Livsmedelsindustrins politiska bantande

Det du framför om livsmedelsindustrin håller jag fullständigt med om. Men sedan hänger jag inte riktigt med. Du kan väl inte på fullt allvar mena att vi alla skulle gå omkring och ha fullständig koll på vårt kaloriintag per tidsenhet. Då skulle man väl behöva en brevvåg för att kunna inta rätt mängd föda.
I själva verket har ju kroppen en närmast fantastisk förmåga att hantera detta. Trots att vi äter ganska olika, och olika över tid för varje individ, så behåller de flesta av oss en ganska konstant kroppsvikt. Men som du mycket riktigt påpekar, så finns det ju en epidemisk fetma med vidhängande problem i form av diabetes, hjärtproblem och annat.
Men det problemet hänger i allt väsentligt ihop med att vi äter en föda som är ganska artfrämmande (mycket kolhydrater och litet fett - på Livsmedelsverkets inrådan). Om vi övergår till den föda vår metabolism genetiskt är anpassad till, så klarar kroppen också av att hantera födointaget, så att vi får den kroppsvikt vi genetiskt är ämnade att få. Åtminstone verkar all erfarenhet tyda på det. De som äter LCHF-kost får snart en kroppsvikt som är mer "normal" - utan att någonsin behöva väga eller mäta den mat de äter - eller "räkna kalorier". De bara äter sig mätta.

Kroppen är ingen "förbränningsmaskin", som man kan mäta "bränsleförbrukningen" exakt för - som om det gällde en bil. Vi är betydligt mer sofistikerade "maskiner" än så! Att försöka exakt mäta kaloriintag och kaloriförbrukning är tämligen bortkastad möda - när det gäller att hantera vår kroppsvikt.

Jo kroppen är just en energiförbränningsmaskin i form av en humanbiologisk organism.

Och varenda idrottsman med någon form av seriös nivå på sin utövning känner till innehållet på i princip alla födoämnen som individen stoppar i sig.

Det vore alltså betydligt enklare att en normal dags energiförbrukning, fanns översatt till kosthållning som inlärningsmetodik om man vill få effekter på kropps konstitutionen.

Gör individen av med lite energi, så behövs bara lite energi i fördoämnes intag. Det är precis densamma metodik som används vid muskeluppbyggnad och en ersättnings hastighet om 10 gram protein per timme i möjlig spjälkning, i förhållande till dagsbehovet per kilo kroppsvikt i muskelmassa.

Jo, visst är kroppen på sätt och vis en "förbränningsmaskin" - men inte på samma sätt som t.ex. en förbränningsmotor. Kroppen har en alldeles osannolik förmåga att ändra sitt sätt att fungera. Om man äter mycket fett, så ökar märkligt nog förbränningen - plus att större andel av födan går ut med avföringen utan att nyttjas.
Om kaloriräkningsmodellen stämde exakt, så skulle t.ex. de i koncentrationslägren förvarade fångarna unde andra världskriget ha dött i större omfattning än de gjorde. För många av dem fick ett dagligt kaloriintag som teoretiskt skulle ha hållit dem vid liv endast några månader - ändå levde en del i flera år på den kosten! Kroppen kan vid behov gå ner på "sparläge". Så vet man också att människor som hamnat i extrema situationer (t.ex. överlevande efter skeppsbrott) tycks kunna utnyttja alla tillgångar, så att inte ens någon avföring lämnar kroppen.

Koncentrationslägerfångarna var i ketogen fas, men hade uppenbarligen tillräckliga reserver energi inlagrat, annars hade den biologiska organismens biokemiska process avstannat.

Att en högre procentandel muskelvävnad kräver ett större energiuttag är inte någon statshemlighet.

Det finns ingen som helst mysticism i detta, det är enbart en fråga om oförmåga att hålla ett tillräckligt vidsynt perspektiv.

Att den ketogena förmågan är som alla förmågar, det vill säga att den ger färdighet vid övning, det borde alla rimligen kunna förstå.

Koncentrationslägerfångarna var nog inte i "ketogen fas" - eftersom de nappt fick något fett alls, utan utfordrades nästan enbart med kolhydrater. Om du någonsin sett bilder på dessa fångar förstår jag inte hur du kan påstå att de "uppenbarligen hade tillräckliga reserver energi inlagrat". Var satt dessa reserver på de utmärglade varelserna?
Och vad menar du med att den "ketogena förmågan" ger färdighet vid övning? Gäller inte din hypotes om "kalorier in kalorier ut" i ketogen fas? Och hur kan övning förändra förbränningen? Det var ju du som förutsatte att förbränningen var lika över tid, varför behovet av föda kunde matematiskt bestämmas. Eller har jag missuppfattat dig?

Ketogen fas eller ketosis är det tillstånd när frisättningen av kväve, alltså dem omvända kväveretentionen, gör möjligt för kroppen att förbruka av sina inlagrade energireserver, i första handen fettreserverna, och i sista hand av den muskulära vävnaden.

Hjärnans energitillförsel säkerställs genom fettreserverna.
Hjärnans kapacitet är därför konstituerad på det vis att vid ytterlighetssituationer så skärps förmågorna, alltså i ketogen fas, och man kan därför även konstatera en avtrubbningseffekt i hjärnan vid en konstant mättnad, eller ett alltför stort energi intag.

Människan tänker bäst hungrig alltså, vilket sannolikt inte kommer som en överraskning.

Förmågan att spjälka inlagrat fett är som alla förmågor, beroende av övad färdighet, i och med kroppens strävan efter jämvikt.
Organens förmåga att producera nedbrytande enzymer är till delar anpassningsbara.

Alltså koncentrationlägerfångarna var magra eftersom dessa befunnit sig i ketogen fas under längre tider.

Den ketogena fasen kännetecknas ibland annat av att utsöndrade kroppsvätskor har ammoniakliknande lukt.

Jag känner till det du beskriver. Men varför radar du upp några fler symtom på "ketogen fas" i stället för att svara på mina frågor? Jag måste tydligen upprepa mitt tidigare inlägg!

"Koncentrationslägerfångarna var nog inte i "ketogen fas" - eftersom de nappt fick något fett alls, utan utfordrades nästan enbart med kolhydrater. Om du någonsin sett bilder på dessa fångar förstår jag inte hur du kan påstå att de "uppenbarligen hade tillräckliga reserver energi inlagrat". Var satt dessa reserver på de utmärglade varelserna?
Och vad menar du med att den "ketogena förmågan" ger färdighet vid övning? Gäller inte din hypotes om "kalorier in kalorier ut" i ketogen fas? Och hur kan övning förändra förbränningen? Det var ju du som förutsatte att förbränningen var lika över tid, varför behovet av föda kunde matematiskt bestämmas. Eller har jag missuppfattat dig?

Den ketogena fasen innebär att fett omvandlas till kolhydrater genom frisättning av kväve, sedan är det inte av betydelse om detta fett är kroppseget eller externt tillsatt.

Likafullt så är förmågan till att använda fett som energikälla, varierande. Eller omskrivet, tvånget/behovet av att använda allt kortare kolhydratkedjor medför att exempelvis bukspott körtelns insulinproduktion förändrar inlagringsmöjligheterna av energi i cellen. Alltså det är så att organen i kroppen anpassar sig till den rådande kosthållningen.

Övning förändrar inte förbränningen, förbränningen är lika, men det som förbränns kan alltså variera beroende på vad som intas, och detta i sin tur ger olika effekter på kroppens metabolism, beroende på födoämnessammansättningen.

Och du frågar ju själv var de inlagrade resurserna satt före det att de åtgick som energikonsumtion, jag antar att de satt enligt vanlig humanbiologisk ordning, vad tror du?

Att kolhydrater inte går att lagra i någon tillräcklig utsträckning, för denna motsvarande typ av arbete, trodde jag var uppenbart för envar. Detta var skälet till att skogshuggare alltid åt de fetaste bitarna, eftersom detta gav en jämnarte blodsockerkurva och en jämnare energinivå som varar över en längre tid.

Jag kanske skall tilläga att kroppen prioriterar den energi som förbränns enklast först, alltså kortare kolhydrater före längre kolhydratkedjor, och detta i sin tur före det att annat än kolhydrater börjar förbrännas.

Du kommer med ytterligare data om vad som händer i kroppen... Jag har inte ifrågasatt vad som händer vid ketos. Men var fanns de "lagrade reserverna" på koncentrationslägerfångarna? Många levde bevisligen åtminstone något år ytterligare på MYCKET LÅGA intag av näring - SEDAN DE REDAN BLIVIT UTMÄRGLADE AV DENNA KOST!
Om förbränningen skulle vara någon form av konstant, så hade de varit döda för länge sedan enligt gängse uppfattning om kaloribehov för överlevnad.
För övrigt skulle jag - för att ett ögonblick övergå till ditt språkbruk, vilja tillägga:
Under förhandenvarande omständigheter och med hänsyn tagen till dina synbarligen avsevärda kunskaper i den mänskliga metabolismen, förefaller det mig synnerligen anmärkningsvärt, att du inte med tillämpandet av sedvanlig logisk slutledning – eftersom du ändå tycks godta mina uppgifter om koncentrationslägerfångarnas fysiska status – borde göra avkall på din prestige och förbehållslöst erkänna, att enkel kaloriräkning och tillämpandet av kända kemiska lagar om förbränning i den mänskliga organismen inte tillnärmelsevis på ett tillfredsställande sätt förmår förklara de utomordentligt märkliga iakttagelser som i många sammanhang gjorts beträffande mänsklig överlevnad på en kost som inte ens kommer i närheten av det kaloribehov som enligt officiella (och tydligen dina egna) antaganden skulle krävas för fysisk överlevnad.
Människokroppen är en så utomordentligt fantastisk skapelse, att den under extraordinära förhållanden på ett närmast otroligt sätt kan ställa om sin metabolism och för sin fysiska överlevnads skull nedprioritera alla icke livsnödvändiga processer för att därigenom spara energi. Alla kemiska processer du angivit stämmer sannolikt teoretiskt – och praktiskt - i människokroppen under någorlunda normala förhållanden. Men under livshotande påfrestningar för den mänskliga organismen tycks kompletterade processer kunna träda in och möjliggöra en överlevnad under betingelser som med godtagande av ”normalprocessen” som den enda möjliga tvivelsutan skulle innebära en snar död för individen.
Om kartan inte visar sig stämma till 100 % med terrängen, så får man finna sig i att antingen erkänna kartans fel – eller också gå vilse i terrängen. Trots människokroppens fantastiska förmåga till överlevnad, så finns då risken att man råkar riktigt illa ut. Och det skulle vara en smula pinsamt att drunkna i en vattenfylld sänka – bara därför att kartan just på den punkt man befinner sig har angivit ”berg i dagen”…

Om vi sedan skulle övergå till ”normalsvenska”, så måste väl också du har uppmärksammat, att två människor som äter ungefär samma mängd mat kan reagera väldigt olika. En kan förbli smal och senig, och en annan kan bli smällfet på samma kost (utan dramatiska skillnader i fysisk aktivitet). Det finns helt enkelt stora individuella variationer! Därför är det ingen bra idé att få folk att äta enligt någon standardmodell för hur många kalorier man förbrukar per tidsenhet. Varje enskild individ skulle behöva sitt eget schema, och det skulle inte fungera ändå, för det är så pass många andra variabler som man inte har kontroll över, och som förändrar sig över tid (psykiskt välmående t.ex.)…

Det blir en mängd ja och några nej, på ditt senaste inlägg.
Vad avser standard modell så är det så att den humanbiologiska individen evolverar utifrån en kosthållning som innehåller mer komplicerade/högre strukturer på aminosyror och övriga födoämnen. Medan det omvända förhållandet givetvis gäller.

En given energiåtgång kan inte på längre sikt till en given energitillgång, ge särskilt olika nettoeffekt hos olika individer.

Dock kan givetvis inte två individer med alltför olika kroppskonstitution utgöra en relevant jämförelse.

Individer inom likartade intervall i kroppskonstitution reagerar likartat på längre sikt.

Rent praktisk kan jag för övrigt framföra att jag sannolikt producerat flest svenska mästare i Styrkelyft genom historien grundat på detta.

Människan är det enda djur som behöver räkna kalorier för att behålla en normal kroppsvikt, och inte heller människan har behövt göra det förrän de senaste 2-3 generationerna. Uppenbarligen ligger problemet någon annan stans än att vi inte räknar kalorier tillräckligt duktigt.

Jag har själv gått ner 45 kg på tre år genom att minimera kolhydraterna och ersätta dessa med naturligt animaliskt som energikälla. Detta trots att mitt enda sätt att reglera födointaget är genom att äta när jag är hungrig, alltså använda kroppens naturliga aptitreglering.

Innan dess byggde jag upp den imponerande vikten av 160 kg genom att likaledes lyssna på aptitsignalerna, men då samtidigt lura kroppen med en kolhydratrik kost som ger ett kraftigt svängande blodsocker med åtföljande insulinpåslag som är förutsättningen för fettinlagring.

I praktiken kan man säga att jag alltså då åt på ett sätt som livsmedelsindustrin vill få oss att äta medan jag nu äter på ett sätt som är mycket likt hur våra förfäder åt innan de började odla jorden.

Kenneth Ekdahl har en stark poäng i detta, eftersom det animaliska fettets förbränning inte skiljer sig ifrån förbränningen av det kropssegna fettet som syntes betraktat.

Att dettta innebär en tillvaro utan större fluktuationer i insulinkurvorna, är som sagts ett ytterligare positvit perspektiv i detta.

Carl, du har all anledning att vara stolt över dina framgångar inom kraftsport! Men det kanske blir fel om du försöker överföra dina erfarenheter därifrån till "normalbefolkningen".
Bara en enkel fråga sedan . Varför använder du hela tiden uttrycket "den humanbiologiska individen"? Duger inte "människan"?

Extremsport har sannolikt mer att lära gemene man, än vad som är den generella uppfattningen i detta. Och jag har haft rätt många adepter genom åren och dessa har även varit högst vanliga individer.

Begreppet är mera avgränsande än begreppet människan.

Så du menar alltså, att det finns "människor" som inte är "humanbiologiska individer"? Kan du tipsa om någon... För i så fall måste jag nog åka och titta på underverket!

Det menar jag givetvis inte men den mänskliga biologiska konstitutionen, sett i förhållande till näringskedjan och hur vi evolverat ut oss på sidan och förbi andra biologiska arter som primater genom att tillföra mera komplexa aminosyramönster som födoämnen, gör att det finns en viss skillnad emellan humanbiologiska betraktelser och övriga biologiska betraktelser, även om mångt i övrigt kan tyckas vara lika.

Ack ja!

Kenneth, om du började vid 160 kilo (!), så skulle du enligt Rössners högsta målsättning ha kunnat gå ned 16 kilo. Och dsu skulle nog inom ett par år ha fått dem tillbaka om du inte fortsatt med mycket kraftig "motion" varje dag.

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

The time during which people think it is ugly to wear a pair of glasses on their faces has gone away from today's fashion trends. Because everyone has a different opinion and style，many different eyeglasses or sunglasses need to be designed in order to supply the market with affordable and appealing spectacles. Firmoo.com is such a online store to provide you the most satisfying inexpensive glasses, like, buy eyeglasses online, discount eyeglass frames, polarized sunglasses, cheap prescription sunglasses online, progressive eyeglasses online, fashion reading glassesetc. they are with super quality, attractive exterior and low price. They can enhance your reading and your charm at low cost. Shopping eyeglasses and sunglasses here, you can enjoy the warmest customer services as well. More info: http://xmdisu.blogdiario.com/.San Diego eyewear|San Francisco eyewear