Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (34) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Fritt forum

Gabrielle Roland Waldén om Fritt forum

Kan det som hände i Köln hända här?

Att bygga Citybanan i Stockholm är inte något helt riskfritt projekt. En 6 km lång underjordisk järnväg ska byggas under en stor del av Stockholm, under eller alldeles nära inte mindre än sex kyrkor och flera andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. På flera ställen kommer man att bryta igenom grundvattenmagasin i marken vilket kan leda till sättningar liknande dem som inträffat vid tunnelbygget i Köln. 


Om författaren

Egen företagare inom skrivande och redigering. Bor i Stockholms innerstad och intresserar sig bland annat för stadens utveckling, arkitektur och historia.

Det var den 3 mars som Stadsarkivet i Köln och två andra byggnader rasade ner i en stor och djup krater och två unga män miste livet i rasmassorna. Katastrofen berodde uppenbarligen på det pågående arbetet med ett tunnelbygge för en underjordisk järnväg. Orsaken tros vara att det blev ett genombrott av grundvatten i tunneln, enorma mängder vatten forsade in och ledde till ett underjordiskt skred och byggnaderna rasade. Marken där tunneln i Köln byggs består enligt uppgift av finkorniga jordarter - sand, silt och lera. Tunneln byggs 30 m under mark. Grundvattennivån ligger ett par meter under markytan.

Arbetet med tunnelbygget i Köln har pågått i ca 8 år och redan före katastrofen den 3 mars hade åtskilliga skador på byggnader längs tunnelbanesträckningen inträffat. Sättningsskador på rådhuset, skadade gasledningar, ett kyrktorn skadades så det började luta kraftigt, en gymnasieskola skadades så den måste utrymmas m.m. Orsaken till sättningsskadorna bedöms vara dels direkta grundvattensänkningar som ger ökade effektivspänningar i jorden (spänningar mellan kornen i jorden), dels vibrationer som lett till omlagringar av de fastare partiklarna i jorden.

Dessa sättningsskador på byggnader i Köln - och slutligen katastrofen då tre hus rasade - har skett trots att man arbetat efter tyska byggnormer (DIN-normer, Deutsche Institut für Normung) och gjort relativt omfattande undersökningar av undergrunden.

Det som hände i Köln skulle inte kunna hända här enligt Banverket eftersom markförhållandena och förutsättningarna är helt annorlunda. Efter vad jag förstår är också marken i Stockholm på många håll av stabilare kvalitet än den är i Köln. Men även i Stockholm finns områden med mycket besvärliga markförhållanden. Geolog Hans Lindquist, som besökt katastrofplatsen i Köln och även granskat projektet Citybanan, bedömer att sättningar av mark och eventuellt byggnader kommer att inträffa i City i princip från och med Tegelbacken till Norra Bantorget samt i Vasaparksområdet och vid Norra Station. Risk för sättningar finns också inom Fatbursområdet på Södermalm. Banverket har inte gjort tillräckligt noggranna undersökningar av de krosszoner som finns i berget under lersvackorna, bl.a. under Tegelbacken där man ska spränga för Station City.

I Miljödomstolen i februari utsattes Banverket för stark kritik när det gäller sådant som hur tätt man har satt mätpunkter för undersökning av marken, att man avser att tillåta kraftigare vibrationer från sprängningar än vad som är tillrådligt och att man har alldeles för låga ambitioner när det gäller att få tunnlarna täta mot inläckande grundvatten.

Jag citerar från Lindquists rapport:
"De omfattande och långvariga sprängningarna för tunnlarna och stationerna kommer att medföra vibrationer som dels direkt kan skada byggnaderna och dels kan medföra sättningar av marken och byggnader liknande de sättningar som inträffat vid tunnelbanebygget i Köln.

Skadorna i Köln vid byggandet av tunnelbanan visar att även om noggranna undersökningar av undergrunden utförs föreligger uppenbara risker att omfattande skador kan inträffa i samband med byggandet av Citybanan."

Att Citybanan - eller en lösning liknande den - behövs i Stockholm vet jag. Men det sätt på vilket Banverket vill genomföra projektet inger inte alls förtroende. Jag hoppas ju verkligen att ingen ska komma till skada när man bygger Citybanan och att Stockholms byggnader också ska klara sig från skador . Men om vi inte ska drabbas av vibrations- eller sättningsskador liknande dem i Köln - eller för den delen liknande dem som inträffade när man byggde tunnelbanan i Stockholm på 1950-70-talen - krävs troligen betydligt noggrannare undersökningar av undergrunden än de undersökningar som Banverket gjort. Och dessutom borde man överväga att - där det går - lägga banan i en något annorlunda sträckning så att man kan undvika områden där riskerna är särskilt stora.

Det är trist men jag tycker det verkar som om det gått mycket prestige i projekt Citybanan. För allmänheten vill Banverket ge bilden av att allt vad gäller mätningar, undersökningar av markförhållanden och förberedande arbeten för tunnlar och stationer m.m. är helt klart, inga frågetecken eller oklarheter någonstans - man har fullständig kontroll över projektet. Och man kör bara på. Det verkar finnas en attityd av arrogans och av att man inte vill lyssna på den oro som faktiskt finns inför detta mycket stora projekt.

När jag argumenterar mot Banverkets sätt att hantera projekt Citybanan känner jag mig som en mycket liten mygga som sitter på en elefant.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5788

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.