Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Hans Bergman MSc om Fritt forum

Doxiska diskurser håller invandrarna utanför det svenska arbetslivet

Studier visat att icke-europeer bosatta i Sverige har betydligt svårare att finna arbete än etniska svenskar. Endast 78% av de icke-euorpeiska invandrarna hade jobb 2002 (i högkonjuktur) jämfört med 91% av svenskarna (Nekby 2002: 26). Jag försöker här hitta verktyg för att förstå varför det är så. Denna artikel är en omskrivning av en del av ett kapitel från min Master's Thesis.  


Om författaren

MSc i Culture, Organization and Management: Diversity studies

Fil.kand. i Socialantropologi

 

Konceptet jag använder här är diskurs En diskurs är något som sätter normer. Den bestämmer hur vi ska förhålla oss till ett visst fenomen eller en viss åsikt. Diskurser påverkar även vårt språk och vår vardag i stor utsträckning (Foucault 1997). I fallet mångkultur så är diskurs det som gör att vi klassidicerar vissa individer som "vi" och andra som "de andra". Foucault (1997: 48ff) använder begreppet för att förklara psykiatrikers makt. De kan godtyckligt bestämma vem som är frisk och vem som är sjuk och tvingas leva sitt liv på diverse anstalter. I ett större perspektiv betyder detta att de har makten över att bestämma vilka personlighetstyper som ska få finnas i samhället. Psykiatrikernas makt blir en sanningsregim.

Jag tycker mig se en parallel situation med diskursiv makt på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivarna har makten att bestämma vem som är en passande medarbetare (vilket oftast är någon med etnisk svensk bakgrund) och därför också bestämma vem som får ha ett jobb och en stabil inkomst. Sanningsregimen, som Foucault uttrycker det, är kraftfull men individuella skillnader förekommer naturligtvis. I Faucaults exempel står psykiatrikernas makt outmanad men verkligheten är självklart mer dynamisk än så. Det finns alltid psykiatriker och arbetsgivare som tänker annorlunda.

När man pratar om diskurs måste man anta att det finns alernativa åsikter som står i opposition till den dominanta. Vad gäller diskursen som skiljer "oss" från "dem" så är det dock en mycket stark diskurs. Det är inte många som ifrågasätter att en man som invandrade 1997 från Somalia är "en av dem" även om förhållningssättet gentemot "dem" givetvis kan variera. För att förklara den typen av starka diskurser presenterar Boudieu (1977) begreppet doxa. Doxa är när den sociala ordningen är bekräftad, när rytmen är respekterad och då normer accepteras och reproduceras. Bourdieu menar att det är detta som kännetecknar ett mänskligt samhälle. Det fungerar som en hierarkisk organisation där alla vet sin plats. Doxa är, med andra ord, en diskurs som är så dominant och tagen för givet att den är minimalt (om ens alls) ifrågasatt (Bourdieu 1977: 161-163).

Doxa är alltså praktiska taxonomier som vi använder i vardagslivet: system för klassificering som är tagna för givet och ständigt reproduceras. Jag sammanfattar: doxa är en diskurs vars alternativ antingen inte diskuteras eller också inte är formulerade ännu. (Bourdieu 1977: 164-170)

Begreppet doxiska diskurser hjälper oss att förstå hur arbetsgivare resonerar och hur detta är relaterat till attityder och händelser i samhället. Icke-europeiska invandrare ses i Sverige som "de andra" och har därför svårare att få tillträde till delar av det svenska samhället, arbetsmarknaden inte minst. Detta är inga nya rön men jag hoppas att begrepp som doxa och diskurs ska hjälpa oss bättre förstå problematiken.

Källor:

Bourdieu, Pierre (1977): Outline of a theory of practise. Cambridge: Cambridge University Press.

Foucault, Michael (1997/1994): Ethics: Subjectivity and Truth. In the series essential works of Foucault 1954 - 1984, edited by Paul Rabinow. London: Penguin

Nekby, Lena (2002): How long does it take to integrate? Employment convergence of immigrants and natives in Sweden. FIEF Working Paper Series 2002.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5927

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Till vilken målgrupp vänder du dig med din artikel jag har svårt att tro att nån som inte läst minst till D nivå i nått humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne på universitetet bergriper ett smack av vad du skriver. Men i stort sett tror jag du har rätt.

Permalänk | Anmäl #1 susanna svensson, 2009-04-11, 21:17

Det är alltid lika komiskt när svensk akademiker ska försöka använda termer från kontinentala clowner inom post-strukturalismen.

Permalänk | Anmäl #2 Mats Forssblad, 2009-04-12, 00:16

Min målgrupp är människor i allmänhet som läser här på Newsmill och är intresserade av integration. Jag trodde nivån var bra på det jag skrev. Men jag ska i framtiden försöka använda färre akademiska begrepp i mina artiklar.

Permalänk | Anmäl #3 Hans Bergman MSc, 2009-04-12, 13:04

Snälla...ämnet är lite uttjatat...Du skriver bl.a
*Min målgrupp är människor i allmänhet som läser här på Newsmill och är intresserade av integration*
Jaha, so what? Massor av oss vanliga svenskar " inte akademiker" har fattat integrationens totala misslyckande, därför sitter vi i den sits vi befinner oss IDAG! Dags för en stooor förändring...hoppas att Valet 2010 ska visa på det...önskar bara ett slut på det förljugna samhället, där politiker och Media...flyr allt som innebär förändringar/uppenbar sanning, med alla misslyckanden och det blå/rosa skimmer som följt i socialdemokratins och vänsterextrimiska spår, det senaste decenniumet!!!!

Permalänk | Anmäl #4 KarinAndersson, 2009-04-12, 19:37

E=mc2!
Vem som helst kan svamla och tramsa. Det är svårare att uttrycka sig enkelt och korrekt.
Vad kom du fram till efter alla dina ord? Att invandrare har svårare att få jobb i Sverige? Nihil novum sub solem! Här kommer ju något för dig som gillar att svänga dig med svåra ord!
Ha en akademisk dag!

Permalänk | Anmäl #5 TÅGMICKE, 2009-04-13, 17:09

Även om du skulle ha rätt i allt du skriver finns det en praktisk sida av saken som du inte berör. Det är svårt att komma till ett nytt land med en ny kultur, ett nytt språk etc. och hävda sig på arbetsmarknaden.
Enbart för att helt förstå en dagstidning krävs ett ordförråd på 40.000 ord. Om du lär dig fem nya ord om dagen så tar det ungefär 20 år att uppnå detta. Det går att anställa en invandrare som endast bott 5-10 år i Sverige men du skall ha klart för dig att det krävs mycket god vilja och tålamod från båda sidor för att det skall gå bra.
Om det gäller arbeten av teknisk art och det finns kompetens från hemlandet och det inte krävs samarbete i grupp kan det naturligtvis gå friktionsfritt.
En ansvarig arbetsgivare måste ta hänsyn till detta vid nyrekrytering.

Permalänk | Anmäl #6 Jr, 2009-04-13, 22:02

"Jag tycker mig se en parallel situation med diskursiv makt på den svenska arbetsmarknaden."

Självklart är arbetsgivarna likriktade när det gäller hur man värderar människor, Hans Bergman, men det betyder inte att de alltid gör felaktiga bedömningar.

Generellt är det större risk att anställa en invandrare än en svensk. Har man inga referenser och en okänd bakgrund så är risken stor att arbetsgivaren går på en nit.

Det är förstås skillnad mellan olika invandrargrupper. En arbetskraftsinvandrare är naturligtvis mycket attraktivare än en flykting eller anhörig som inte kommit hit för att arbeta utan av helt andra skäl.

Diskrimineringen är därför helt legitim även om den säkerligen är orättvis i många fall. Arbetsgivare än människor och gör lika bra eller dåliga bedömningar som alla andra och tyr sig till tumregler när de fattar beslut.

Det verkar väl inte helt fel att invandrare får börja längst ned på stegen och arbeta sig uppåt i takt med att man skaffar sig meriter som har ett värde i Sverige. Det kan ta både en och två, tre generationer innan man har hittat sin plats. Det är inget problem så länge tendensen är positiv.

Dessutom är det relevant att diskutera vilka personer som får positiv särbehandling, t.ex. folk i finansbranschen som har astronomiska löner utan några andra krav än att de är släkt med nån chef på en bank som hålls under armarna av staten.

Diskriminering verkar ju åt båda hållen.

Permalänk | Anmäl #7 Bo T, 2009-04-14, 09:14

Katrin Andersson, vad är det för fruktansvärd situation du sitter i idag som är direkt orsakad av alla invandrare? Har dom jagat dig från hus och hem? Tagit ditt arbete?

Bo T, så stora ord, så lite innehåll. Varför ska en välutbildad irakier städa upp spyor på tunnelbanan? Varför ska en läkarare från polen städa svart i våra lägenheter? När vi har svenskar på poster dom inte ens är kompetenta att utföra? Bäst lämpad till jobbet får det - in i racet istället för att kräva särbehandling för svenskar bara för att man är född här av helsvenska färäldrar.
Vill du ha ett bra jobb - kämpa för det.

Permalänk | Anmäl #8 saba, 2009-04-14, 09:21

Saba. I Sverige har vi något som kallas marknadsekonomi som ligger till grund för välståndet. Det kan förefalla märkligt men innebär att individer får fatta egna beslut och även ta konsekvenserna av besluten.

Om olyckan är framme och staten börjar välja över huvudet på individerna så får man planekonomi, ett system som orsakat misär överallt där det provats.

Att en irakier påstår sig ha en viss utbildning eller kompetens är ingen garanti för att en anställning kommer att bli lyckad. En arbetsgivare har en massa saker att ta hänsyn till förutom kompetens som gör invandrarens attraktivitet svagare. Känner sig arbetsgivaren osäker på invandrare så är det skäl nog att välja en svensk.

Att välja är en demokratisk rättighet och så det ska vara om man vill ha välstånd. Vi vinner alla på det i längden. Socialism förlorar alla på.

Att en "välutbildad irakier" har ett städjobb kan bara den som föraktar städare och städjobb ha problem med. Brukar du spotta på de som städar?

I Sverige är inte svenska akademiker garanterade jobb med höga löner. Varför ska invandrare få en egen gräddfil?

Staten är alltid sämre än individuella arbetsgivare på att avgöra vem som ska ha jobbet. Kvotering är dessutom förnedrande för alla inblandade parter.

Låt individerna välja och landet kommer att blomstra. "Välutbildade irakier och polacker" kommer värderas efter förtjänst allteftersom. Den arbetsgivare som hittar bäst svenskar och bäst invandrare kommer att stå starkast i längden.

Det är arbetsgivarnas uppgift att välja och vraka på arbetsmarknaden på samma sätt som arbetstagarna väljer och vrakar bland arbetsgivarna.

Det är inte konstigare än att du själv får välja make/maka utan att bli kallad rasist för att du väljer en person från samma land som dig själv.

Permalänk | Anmäl #9 Bo T, 2009-04-14, 12:40

"Endast 78% av de icke-euorpeiska invandrarna hade jobb 2002 (i högkonjuktur)..."

Den siffran måste vara osann, Hans Bergman. I den aktuella gruppen är säkert hälften barn (redan där är vi nere i 50%) och åtskilliga av de i åldern 18-64 år torde vara "sysselsatta" med utbildning och annat som inte är arbete. Dessutom finns förstås äldre än 65 år.

I verkligheten torde siffran ligga på 20%. Räknar man bort jobben där staten subventionerar lönen så kanske det är 10% som arbetar.

Du har väl inte baserat din "Master's Thesis" på fantasier? Ge oss lite riktiga siffror från verkligheten.

Permalänk | Anmäl #10 Bo T, 2009-04-14, 13:04

Den del där arbetstillfällena ökar, generellt, är tjänstesektorn.
Inom denna är för det mesta en god kommunikationsförmåga viktig.
Utom i den del av branchen där det inte krävs typ. lågavlönade städjobb.
Hade Sverige haft behov av industriarbetre så hade saken varit annorlunda. Utbudet har blivit sämre för män som har svårt med talad och skriven svenska. Oturligtsvis.
Därför är misslyckandet med utbildningen av nästa generation svenskar så förödande.
En utvecklad tjänstesektor har ingen användning av outbildad personal.

Permalänk | Anmäl #11 kenneth, 2009-04-14, 16:22


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.