Fritt forum

Lisbeth Pipping om Fritt forum

Ser vi barn som växer upp med utvecklingsstörda föräldrar?

Publicerad: 2009-04-16 13:04, Uppdaterad: 2009-04-16 18:04

Dagens Nyheter gjorde 1980 ett banbrytande försök att uppmärksamma de speciella förhållanden som råder för barn till utvecklingsstörda.

1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Lisbeth Pipping
Författare, föreläsare och krönikör samt barn till en utvecklingsstörd mamma.

De välgrundade artiklar av Barbro Jöberger som då publicerades marginaliserades emellertid av företrädare för Socialstyrelsen så effektivt att man omöjliggjorde en vetenskaplig och nyanserad debatt om barn som växer upp med föräldrar med en utvecklingsstörning. Med producenten Oskar Hedins program Dokument inifrån: Min pappa är utvecklingsstörd, sänt den 4 maj 2008, har ett mediehistoriskt steg tagits som kan komma att innebära ett drägligt liv för de som föds in i ett otillräckligt föräldraskap genom att öppna upp för en förnyad debatt.

Oskar Hedin har med sitt program på ett elegant och såväl lågmält som medryckande och på ett professionellt sätt visat att en person uppvuxen i ett hem med otillräcklig föräldraförmåga kan komma att sakna grundläggande förutsättningar för en trygg barndom och ett fullgott vuxenliv. Han visar också på att barn förvägrats en möjlighet till en god barndom eftersom tidigare medicinalrådet Karl Grunewald och forskaren Evy Kollberg förminskat frågans aktualitet genom att under de senaste 30 åren hävda att problem kring barn födda av utvecklingsstörda nästan inte existerar.

Ulrika, som nu hunnit bli 35 år, berättar på ett modigt och osentimentalt sätt om sin längtan efter vuxna som skulle kunnat ge henne trygghet och värme liksom om den belastning som det inneburit att ta ansvar för sina föräldrar sedan hon själv var i förskoleåldern samt om omvärldens oförmåga att se och agera på de signaler som det uppväxande barnet gett uttryck för. Hon har också råkat ut för felbedömningar om sin kapacitet vilket fått följder för hennes självuppfattning och möjligheter att förverkliga sig själv och hon har varit utsatt för övergrepp.
Det är ett livsöde som enligt Grunewalds och Kollbergs påståenden i programmet endast drabbar ett fåtal i Sverige och att "det finns en risk i att blåsa upp detta till en samhällsfara det inte är frågan om". I programmet framför vidare Malena Sjöberg (som utredde den nya handikapplagen) att Kollbergs doktorsavhandling Omstridda mödrar (1989) är den enda forskningen utförd i ämnet, oaktat det stärker avhandlingen Sjöbergs uppfattning att det är "ett litet problem".

Varje barns lidande är ju i sig en unik tragedi som borde förhindras. Är det då befogat att tala om ett litet problem ens om det bara gällt ett enda barn? Kollberg anger i programmet att det finns mellan 300 och 400 barn i åldrarna 0-16 år i den här situationen idag, siffror som också Grunewald ställer sig bakom.
Hedin visar i sitt program att Sven-Erik Pistol nyligen gjort en undersökning i Tierp som pekar mot att det i Sverige, sedan Jönbergers artiklar i DN 1980, har fötts minst 22 000 barn i motsvarande omständigheter som de Ulrika växt upp i, vilket för övrigt var en utveckling förutsedd i artiklarna. Efter att under knappt tio år ha inbjudits att föreläsa i hela Sverige om en liknande barndom för förskole- och skolpersonal, socialtjänstpersonal och andra som i sin dagliga gärning möter familjer i kris, hamnar mina egna uppskattningar vid samma höga tal. Motsvarande siffror har också Gunilla Sydsjö funnit i sin doktorsavhandling baserad på en undersökning i Linköpingstrakten (sammanfattad i Barn till psykosociala riskmödrar, Sydsjö et al, 1995). Tidigare överläkaren vid Skaraborg läns landsting Börje Bager anger i en artikel att det föds minst 160 barn per år i Sverige till mödrar med utvecklingsstörning men varnar för ytterligare ett stort mörkertal (Barn till mödrar med utvecklingsstörning - en inventering. Läkartidningen 2003; 101:22-25). Värt att notera är att de i programmet presenterade beräkningarna i likhet med övriga här nämda är minst 20 gånger större än Kollbergs skattning, vilket torde mana till eftertanke.
Grunewald och Kollberg grundar sitt patos på att man inte skall nedvärdera de utvecklingsstörda, för Kollbergs del särskilt de utvecklingsstörda mödrarna, enligt synsättet att alla har rätt att bli förälder. Dessvärre har bägge misslyckats med att, i sitt välmenta synsätt, räkna med ett barns lika självskrivna rättighet till en fullgod barndom. I kraft av sina positioner har de kunnat förhindra en vetenskaplig debatt och en utveckling av bra metoder att upptäcka de här riskgrupperna, vilket innefattar både barnen och deras föräldrar. De har nämligen inte bara genom sitt förhållningssätt utsatt barn för missförhållanden, de har också utsatt utvecklingsstörda för tvånget att axla ett föräldraansvar som de i kraft av sitt handikapp inte förmår klara, vilket i sig är traumatiserande och alldeles särskilt i de fall där de tvingas avstå från vården av sina barn.
Särskilt anmärkningsvärt är att Kollberg intervjuar 32 mammor i sin avhandling (1989), vilka samtliga hade ett IQ mellan 73 och 93 (medel 80,6). Med ett IQ mellan 70-80 anses man vara svagbegåvad, ett IQ däröver innebär att man är "normalstörd" (min benämning). Kollbergs frågeställning i avhandlingen var om mödrar med begåvningshandikapp kan klara ett föräldraskap ifall de får stöd, något som hon fann gälla för 2/3 i sin undersökningsgrupp. För att betraktas som utvecklingsstörd skall personens IQ ligga under 70, vilket alltså inte gäller i Kollbergs undersökning. Jag anser för egen del att en person med IQ under 70 i allmänhet har svårt att klara de krav som föräldraskap ställer och tyvärr har jag gång efter annan tvingats konstatera att Kollbergs avhandling blockerat en vetenskaplig och nyanserad debatt om barn som växer upp med föräldrar med en utvecklingsstörning.

Jag anser vidare att avsaknad av kommunikation mellan sociala institutioner och myndigheter medför att barn i den här kategorin utsätts för ett dagligt lidande i hemmiljön i form av otillräcklig fysisk omvårdnad, bristande emotionell och intellektuell stimulans samt avsaknad av skydd mot risker, såväl mot olycksfall och misshandel som mot sexuella övergrepp. Sekundära effekter i andra miljöer, som till exempel mobbning i skolan, måste också räknas in. Ytterligare lidande i vuxen ålder i form av känslor av otillräcklighet, egen osäkerhet i föräldrarollen, som samhällsmedlem och som partner, är andra följder av bristande insikter i den här gruppens uppväxtförhållanden. Det innebär inte att jag förnekar någon rätten att bli förälder som utvecklingsstörd, men barnets rätt måste också bevakas och lämpliga åtgärder sättas in om nödvändigt. Det senare måste också kunna omfatta en välplanerad och skonsam flytt till familjehem när så behövs, något som till exempel Ulrika anser hade kunnat hjälpa henne.

En försvårande omständighet i socialtjänstens arbete med att skydda barn är dock att rättsväsendet ofta helt saknar kompetens att utvärdera och döma i fall där utvecklingsstördas föräldrakapacitet utretts av socialtjänsten. Man arbetar fortfarande efter principen att den biologiska föräldern har företräde till barnet, vilket många gånger medför att barn tvingas stanna i en olämplig eller direkt farlig miljö.

Hedins program sätter på ett utmärkt sätt fokus på behovet av en landsomfattande inventering av den faktiska omfattningen av barn med utvecklingsstörda föräldrar, en grupp som jag i likhet med andra anser ökar i antal. Vidare pekade glimtarna av gruppdiskussioner bland professionella i programmet på det stora behov dessa har av att få utveckla metoder och instrument för att kunna upptäcka och hjälpa föräldrar och barn som idag faller mellan stolarna.

Lisbeth Pipping (14 artiklar)
http://www.pipping.se

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6085

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Varför låter man dem föda barn, om de sedan ska tas ifrån dem efter en tid? Abort eller sterilisering låter i så fall som den naturliga och nödvändiga åtgärden.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Ser vi barn som växer upp med utvecklingsstörda föräldrar?

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar