Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-04-06 22:04, Uppdaterad: 2009-04-07 12:04
Johan Norbergs senaste bok "En perfekt storm" har knappt hunnit lämna tryckpressarna, innan nyvakna antikapitalister börjar slå sig för bröstet och anklaga för än det ena, än det andra. Om de hade någon intellektuell ryggrad överhuvudtaget skulle de öppet erkänna vad de djupt inne är säkra på : Det var bättre i Sovjetunionen, för där var arbetslösheten 0% (måhända att vissa utvalda individer inte fick betalt och hade arbetsplats i Sibirien), och inte fanns det några finanskriser heller.
Enveten anti-keynesian som argumenterar vare sig han blir publicerad eller inte.
Att Lars Pålsson Syll sluter sig till skaran högljudda populister som väljer att slänga en känga mot kapitalismen förvånar knappast någon. Det är trots allt samma professor som tidigare på Newsmill har förklarat att vi skall låta staten spendera oss till rikedom och att lönesänkningar kommer förstöra ekonomin. Intressant att vi inte alla är så rika så vi kan sluta jobba, med tanke på de underskott som västvärldens stater konstant bygger på. Men det kanske beror på att vi tidigare alla hade lägre löner, vilket motverkade denna effekt. Vad vet jag - eftersom det är uppenbart att Lars Pålsson Syll snarare alltid än oftast talar i nattmössan kanske man inte skall ta hans argument så seriöst.
Men ibland går till och med dessa nyvakna flum-professorer för långt. Att insinuera att världskapitalismen INTE har gjort livet drägligt för en närmast ofattbar mängd människor de senaste decennierna är ett hån inte bara mot kapitalismen, utan även mot de 600 miljoner kineser som tack vare en liberalisering av Kina inte längre lever i absolut fattigdom. Mot de östeuropeiska stater som under Sovjet-tiden hade miserabla levnadsförhållanden. Mot Indien och hela sydostasien. Om Lars Pålsson Syll hade ett uns intellektuell ryggrad så skulle han, istället för att ägna sig åt substanslöst dravel förklara hur det kommer sig att det gång på gång har visat sig att samhällen som blir mer ekonomiskt fria tenderar att förflytta sig mot mer välstånd och demokrati. Men varken statistik, logik eller sunt förnuft biter naturligtvis på en professor som i ärlighetens namn tror att om staten bara öser ut mer pengar den inte har, så blir vi alla rika.
Tursamt nog för oss i Sverige så har vi inte bara en politisk ledning som har insett att det inte går att slösa sig ur en finanskris - vi har även en folkopinion som i allt större utsträckning tycks stödja detta. Medan vissa länder satsar på hyperinflation, satsar Sverige på att ta ett djupt andetag, överväga vilka möjligheter som finns, och framför allt - i möjligaste utsträckning hålla sig ur vägen för kapitalismen. Hur konstigt det än känns att säga det om landet som varit ikon för "den socialistiska modellen", så gör Sverige fler rätt än de flesta andra länder i västvärlden i dagsläget. Därmed inte sagt att vi är perfekta, naturligtvis, långt ifrån. Men Maud Olofsson lyckas iallafall, till skillnad från vissa andra politiker, inse att staten inte skall driva biltillverkning.
Och när denne Syll retoriskt frågar sig vad sexhundratusen arbetslösa svenskar har att säga om "kreativ förstörelse" och det faktum att företag måste gå i konkurs om de inte är lönsamma, så kan jag svara med följande : Hellre sexhundratusen än tre miljoner. Meningslöst siffervridande kan vem som helst ägna sig åt, men att lösa alla de problem som sönderreglerade marknader och statligt överspenderande har gjort, det kommer varken Pålsson Syll eller hans anhang någonsin kunna aspirera på. Historien tycks ha bevisat att det klarar endast den fria kapitalismen.
Eller var det bättre i Sovjetunionen?
Faller även den amerikanska ekonomiska modellen med Wall Street och vilka ideoligiska konsekvenser får det i så fall?

I Lars Pålsson Sylls endimensionella värld finns inga svar

Norberg för oss inte en millimeter framåt i förståelsen av krisen

Publiken ointresserad av Sylls vänsterklyschor

Publiken ointresserad av Sylls vänsterklyschor

Nyliberaler som Johan Norberg måste ta sitt ansvar
Regleringskrisen bör kallas regleringskris

Trots kraschen har vi kapitalismen att tacka för allt

Kristna etiken viktigast i finansiella kriser
Resultatliberaler kan lösa finanskrisen till skillnad från socialister och nyliberaler
Dags för dygdetikens renässans?
Norberg svarar Martinsson: Han har inga argument
Slaget om högern: Martinsson svarar Norberg

Johan Norberg svarar Poirier Martinsson: Socialt ansvarstagande bakom krisen
USA skimrar inte längre lika fint

Efter finanskrisen är nyliberalismen den farligaste fienden

USA-krisen är den amerikanska modellens kris

Därför ska stater inte hjälpa banker

Var är nyliberalernas självkritik?
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Nu är väl inte hr Pålsson Syll intresserad av debatt i sakfrågan utan mest ute efter att visa sin lojalitet mot Rörelsen som gett honom en gräddfil till ekonomiskt oberoende.
Det är rätt beklämmande att man fortfarande idag som för 30 år sedan måste lyssna till Sovjet-argumentet när kapitalismen ska försvaras. Ja visst, jämfört med en planhushållning styrd med järnhand av en stenhård diktatur är det mesta bättre. Men världen har sett många andra diktaturer där människor levt i armod och förtryck än de som kallat sig kommunistiska.
.
Egentligen är det ganska självklart att kontrollen över finanssektorn som utgör hela marknadsekonomins drivmedel inte kan överlämnas i händerna på kortsiktiga risktagande och egennytiga spekulanter. Även i en marknadsekonomi bör det monetära flödet och kreditgivningen stå under de demokratiska institutionernas kontroll så att det inte kan haverera på det sätt som nu skett. Observera alltså att vi talar om statsmakter som uttryck för demokrati, inte om statsmakten i diktaturer av olika obskyra schatteringar.
.
Det är skillnad på en entreprenörsdriven marknadsekonomi och den spekulationskapitalism baserad på bubblor och svarte petter-spel som västvärlden levt under de senaste decennierna, mycket pga de nyliberala avregleringarna av finansmarknaden. Sådana avregleringar ledde till en total härdsmälta för bankerna i Sverige för ett par decennier sedan pga vild spekulation i fastigheter och okontrollerad utlåning till sådana spekulanter.
.
Norberg må ha en poäng i att man från politiskt håll i USA i någon mån bidragit till krisen på bostadsmarknaden genom felaktig reglering, men det fritar inte de stora finansiella aktörerna från deras ansvar att på girigast möjliga sätt utnyttja dessa direktiv till att sänka hela finansmarknaden. I Sverige under sent 80-tal och tidigt 90-tal var det inte heller politiska regleringar som skapade krisen, det var avregleringar och den finansiella sektorns oförmåga att ta ansvar för sin nya frihet.
.
Det är nog bra att Norberg får komma till tals och hyfsa debatten en smula men han och hans nyliberala gelikar sitter definitivt inte inne med lösningen på problemet. Det är endast en ökning av det demokratiska samhällets inflytande över alla viktiga samhällsfunktioner som kan säkerställa sådana lösningar. Och det är inte detsamma som planhushållning eller avskaffandet av marknadsekonomin och det är defintivt inte något som kan jämföras med Sovjet eller andra diktaturer. Så låt oss slippa höra den visan igen. Vi som är demokrater och tror på demokratiskt beslutsfattande vill inte ha det som i Sovjet, vi vill inte ha det som i Hitler-tyskland heller, eller som i Pinochets Chile eller Apartheids Sydafrika eller som i slaveriets och rassegregationens USA för den delen.
"Även i en marknadsekonomi bör det monetära flödet och kreditgivningen stå under de demokratiska institutionernas kontroll så att det inte kan haverera på det sätt som nu skett."
Det är ju exakt det som skett, alla västerländska ekonomier är reglerade från höger till vänster, upp och ned, in och ut. Det som fällde USA var kombinationen av CRA+politiska påtryckningar / Fannie+Freddie / Federal Reserves monetära policy / SEC och andra regleringsmyndigheters inkompetens samt amerikanska statens tryckande av statspapper som såldes till Kina.
Att påstå att marknaderna var oreglerade är en ren lögn, som härstammar från det faktum att "Glass-Staegall Act" togs bort 1999. Det felet de gjorde där är att de borde tagit bort HELA "Glass-Steagall Act", inklusive insättningsgarantin. Men så går det när politiker ska styra ekonomin, man tar bort en pinne men inte en annan, sen blundar man och hoppas att hela plocke-pinn spelet inte har rasat.
Och anledningen till att jag konstant refererar till Sovjetunionen är för att det är det mest slående beviset på vad 100% stats-styrd ekonomi leder till. I västvärlden har vi "bland-ekonomi", och det är statens inblandning som gör den sämre, inte bättre. Och det känns meningslöst att förneka att vi går mot en mer "sovjetiserad" ekonomi, där vad som produceras bestäms av statliga önskemål och inte marknaden. När Vladimir Putin går ut och varnar västvärlden för vad för mycket statlig inblandning i ekonomin leder till, då borde varningsklockorna ringa ganska högt!
Den finansiella sektorn agerar utefter vinstmaximering. Tar man bort en reglering men inte en annan så skapar man en lucka som alla strömmar till. Tar man bort alla regleringar så kommer man inte få en situation där samtliga aktörer faller samtidigt, av samma orsak. Så länge det finns regleringar finns det finanskriser. Om staten säger "öka utlåningen" och bankerna gör så, har de då agerat oansvarigt? Kanske. Samtidigt skall man vara medveten om att den som inte ägnade sig åt samma över-risk-utlåning som överreglering gjorde till det bästa sättet att tjäna pengar riskerade att hamna på efterkälken och gå i konkurs.
Om man styr marknaden med regleringar skall man inte bli förvånad när man ser vart den landar.
"Det är endast en ökning av det demokratiska samhällets inflytande över alla viktiga samhällsfunktioner som kan säkerställa sådana lösningar.Och det är inte detsamma som planhushållning eller avskaffandet av marknadsekonomin och det är defintivt inte något som kan jämföras med Sovjet eller andra diktaturer"
Nej,. det är inte Sovjetunionen, för där styrde en minoritet över en majoritet. Vad du vill ha är en av folkmajoriteten vald minoritet som styr över sagda folkmajoritet samt alla folkminoriteter. Jag ser inte hur det är en väsentlig skillnad. Politiker är korrupta och byråkrater ineffektiva. Låt oss skaffa mer makt åt politiker och byråkrater?
I en demokrati kan man välja bort den folkvalda 'minoriteten'
I en ren nyliberal/kapitalistisk värld som styrs av kapitalet=privata personer,storföretag, kan man INTE välja bort dessa.
Eller???