Bättre om kommunerna tar eget ansvar i dåliga tider

Den internationella finanskrisen som råder gör att många kommuner framöver kommer att brottas med ekonomiska svårigheter, bland annat till följd av vikande skatteunderlag. Detta i sin tur kan leda till att kommuner som har överskott ändå tvingas till kortsiktiga nedskärningar eller skattehöjningar. En sådan framtvingad ryckighet riskerar att skada verksamheten och därmed drabba kommuninvånarna. I ljuset av detta måste dagens ekonomiska regelverk för kommuner ses över så att ekonomiskt välskötta kommuner kan använda tidigare års överskott för att täcka upp för sämre tider. Dagens system innebär att överskott från goda år i praktiken låses in. Genom att öppna för en kontrollerad kommunalekonomisk utjämning över konjunkturcykler skapas incitament för kommunerna att gå med överskott under goda år.

En ansvarsfull kommunledning bör ta viss höjd i budgetarbetet för att på så sätt ha marginaler om inte prognoserna slår fullt ut. Dessutom kan det gå sämre än man beräknat vilken den nu pågående internationella finanskrisen är ett tydligt tecken på. Men många kommuner i Sverige har gått mycket bra de senaste åren. I Stockholms stad har vi ett överskott från 2008 på närmare 1 800 miljoner kronor. De pengarna, som till viss del kan ses som en övertaxering av kommunens medborgare, borde kunna användas i stadens viktiga välfärdsverksamheter under kommande år för att mildra effekterna av lågkonjunkturen. Tyvärr sätter dagens ekonomiska regelverk för kommunerna stopp för detta.

Låt mig understryka att balanskravet bör reformeras, inte tas bort. Kravet på balans i budgeten har verksamt bidragit till saneringen av svensk ekonomin. Givetvis bör kommunernas ekonomi omgärdas av tydliga regler, men en ökad frihet att disponera tidigare års överskott skulle ge kommunerna möjligheter att i konjunkturnedgång driva en aktiv finanspolitik. Dagens system riskerar snarare att uppmuntra kommunerna att bedriva en omvänd ekonomisk politik. Eftersom överskott under goda år låses in i den kommunala förmögenheten kan många kommuner lockas att spendera alla pengar och därmed bygga upp verksamheter som man långsiktigt inte har råd att bedriva. Under sämre ekonomiska tider minskas inte bara kommunernas intäkter utan även kostnaderna för bland annat ekonomiskt bistånd riskerar att öka. Kommunerna tvingas därför under sämre ekonomiska tider att göra tuffa besparingar som i vissa fall långsiktigt inte är försvarbara.

Det nuvarande balanskravet på kommunerna är så utformat att kommunen inte får gå med underskott, om så ändå sker ska underskottet alltid ska täckas påföljande år. Men för överskott gäller andra regler - det kan användas till avsättningar för strategiska investeringar i till exempel infrastruktur men får inte användas för driftskostnader inom de viktiga välfärdsverksamheterna som skola, förskola och äldreomsorg. Det här regelverket medför risken att kommuner på olika sätt försöker gå runt balanskravet och komma åt överskotten genom att göra avsättningar eller öronmärka delar av det egna kapitalet. Då finns risken att prioriteringar sker utifrån vad regelverket tillåter istället för att prioriteringar sker utifrån vad som bedöms som bäst för kommunen.

Min bestämda uppfattning är att det borde vara möjligt för kommunfullmäktige att ha ett större inflytande över hur ett överskott ska disponeras. Detta inte minst utifrån det kommunala självstyret och kommunfullmäktiges ansvar att agera långsiktigt och utifrån god ekonomisk hushållning. Denna friare möjlighet bör regleras i kommunal-lagen. Det nya kommunala balanskravet bör utformas så att en kommun som går med underskott är skyldig att täcka detta underskott i påföljande års budget samtidigt som en kommun som går med överskott från verksamheten, under vissa förutsättningar, kan använda detta i nästkommande års budget. På så sätt ges kommunen egen makt att undvika uppsägningar, nedskärningar och skattehöjningar.

Jag har tagit initiativ för att Stockholms stad ska hemställa hos regeringen om justering av balanskravet på kommunerna för att på sätt skapa möjligheter för en långsiktigt stabilare kommunal ekonomi till gagn för alla kommuners invånare.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/6054

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ja så länge ledningen har grundläggande förståelse för haveriet inom finans och valutasystemet, och inte förirrar sig bort irrläror om konjunkturer, så kan det inte vara fel med ett kommunalt utökat fögderi.

Permalänk | Anmäl #1 Carl Norberg, 2009-04-15, 15:36

1 Du har alltså pengar över vaför finns det hemlösa i stockholm då ?
2 Varför får inte folk vård när de behöver?
3 Varför fungerar inte tunnelbanan/ pendeltågen ordentligt?
4 Vaför finns det inte tillräkligt med bostäder?
5 Vaför finns det inte tillräkligt med platser till de äldre?
6 Vaför finns det inte tillräkligt med dagis platser.
7 Vaför kostar tunnelbanan mer än i hong kong?

osv osv osv......

Du har inte 1.8 Miljarder över det är en ren lögn.
Det du vill är att "inverstera" pengarna i dina polares projekt med ursäkt av att "spara för framtiden".

Om du bryter mot reglerna o levererar det du skall till medborgarna
vilket sttraff får du då ? INGET eftersom det inte är straffbelagt.

Så komm inte o försök här så dum är jag inte att jag går på det du säger.

M

Permalänk | Anmäl #2 M Gren, 2009-04-15, 17:04

Bra Sten Nordin
Har du tänk på att du efterlyser demokrati istället för lagstiftning?
Något att tänka på kanske för ditt partis EU-politik? Där jobbar ni för motsatsen.
Mer makt till valda politiker!
Mindre lagtvång!
Mer ansvar och mer frihet!

Permalänk | Anmäl #3 Olof Lindberg, 2009-04-15, 17:49

M: Har du ens läst debattartikeln? Där står ju att Stockholm inte får använda överskottet. Därför vill man ändra på lagen så att man kan satsa på just det du vill... förutom på tunnelbanan då eftersom det är landstinget och inte kommunerna som ansvarar för lokaltrafiken.

Permalänk | Anmäl #4 N, 2009-04-15, 21:37

Viktigare är att ta bort det första jobbskatteavdraget som till 75% gick till de med de högsta inkomsterna. Det kostade svensk gemensam (?) hushållning 80 miljarder kronor och en hel del av de pengarna hamnade med stor sannolikhet bland innevånare i Stockholm stad.

Permalänk | Anmäl #5 Per Andersson, 2009-04-15, 23:37

M; Jag vet inte vart du har varit under de senaste tre åren, men det har skett en ordentlig upprustning och utbyggnad av kollektivtrafiken under de senaste tre åren, till följd av alliansens miljardsatsningar på kollektivtrafiken i Stockholms läns landsting. Socialdemokraterna å andra sidan, de vill genomföra nedskärningar i miljardklassen bara för att införa en populistisk enhetstaxa som bidrog till att SL gick back.

Permalänk | Anmäl #6 Edvin Alam, 2009-04-16, 00:22

Per Andersson; Ja, låt oss höja skatten med 100 mrd för de högavlönade sjuksköterskorna!

Permalänk | Anmäl #7 Edvin Alam, 2009-04-16, 00:23

I en tid när investerare på privatarbetsmarknaden inte vågar investerar pga. minskning av efterfrågan å är det dags för kommuner och den offentliga sektorn att ta över investering på olika sätt och på ett systematisk och effektivare sätt än förut tills den tid privata investerare börjar göra det igen. Investering i humankapital och medborgarna är lika viktiga här som investering i andra områdena.

Permalänk | Anmäl #8 holl34, 2009-04-16, 09:38