Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (34) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Fritt forum

Peter Schjerva om Fritt forum

Angående Hotbilden mot Polisen

Då den senaste veckan varit fylld av artiklar som svepande beskrivit det stora hotet från den s.k. organiserade brottsligheten gentemot polisen och samtidigt massmedia bara i svepande ordalag redogjort för vad som framkommit i pressmeddelanden och på presskonferensen är det nu dags att sätta hoten i sitt rätta perspektiv.


Brå-rapport 2009:7, "Polisens möte med organiserad brottslighet"

Rikspolischefen Bengt Svensson målar upp en bild av polismän som är skrämda till passivitet och inte längre vågar utföra eller är trygga i utövandet av sitt jobb. (Se: http://svt.se/2.22620/1.1512353/hot_skapar_radsla_bland_poliser
Är då denna bild med verkligheten överensstämmande eller är det frågan om ren skräckpropaganda från polisens sida i avsikt att erhålla mer resurser och medelstilldelning?
Låt oss titta på vad rapporten egentligen säger, vilket landets tidningar varit sparsamma att referera. Det har ju varit betydligt enklare att bara skriva av vad som generellt uttalats på presskonferenserna av polisen och Brå:s företrädare.

Till att börja med kan vi konstatera att rapporten både finansierats och initierats av Rikspolisstyrelsen vilket ju kan vara intressant att ha i bakhuvudet vid en bedömning rörande rapportens objektivitet. Rapporten har haft sin utgångspunkt i två olika enkäter varav en gått ut till poliser och en till civilanställda, 2 698 poliser och 796 civilanställda. Därutöver har intervjuer med 62 personer ägt rum, 41 poliser som utsatts för otillåten påverkan, 14 gärningspersoner med koppling till organiserad brottslighet, men också 7 anhöriga till drabbade poliser. Slutligen har seminarier anordnats med personer från polismyndigheterna, Rikskriminalpolisen och samverkande myndigheter där enkätutformning, tolkningar av resultat och förebyggande åtgärder diskuterats.
Summa summarum: Nästan alla delar av det grundläggande materialet utgörs av polisens egna uppgifter. Ett polisväsende som också aktivt deltagit i utformandet av materialet som ligger till grund för undersökningen samt själva formerna för resultattolkningen!

Låt oss då gå över och granska siffermaterialet. 3 % uppges ha utsatts för hot, 4 % trakasserier, 1 % för våld samt 7 % för negativ påverkan = Trakasserier, hot, skadegörelse och våld.
Vilka är då de grupper som sägs utöva dessa hot? Mc-gäng svarar för 28 % och 70 st; Ungdomsgäng för 26 % eller 66 st och Förortsgäng för 26 % och 66 st. Vilka grupper sätter därefter dessa hot i verket: Förortsgäng svarar för 32% och 9 st, Ungdomsgäng 25 % och 7 st samt Mc-gäng för 21 % eller 6 st. Det kan ju vara intressant att då ta fram den procentuella siffran för hur stor risk det är att drabbas av våld härrörande från just mc-killar. 6 st av 3 494 personer ingående i undersökningen = 0,17 % risk. Knappt en femtedels procents risk alltså när man plockar ner siffrorna således. En risk som är så liten att den närmast är försumbar och måste sägas komma med yrkesvalet. Siffrorna ger inte underlag för den enskilde att vare sig vara skrämd till passivitet eller för rädd att utföra sitt arbete. Om så är, bör nog personerna ifråga istället betänka sitt yrkesval!

Betydligt intressantare blir det om man ställer ovanstående siffror mot de som redovisades i Brå:s Rapport 2005:18, "Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner". Den procentuella andelen poliser som utsatts för otillåten påverkan enligt denna undersökning är som följer: Allvarliga trakasserier: 6,2 procent; Allvarliga hot 5,5; procent; Våld: 6,4 procent samt för Allvarliga trakasserier, allvarliga hot och/eller våld: 12,2 procent. Samtliga dessa siffror är högre än vad avser otillåten påverkan ifrån mc-gäng. Vilka personer och grupperingar har då i dessa fall svarat för påverkan? Personer med störning; med ideologisk eller politisk inriktning; med direkt kriminell inriktning samt personer inom den egna organisationen. Således borde föremålen för åtgärder mot otillåten påverkan, i huvudsak inriktas på alla dessa grupperingar och inte mot utpekade grupper inom den s.k.organiserade brottsligheten. Kanske en särskild mobilisering mot allmänheten vore ett förslag att ta fasta på emedan vanliga grupper statistiskt sett är farligare för polisen än "kriminella grupper" då siffrorna inräknat alla övriga grupper blir högre vad gäller hot, våld och trakasserier mot polismaktens företrädare.

Alla dessa siffror är något som varje massmedialt företag borde redovisat i samband med presentationen av Brå:s senaste rapport. Att så inte varit fallet visar bara att den grävande och undersökande journalistiken idag fått ge vika för den mindre arbetskrävande prestationen att referera pressmeddelanden och att därigenom bara ge en sidas syn i varje enskilt ärende. Detta är en djupt allvarlig brist i den allsidiga nyhetsrapporteringen och ett långtgående hot mot både rättstaten samt demokratiska värden såsom yttrandefriheten. Vad värre är: Den pekar orättfärdigt ut enskilda grupperingar såsom kriminella trots att all objektiv statistik talar för motsatsen, i det att bara en sidas syn speglas samt får röst i debatten. Läs artikeln "Sanningen om Bikerkriminaliteten"
http://newsmill.se/artikel/2009/02/24/sanningen-om-bikerkriminliteten och få en ny syn på ett ensidigt speglat ämne!





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5917

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #1 k247br, 2010-07-28, 05:48


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.