn skulle gå. Mest av allt tröttnade de mer resursstarka föräldrarna och lät sina barn börja i friskolor eller i andra kommunala skolor utanför Farsta. Segregeringen fick sig en gratisskjuts.

Hästens AB ansökte hos skolverket om att få starta skola för de tre första årskurserna. Hittills hade Hästens AB enbart haft förskoleklass och fritidsverksamhet, och då samarbetat med den kommunala Hästhagsskolan (där alltså de flesta av de yngsta f d Västbodaeleverna går) vägg i vägg. Skolgården var gemensam. Strax intill ligger ytterligare en skola för de yngre årskullarna, friskolan Farstaängsskolan.

Rimligtvis borde ju Hästens AB fått avslag på sin ansökan. Varför lägga ner en väl fungerande, kostnadseffektiv skola för att i samma andetag öppna en ny mitt i Farsta där överetableringen av skolor redan är ett problem? Har man över huvud taget gjort en konsekvensanalys av vad som kommer att hända med den enda kvarvarande kommunala skolan för de yngsta barnen i Farsta centrum, Hästhagsskolan, när Hästens AB konkurrerar om samma barn från exakt samma område?

Våra politiker i majoritet värnar om valfriheten. Men valfriheten har gått över styr när även våra yngsta barn åker kors och tvärs över hela stan, i (föräldrarnas) desperata jakt efter den bästa skolan. Vad ger vi för signaler till våra barn? Att närområdet inte duger? Eller, ännu värre, att grannens unge inte duger att ha vare sig som lek- eller bänkkamrat? Det är definitivt inte heller en valfrihet som inbegriper den kommunala skolan. För att kunna välja en kommunal skola måste det finnas en kommunal skola som konkurrerar på samma villkor som skolor med annan huvudman.

Rubriken på denna debattartikel är ”Bärsärkargång mot den kommunala skolan”, men nu när jag kommit till sista raden skulle jag vilja ändra den. Det är inte bärsärkargång det handlar om. Det är mord.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6116

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.