Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Jesus

Siwert Aldenryd om Jesus

Religionen och vetenskapen numera goda vänner

Humanisternas ordförande Christer Sturmark har kanske inte den tankeutvecklingen att han hinner montera ihop ett argument i tid för de förbiflyktande debattämnena på Newsmill. Istället släpar han fram en redan publicerad snyftare om att staten förvägrat ateistklubben bidrag.


Om författaren

fil.kand. religionshistoria

Jag igenkänner en minst årsgammal artikel, avdammad och uppdaterad. T.o.m. det falska argumentet om buddhismens förmenta ateism slinker igenom en andra gång. Ett av dess kärnbegrepp, sunyata, betyder inte, vad jag förstår, mer än att Tomrummet ("The Void") inte är ett ting bland andra ting på det sätt den begränsade materialistiska människan tänker sig Varat.

Sunyata torde därmed motsvarar hinduismens opersonliga Brahman som likaledes är OBJEKTSLÖST MEDVETANDE. Men detta medvetande som är både närvarande och transcendent i förhållande till tingens värld, är nu en av komponenterna i varje föreställning om det "gudomliga".

Vi har helt enkelt ett semantiskt problem här, och det är antingen ren och skär okunskap hos Sturmark, eller tendentiös missrepresentation av fakta att fortsätta propagera om buddhismen som ateistisk. Bara genom att problematisera frågan det allra minsta och notera förekomsten av en sydlig och en nordlig variant, har vi redan lämnat Sturmarks polemik för lekskolan.

Därför menar jag Sturmarks kverulerande över att Humanisterna kritiseras för att bara ta upp religionernas avarter som lätt vägande. Det är ju så de framstår för en nykter observatör!

Jag vill göra följande påståenden på basis av nämnda och även andra iakttagelser: Humanisterna representerar en antireligiös sekterism av copycat-typ. Biologen Dawkins antireligiösa sentiment imiteras slaviskt, just som i en tidigare fas Humanisterna imiterade James Randi i hans obevekliga jakt på och "bashing" av parapsykologiska fenomen (vilkas existens ingen som har gått igenom all relevant litteratur kan förneka).

Som en ryggradslös parasit lyssnar Humanisterna in sig på varje rörelse i samhällskroppen där de kan sticka in sin negativa proklamation om religionens förbannelse, och lagom till påsk väljer nu Sturmark att naivt tro på att en tilltagande återkristning av kultureliten. Fan tror att han tror't.

I dess nuvarande utformning är Humanisterna, såvitt jag kan bedöma, i centrum av dess väsen (som i sig är en funktion av de ledande medlemmarnas formativa läsefrukter) en barock kvarleva från den logiska positivismens dagar (eller rättare, en neo-positivism), och uppenbarligen inte ens medvetna om vad alla de stora kvantfysiker som följde efter Einstein har haft att säga om den bortom tid och rum existerande verklighet som västerlandet via sekulär vetenskap råkat få vittring på. Som flera stora Nobelpristagare i fysik sagt under 1900-talet: folk i allmänhet vet inte hur kapitalt undanröjd basen för en naiv materialistisk realism i dag är.

Humanisterna undviker inte bara den verkligt intressanta forskningen för att istället pusha den nattståndne biologisten Richard Dawkins religionshat - de saknar själva allt intresse av att förstå religionens kärnvärden.

För att vinna gehör hos de som vet ännu mindre än de själva, skjuter de in sig enbart på religionen i dess simplistiska, folkliga former. (Ja, det går faktiskt att problematisera saken och hävda att folklig antropomorfism också har något som talar för sig, men då är vi inne på en filosofisk och metafysisk diskurs jag inte tror någon av Humanisterna kan eller vill ta.) Jo, jag är medveten om att Sturmark skrivit av Dawkins dekonstruktion av gudsbevisen i en tidigare Newsmill-artikel, men här talar vi alltså om att föra en dialog med fel århundrade!

Och vad är mer improduktivt än att som Humanisterna gör, falla in i den kristna korstågsmentaliteten och söka värva folk för att "erövra" resten av världen med vår sekulära och överlägsna lära? Detta är inte år 1200 utan tiden att bevisa sin egen vuxenhet via den typ av dialog som först i grundläggande sympati läst in den andra parten och därigenom etablerat en rimlig bild av lägets möjligheter.

Det vilar kort och gott något av orealistisk, nästan studentikos luftbubble-idealism över hela det sekulära projektet Humanisterna. Det värsta som kunde hända var att de gick ut för att "rädda världen"...

På vanlig gräsrotsnivå råder i Sverige tydligen en fullständigt ofruktbar fientlighet till främmande kulturer, dvs sådana platser där inte redan svenskkolonier etablerats och där våra landsmän "tagit till sig" en del ytligare kulturvärden som kryddig mat och exotiska solnedgångar (Phuket, Mallorca eller vad som nu är årtiondens modesmak).

Denna olustiga trend av kulturers misstänksamhet, den ena mot den andra, bistår Humanisterna med i sin pseudoupplysning och falska propaganda mot religionen. Och det tål att upprepas: angreppen riktas alltid mot externa fenomen eller sociala oskick, ty i alla religioners kärnvärden finns så mycket som förenar den sekulära västerlänningen (som "stal" kristendomens värden och kallade dem för "humanism") och världens övriga folk, att det kanske skulle kännas lite fånigt att gå till storms mot en värld som på djupet känner exakt som vi själva gör i viktiga frågor.

Är det något jag efterlyser hos Humanisterna är det en grundkurs i psykologisk sensibilitet i dessa frågor.

Humanisterna, som i någon mån annars nischat sig mot en ung naturvetenskapligt intresserad publik, selekterar, som antytt, konsekvent bort allt som skulle kunna tala för att världen före 1600-talet hade vissa saker klarare för sig än människan efter materialismens inbrytande på 1800-talet! Och nej, jag rekommenderar inte en återgång till skolastiken.

Jag rekommenderar istället något så enkelt som pensionerade amerikanske fysikprofessorn Amit Goswamis senaste bok "God is not Dead" (2008). På ett mer avklarnat och lättillgängligt sätt än hans tidigare "The Self-Conscious Universe" (1995) beskriver han implikationerna för frågan om Guds existens av några av kvantfysikens (numera rätt välkända) "paradoxer", inte minst "icke-rumsligheten" (non-locality). Sunyata, någon?

Jag har små invändningar mot bokens disposition - den känns inte som ett sömlöst helt. Ibland får man upplevelsen att professorn i sin berättarglädje kommit på mer att säga vilket rubbat den ursprungliga dispositionen. Detta innebär att han först efter 50 sidor (av drygt 300) summerar bokens mission - något man kanske skulle ha väntat sig lite tidigare. Detta är emellertid bara små invändningar.

Det vore fantastiskt om föreningen, nu med några år på nacken under Sturmarks ledning, skulle våga växa till sig lite och uppfatta Fritjof Capras bok "Fysikens Tao" (över vilken hördes något som kunde tas som ett litet hånskratt i intervjun med Christer Fuglesang förra året) _inte_ som spiken i kistan för närmandet mellan öst och väst, utan som ett viktigt första steg.

Jag har noterat tendensen hos de mer arroganta unga scientisterna (som likt Humanisterna upphöjt den vetenskapliga metodiken till en religions i egen rätt) att dra fram antingen nämnda bok av Capra eller också "De dansande Wu Li-mästarna" som exempel på undermålig litteratur. Ja, undermålig i så måtto som de inte ger materialister på sin egen kvar! Detta är patetiskt. (Jag har tyvärr inte läst någon av dessa böcker som används som slagträn av folk som troligen aldrig ens läst dem.)

Redan Ken Wilber gav sig på "Wu Li" på 1980-talet och man får ibland känslan att det är väldigt få i den här anti-religiösa smeten som tänker själva - det handlar mer om att kopiera andras tankemönster. För Sturmark själv, ville det sig här inte bättre än att han börjar kopiera hela artiklar - av sig själv!

Så Humanisterna behöver inte bete sig som en reaktionär bromsklots från ett annat århundrade, de behöver inte ägna tid åt att bemöta gudsbevis om Urmakaren m.m. Vad de behöver, är att bli mer up-to-date (och det gäller kristendomen också).

Filosofen Ken Wilber har fått skit för sin arrogans (kanske förtjänt), men en bok gjorde han bra och det var Quantum Questions (1984) där han förtjänstfullt - som redaktör - samlar på ett ställe i princip allt vad de största kvantfysikerna sagt i frågan om tillvaron. Rikliga citat, vart och ett på många sidor. Det är distinkt mystik (religionens innersta väsen) av viss dignitet, detta! Dock var det, om jag minns rätt, bara Heisenberg som var explicit anhängare till den indiska Vedanta-filosofin (religion och filosofi var som bekant detsamma i äldre tid).

Einstein framstår faktiskt som den mest omogna i det celebra sällskapet av män Wilber samlat ihop, namn som Max Planck, Erwin Schrödinger, Wolfgang Pauli, Werner Heisenberg, med flera. Det behöver knappast sägas att dessa intellektuella giganter inte verkar komma från samma universum som Humanisterna! Och det beror på att de var 70 år före sin tid.

Så välkomna till nuet, Humanister - Gud eller det Unitiva Medvetandet (Goswami kallar det "quantum consciousness") lever och har hälsan sedan årtionden! Med den insikten assimilerad kan vi sedan börja fundera över hur vi ska kommunicera med de andra kulturer vi vill reformera. Chansen är god att vi får bättre gehör i världen om vi med Platon accpeterar att Protagras bara dravlade när han propsade på att "människan är alltings mått".





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5920

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Beklagar några stavfel samt meningen som, fullständig och korrekt, skulle ha lydit:

"Ja, undermålig (litteratur) i så måtto som den inte ger materialister något vatten på deras egen kvarn!"

Permalänk | Anmäl #1 Siwert Aldenryd, 2009-04-10, 17:32

Kritik i all ära, det mest intressanta i artikeln är dess rubrik och den del av texten som avser belägga detta.
.
"folk i allmänhet vet inte hur kapitalt undanröjd basen för en naiv materialistisk realism i dag är."
.
Inte minst i den psykedeliska forskning som bedrivits sedan 50-talet finns belägg för att vetenskap och spiritualitet inte står i motsats till varandra.
.
Tack ska du ha för artikeln, det är uppenbarligen ett perspektiv som lyfts fram allt för sällan. Mvh,

Permalänk | Anmäl #2 Abel Backlund, 2009-04-10, 17:43

"folk i allmänhet vet inte hur kapitalt undanröjd basen för en naiv materialistisk realism i dag är."

Artikeln vore möjligen relevant om Aldenryd faktiskt gav konkreta exempel och argument för detta istället för att konsekvent hänvisa till sina idoler. Men det kanske vore att "kopiera andras tankemönster"

Permalänk | Anmäl #3 Pelle A, 2009-04-10, 20:18

Jag vet inget om humanisterna och Siwerts kritik av dem. Men i övrigt håller jag med Siwert om att det finns mycket intressant kring modern fysik och buddhistiska tankegångar.
Det är just i modern fysik och kosmologi som en rad intressanta frågor dyker upp, vilka rör inte en religionens Gud men som ändå pekar på några likheter med gudsbegreppet. Dit hör frågan om de extremt 'väljusterade' naturlagarna, och frågan om man någon form av intelligens varit 'före' oss och bidragit till designen.
Detta har dock litet eller intet att göra med religion. Bönehjul är fortfarande gammalt skrock som inte fungerar!

Permalänk | Anmäl #4 Mats Forssblad, 2009-04-11, 05:14

Artikelförfattaren skrev
"Detta är inte år 1200 utan tiden att bevisa sin egen vuxenhet via den typ av dialog som först i grundläggande sympati läst in den andra parten och därigenom etablerat en rimlig bild av lägets möjligheter." Inte f-n är din artikel skriveb efter att ha i grunläggande sympati läst in sig på andra parten", Din artikel innehåller alltför mycket invektiv , Humanister=ryggradslösa mm men det va inte detta som gjorde mig mest förbannad utan att du kallar Humanisternas kritik av religionens avarter för kverulans är inte bara okunnigt utan säger mer on din grundläggande brist på sakliga argument för din egen tro. Vad tror du att människor som i religionens namn förnedras på många sätt tycker om att du kallar religionskritik för kverulans. Det är tycker jag tonen i samtalet som bär argumenten. I din artikeln faller argumenten platt det enda bestående är en tom provokation

Permalänk | Anmäl #5 LOA, 2009-04-11, 06:37

PELLE A: Det här är fel ställe att beskriva kvantfysiken från Max Planck och framåt! (Och jag skulle ändå inte kunna göra det på ett sätt som tillfredsställde en fysiskt skolad läsare - Newsmill, trots dess stiliga portal, förefaller i huvudsak vara en kanal där svensk kverulans har ett legitimt utlopp.)

Jag bara hintar om den väsentliga del av vetenskapen Humanisterna inte knystar om eftersom den inte alls ger dem något stöd i sin religionskritik.

Du får själv göra din hemläxa, men lyckligtvis har Ken Wilber samlat en imponerande mängd vittnesbörd på ett ställe. Den läsningen kan stämma om grundsentimentet hos den mest religionsskeptiske!

Som MATS F noterar, har dock religionen också externa uttryck som kan uppfattas som rena arkaismer. Jag är emellertid inte säker på att Mats förstått bönehjulets betydelse för den som använder det.

Om ordet religion, som sagts, etymologiskt stammar från latinets "religare", och har att göra med "sammanlänkning", skulle jag akta mig för frånkänna effektiviteten hos vare sig mantrahummde eller koncenterade snurrande på bönehjulen just i syftet att låta egomedvetenheten uppgå i det högre medvetandetillstånd som är den verksamma orsaken bakom t.ex. vetenskaplig kreativitet.

Permalänk | Anmäl #6 Siwert Aldenryd, 2009-04-11, 07:58

LOA: Du är kanske inte helt medveten om det renommé Humanisterna dragit på sig via sin egen halsstarriga arrogans (en nu urvuxen trotsålder?). Man skulle kanske kunna säga att de får den opposition de själva förtjänat sig genom att angripa religionen på ett närmast populistiskt vis.

Vad får dig att tro att jag är troende bara för att jag kritiserar ett antireligiöst fenomen? Är du fast i ett tänkande av falska dikotomier? Ordet "tro" är hur som helst problematiskt och kräver en närmare bestämning.

Läs Goswamis populärt hållna men tänkvärda bok, du också. Du kommer att finna att dikotomisering är en lägre medvetenhetsprocess än den som föregår det diskursivt analytiska (kritiska) intellektet.

Vetenskapens bästa företrädare nyttjar psykets högre kapaciteter vid kreativa genombrott, och det är smått beklämmande att se Humanisterna och deras följe till leda mässa om "empiri" och "metodisk rationalitet" (analytiskt intellekt) som om de aldrig hört talas om att stora upptäckter nyttjar en annan dimension av medvetandet.

Här har buddhismen verkligen bemödat sig att kartlägga många skilda medvetande nivåer som inte ens finns i den genomsnittlige västerlänningens föreställningsvärld. Goswami har ett högst intressant resonemang om varför materialistiska vetenskapsmän hatar Freuds undermedvetna. Det är därför saknar all förståelse av medvetandet i sig, och därmed också hur delningen av ego och omedvetet uppstår.

Det kan vara så att Humanisterna inte vill höra om historien bortom "snusförnuftet", för i kreativitet kan man nämligen börja ana att det där gudsbegreppet kanske har något som talar för sig...

Ditt inlägg förbigår med tystnad min avslutande inbjudan till Humanisterna (och besläktade sinnelag) att haka på i den roliga upptäcksfärden, och inte stå och låta som sena 1800-talsmaterialister. (Den publik som inte redan från början vet bättre, får ju faktiskt för sig att inget har hänt sen Darwin.)

Vad säger detta om ditt sätt att läsa text?

Det är lätt att rada upp invändningar, både du och jag gör det. För mig är det värdefullt om kritik inte enbart är negativ - och som sådan uppfattar jag din kommentar - utan att kritiken också rymmer en positiv uppmaning eller en väg ut ur dilemmat.

Tanken om "unitivt medvetande/quantum consciousness" som jag pekar ut, är inte ny, den är Platons och biskop George Berkeley - du vet, han med sin intressanta kritik av Descartes dualism.

Jag tar avstamp från ett inlägg från Humanisternas ordförande för att diskutera en överordnad sakfråga. Den om Humanisterna har rätt i frammanandet av bilden av religion och vetenskap i clinch.

Fråga dig själv om du inte missade något av inlägget och fastnade på personnivå. Om samtalston är viktigare för dig än sakinnehåll, kanske du skulle ha mer utbyte av musik än läsa inlägg på Newsmill? Har har jag själv noterat riktigt råa tonlägen och studerade du tillräckligt många, skulle du nog se att det här tillhör den mer civiliserade sorten.

Använd slutligen ordklasserna rätt. "Invektiv" är det inte att likna Humanisternas opportunistiska finger i luften vid mediehor, vilket jag indikerade genom det inte helt oviktiga småordet "som".

Permalänk | Anmäl #7 Siwert Aldenryd, 2009-04-11, 08:18

Siwert, du skriver att du inte är säker på att jag "förstått bönehjulets betydelse för den som använder det". Men poängen av min kritik av den religiösa tron kräver inte denna förståelse. Jag förstår också att en del människor kan ha en känslomässig, kanske till och med en mystisk, upplevelse, av nattvarden. Men jag nöjer mig med att betvivla att det sker något magiskt som omvandlar bröd och vin till kött och blod. Bönehjulens mekanik är också falsk.
Ett exempel på hur mystik och meditation och vetenskap inte behöver vara i konflikt med varandra ser man i modern neurologisk forskning, där man i praktiken kan studera de stora ensembler av neuroner som meditationen kan mobilisera.

Permalänk | Anmäl #8 Mats Forssblad, 2009-04-11, 13:49

Mats, neurologins problem att ens förstå hur medvetande och det omedvetna förhåller sig till varandra, är en av många intressanta stycken i Goswamis svar på Dawkins "The God Delusion" som jag rekommenderade.

Som kanske kan skönjas av inlägget, är hans svar detsamma som många gamla och nyare filosofer kommit fram till: medvetandet föregår upplevelsen av omvärld/materia. Därmed blir de hårda vetenskaperna något mindre hårda och religionerna något mindre fantastiska.

Frågan om bönehjulet kan inte avhandlas i termer av mekanik, det resonemanget skulle enligt filosofisk idealism vara ett feltänk, en literalisering av en process som medvetandefilosofin är bättre rustad att diskutera. Bönehjulet, som jag sade, är bara ett redskap för att fokusera psykiskt. Det hjälper utövaren att "länka samman" inåt, låta sitt dagjag släppa sina dikotomiserande tendenser och uppgå i det som upplevs som ett större medvetande.

Materialister underkänner den religiösa upplevelsens anspråk och söker reducera den till sin "skruv-och-mutter-karta". Därför brukar diskussionen snart hamna på andra med religiösa upplevelser besläktade fenomen, som ut ur kroppen-upplevelsen, där en av kroppen oberoende själ skulle ge stöd åt tanken om Guds existens, då redan många religioner lär att själen finns och att den bara är en liten del av ett större medvetande (t.ex. atman/Brahman-tanken i indisk filosofi och religion).

Eftersom en materialist redan sjösatt sitt livsprojekt, sin livsinvestering, brukar sådana här fenomen granskas med en sådan absurd grad av felkälleletande att inga fall till sist accepteras. Ty ett bona fide fall av en varelse som susat runt utanför sin kropp och korrekt inrapporterat händelser långt utanför kroppens sinnens räckvidd, falsifierar i ett enda svep neurologins grundantaganden om medvetandet, jämte hela den västerländska, materialistiska världsbilden (saker är dock i rörelse, tycker jag mig märka).

Men att alls följa med ut på den naturvetenskapens väg jag skissat är egentligen bara eftergifter för att blidka dem som enligt filosofisk idealism literaliserat en psykisk föreställning om materiens primat. Och det var det som var kärnan i inlägget: att kvantfysiken via fenomen som "observatörseffekten" har smulat sönder 1800-talsföreställningen.

Det var Platon som fick sista ordet snarare än Aristoteles! Religionen har därmed hamnat i samma viktklass som vetenskapen, vilket är en mycket märklig vändning. Jag förstår den knappt själv.
:-)

Permalänk | Anmäl #9 Siwert Aldenryd, 2009-04-11, 18:50

Siwert, ingen har förnekat att vetenskapsmän genom tiderna uttallat sig positivt om religion. Men som Dawkin demonstrerar rätt övertygande, är det mest tentativt nonsens som senare blåsts upp till absurda dimensioner av dom som vill "bevisa" guds existens genom att referera till respekterade vetenskapsmän. Naturligtvis går det inte att till hundra procent motbevisa religioner. Men låt oss anta att jag går igenom Wilbers argument ett i taget och demonstrera varför de saknar relevans. Skulle du under detta scenario erkänna att vetenskapen inte stöder guds existens? Eller skulle du säga att jag inte kan ha förstått eftersom jag inte är en expert och kända kvantfysiker som X och Y påstått något annat någon gång? Jag gissar på det senare vilket gör att jag saknar förtroende för din linje.

Permalänk | Anmäl #10 Pelle A, 2009-04-11, 19:52

Pelle, allt är inte nödvändigtvis exakt som Dawkin(s) beskriver det. Jag rekommenderar Goswami som, i egenskap av såväl kunnig fysikprofessor som medvetandefilosof, presenterar en intelligent läsning av de kvantfysiska paradoxerna, vilka rimmar väl med religionernas djupare (mystika) utsagor, inte minst den indiska "formeln" sat-cit-ananda (vara-medvetande-välbehag).

Samtidigt kommer ur bakhuvudet en term jag knackar ner innan jag begrundat vad den står för när jag läser din kommentar: "pre-emptive reasoning". Uppenbarligen en fantasifull avledning till det militaristiska "pre-emptive strike".

Begreppet syns sammanfatta din kommentar som själv saknar den förutsättningslöshet du anmodar mig att ansluta mig till. Om du redan tänkt ut andra människors svar, behöver du egentligen inte tala med din omvärld alls.

Läs mer om denna din (och många andras) attityd till genuin dialog i samband med möjliga nya insikter om Jesus barndomsundervisning (bloggen är min):

http://ockult.blogspot.com
/2009/04/ett-litet-jesus-scoop.html

Permalänk | Anmäl #11 Siwert Aldenryd, 2009-04-12, 06:59

Det är kul med "quotemining" och experter som uttalar sig. Newton var även alkemist men det gjorde inte hans alkemi rationell.
.
Apropå kvantmekanik finns det så otroligt många "experter" med vitt skilda vilda teorier om det ena och det andra så det finns ingen ände på det.
.
Vill du ha mer vatten på din kvarn finns jättemånga källor länkade här: http://www.crank.net/
.
Beväpnad med all ny viktig fakta därifrån (av samma kaliber som du presenterat här) kommer du vinna alla diskussioner i framtiden!!! Lycka till.

Permalänk | Anmäl #12 Henrik Bergdahl, 2009-04-16, 04:00

Var är Goswamis vetenskapliga arbeten i ämnet? Jag håller med Scientific American
http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=quantum-quackery
"Amit Goswami, for example, says in the film: "The material world around us is nothing but possible movements of consciousness. I am choosing moment by moment my experience. Heisenberg said atoms are not things, only tendencies." Okay, Amit, I challenge you to leap out of a 20-story building and consciously choose the experience of passing safely through the ground's tendencies. "
Flum

Permalänk | Anmäl #13 Johnny Lilja, 2010-04-04, 20:35


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.