Borgs krishantering baseras på sju år gamla beräkningar

Jösses vilken lååååång artikel. Orkade inte läsa den men kan konstatera att då resten av världen baserar sina ekonomiska kalkyler på en 78 år gammal händelse så känns det rätt skönt att man bor i Sverige. Borg är en fantastisk finansminister. Tack för att han finns till

På tok för lång artikel. Jag måste erkänna att jag skumläste en del men tar mig ändå friheten att kommentera.
På ett sätt känns det som att Borg har läget under kontroll trots Europeiska Centralbankens rekommendationer. Man måste ha i beaktande att vi i Sverige redan har en ganska betydande elasticitet inbyggd i vår ekonomi genom det välfärdssystem som vi har men där många andra länder ligger långt efter. Vi bör därför värdera ECB:s rekommendationer utifrån våra egna villkor och förutsättningar.
När det gäller infrastruktur håller jag med om att höghastighetståg är en bra och framtidssäker investering även om det är en väldigt kostsam sådan (ref. Banverkets utredning). Det kan nog vara sunt att avvakta en sådan investering ytterligare något tills vi ser vart denna finanskris bär - de pengarna kan behövas längre fram till andra stimulansåtgärder.

Tack för kommentaren
Utgångspunkten för den förda finanspolitiken är att storleken på finanspolitiska stimulanspaket är omvänt proportionell mot storleken på ett lands automatiska stabilisatorer. Detta kräver att vi ska veta hur vi ligger till när vi framhäver elasticitetens betydelse för att dämpa krisen. Finansdepartementet baserar sin bedömning på beräkningar från 2003. Detta är äventyrligt eftersom elasticiteten varierar övertid. Sverige hade en elasticitet som låg på 0,59 år 1999 jämfört med 0,55 år 2003. Danmark låg på 0,62 år 1999 jämfört med 0,59 år 2003. Finland låg på 0,55 år 1999 jämfört med 0,48 år 2003. Variationen påverkas bland annat av reformer i försäkringssystemen. Eftersom mycket har hänt med svenska socialförsäkringssystem sedan 2003 då kan vi inte utan vidare bedriva en finanspolitik som utgår från att den idag ligger på samma nivå som 2003. Tänk om vi idag ligger mycket lägre än vi tror. Vad ska vi göra då i efterhand?

Dessutom ligger arbetslösheten i Sverige över 8 procent för att sedan utvecklas till 12 procent. Detta jämfört med Holland som har 3,5 och en prognos på 4,0 procent under 2010, Österrike med 4,3 procent under 2009 och en prognos på 4,7 procent under 2010, Danmark med 4,4 procent 2009 och en prognos på 5,8 procent under 2010, Schweiz med 3, 5 procent och en prognos på 4,2 under 2010 mfl.

Lång och svårläst artikel - men iaf:
1. Om man inte skall basera sig på siffror från tex 2003, och inte har senare siffror (för det utgår jag ifrån att man hade använt då) - vad skall man göra då ? Chansa ? Att pumpa in mer stödpengar direkt kan ju ge många skadliga effekter senare om man inte vet att det är det rätta !
Tex G20-ländernas enorma stödpaket: Vart tas dessa pengar ifrån ? Hur kommer det påverka initialt, på kort sikt men också på längre sikt när så mkt "nytryckta" pengar hamnar i omlopp !!

2. Arbetslösheten: Att få den till 8% i Sverige - då får man nog räkna på ett "icke-officiellt" sätt - kanske mer ärligt men ändå? De officiella siffrorna som jag har sett på öppen arbetslöshet är 4.7%
http://www.rod.se/politikomraden/arbete_och_naringsliv/Nagot-hogre-arbet...
http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_1185697.e24

Däremot kan man om manräknar lite annorlunda komma fram till 8%:
http://www.e24.se/samhallsekonomi/sverige/artikel_1185697.e24

Hur räknar dom i Danmark/Holland för att få såpass låga siffror?
I Tyskland ligger dom, vad jag har läst, 8.1%...
/K

Tack för Din fråga. De räknar inte på ett speciellt sätt i Holland eller i Danmark. Inom EU redovisas arbetslöshetsstatistiken efter gemensamma kriterier och Eurostat har en harmoniserad arbetslöshetsstatistik. Jag tycker att man ska acceptera sin egen verklighet istället för att försvara sig med olika hypotetiska frågeställningar. Sverige drabbas hårdare än flertalet jämförbara länder och detta behöver beaktas vid bedömning av behov av åtgärder.

@Hedi:
Tack för ditt snabba svar.
Eurostat's statistik visar dock ngt som jag tycker är rätt intressant.
Nu har dom bara ->2008's siffror i sammanställningen men där ligger Danmark och Holland på en väldigt låg arbetslöshet-den lägsta - så att bara jämföra med dom blir ju lite snett.
Tex hade Sverige 2008 6.2% arbetslöshet mot Hollands 2.8% (!).
Jämför man däremot med tex EU-snittet så låg det 2008 på 7.1%

Så frågan är väl om Sverige är så mycket mer illa ute än övriga EU-länder !?
Jag säger inte att det inte är en jobbig tid - men att bränna allt krut på ekonomiska jättestimulanser direkt från start kan ge en sur eftersmak !
Jag tycker nog, iaf som lekman, att regeringen verkar ha en rätt sund inställning..

/K

Hej Klas,

För oss är det särskilt viktigt att inte jämföra oss med vilka länder som helst. Italien, Frankrike och Tyskland är stora ekonomier med stora hemmamarknader och mindre exportberoende. Därför det särskilt viktigt att vi jämför vår utveckling med små och exportberoende ekonomier. Arbetslösheten i dessa länder, enligt Eurostat och OECD:data, ser ut så här:

Sverige:
2009: 7,5procent ; 2010: 8 procent
Holland:
2009: 3,5 procent; 2010: 4 procent
Schweiz:
2009: 3,7 procent; 2010: 4,2 procent
Österrike:
2009: 4,3 procent; 2010: 4,7 procent.

Mot denna bakgrund kan vi inte nöja oss med att säga att det som drabbar Sverige är en automatisk effekt av den globala finanskrisen. Finanskrisen har effekter på flertalet sammanlänkade ekonomier. Dock varje nationell regering måste skapa förutsättning för hur man ska ta sig ur krisen och hur hårt man drabbas. Jag bedömer att Sveriges konkurrentländer har visat en större skicklighet i att dämpa effekterna av finanskrisen på den reala ekonomin. Detta är en av förklaringarna till skillnaden i hur hårt den reala ekonomin i olika länder drabbas av finanskrisen.

Stimulanspaket måste finansieras via ökad statlig upplåning, något som kommer att tränga ut privat lånande och därmed vara skadligt på sikt. Detta så länge de privata projekten inte är sämre än de statliga vill säga, men det håller jag för otroligt.

En viktig aspekt Du tar upp här. Det behövs dock inte bli på det viset. Låt mig först princiellt säga att vi behöver vara mer aktiva när det gäller finanspolitiken. Det lilla som hittills har gjorts är baserat på en övervärdering av elasticiteten i ekonomin till följd av användning av de senaste tillgängliga OECD- data från 2003. Det finns indikatorer på att Sverige idag har sämre automatiska stabilisatorer än tidigare. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är mycket sämre idag än vad den 2003. Det beror dels på försämrade ersättningsnivåer och att den har ett lägre inkomsttak än många andra länder, vilket leder till att länder som Nederländerna, Frankrike och Norge har bättre ersättning för löntagare med genomsnittliga inkomster. OECD har också jämfört nettoersättningsnivån för medelinkomsttagare i industrin. Enligt den har den svenska nettoersättningsnivån fallit från 65 % 2001 till 61 % 2006. Om man beaktar reformerna från 2007 är prognosen att den 2009 är 51 % vilket skulle placera Sverige under genomsnittet av OECD-länderna.

När det gäller finansieringen av stimulanspaketet handlar det mesta om modernisering av infrastrukturen som förr eller senare måste göras. Dessutom fungerar infrastrukturprojekt ofta som efterfrågestimulatorer i sig. Här behöver vi inte nödvändigtvis använda den traditionella metoden att genomföra denna typ av stora infrastrukturprojekt genom anslagsfinansiering över statsbudgeten med direktavskrivning. Denna typ av finansiering har ofta lett till att infrastrukturprojekt blivit försenade och dyrare än planerat samt att angelägna projekt fått skjutas på framtiden. På allt fler håll runt om i världen, bland annat i våra grannländer Norge och Finland, används därför Offentligt Privat Samarbete (OPS) för infrastrukturprojekt. Genom OPS kan infrastruktursatsningar tidigareläggas och risken för förseningar och fördyringar minimeras. PS är en term som används för att beskriva samhällsprojekt där offentlig och privat sektor samverkar för att planera, finansiera, bygga och underhålla större projekt kring vägar, järnvägar. Det handlar om ett professionellt och affärsmässigt samarbete, där den offentliga uppdragsgivaren har hela beslutanderätten över projektets inriktning och omfattning men där privata företag tar ett långsiktigt ansvar för projektets genomförande och underhåll. Betalningen sker sedan under den tid man använder anläggningen och på så sätt sprids den offentliga sektorns utgifter över projektets ekonomiska livslängd.

OPS-finansiering av infrastruktur bör också vara ett led i en större dialog mellan stat (kommun och landsting) och näringsliv om hur vi ska öka Sveriges konkurrenskraft i den globaliserade ekonomin. Det var ju genom ett avtal mellan stat och näringsliv som Sverige har kunnat bli en uppfinningsrik och ekonomiskt välmående nation.

Jag känner mig lugn med Anders Borg vid rodret .Som inte skjuter i väg allt krut på engång .Sedan talett om höghastighetståg .De går nog och köra nuvarande tåg betyligt fortare utan att bygga nya spår ,nytt allting .För ett antal miljoner märkväl säkert flera hundra miljoner men inga sextio miljarder förresten är den siffran alldels förlåg .Om de ska va med allt .Sedan om nivåerna i dom olika försäkringarna dom har tagit fram med tanke på de ska vara hållbart övertid . mvh

I och med att målet med stimulanspaket är att sätta outnyttjade resurser i arbete är infrastruktursatsningar, hur lovvärda de än är, i stimulanssyfte ganska meningslösa. Anledningen är att infrastrukturprojekt tar åratal att genomföra och innebär egentligen bara mycket arbete för ett fåtal människor. Innan projekten är i rullning så är således lågkonjunkturen över och när de väl rullar på så är stimulanseffekten oklar då delen av ekonomin som stimuleras är väldigt liten.

Kvar är då åtgärder som kan få en mer omedelbar effekt och som måste finansieras via ökade statliga underskott. Detta innebär två saker. Den första är att det statliga lånandet tränger ut det privata. Det andra att den privata konsumtionen minskar. Effekten av ett stimulanspaket är minst sagt oklar. Den lilla empiri som finns pekar på att multiplikatoreffekten är mindre än ett.

Din bedömning av infrastrukturåtgärder görs utifrån ett förenklat perspektiv, där endast kortsiktiga sysselsättningseffekter beaktas. Ett smart stimulanspacket (vilket framgår av vad flertalet länder har gjort) kombinerar konjunkturdämpande och strukturstärkande åtgärder. De senare syftar till att återställa och upprätthålla ekonomins långsiktiga växtkraft och konkurrensförmåga bortom konjuknturen så att konjunkturrelaterad arbetslöshet inte permanentas i strukturell arbetslöshet till följd av en långvarig minskning av efterfråga på varor och tjänster hos exportbranscher. Vi vet idag att den svenska industrins konkurrens internationella förmåga hotas i huvudsak av eftersatt infrastruktur. Två aspekter kan här lyftas fram:

Det kostar att vänta
Det har kostat samhället 70 miljarder kronor att vänta med satsningar på infrastruktur i storstäderna. Nutek (nuvarande tillväxtverket) har räknat på vad det kostat samhället att inte genomföra dem. Beräkningarna visar att kostnaderna för att inte genomföra planerade infrastrukturprojekt uppgår till närmare 70 miljarder kronor fram till 2020. Mer än hälften, 50 miljarder, av kostnaderna beror av uteblivna eller försenade infrastrukturprojekt i Stockholmsregionen. 7 till 8 miljarder i Göteborgsregionen och 10 miljarder i Malmöregionen.

Eftersatt infrastruktur påverkar investerare
Transportsystemen är helt klart avgörande för det svenska näringslivets konkurrenskraft med tanke på det perifera läge vi har i förhållande till våra marknader. Vi ligger på en distans som är långt borta från de flesta marknader. Dessutom påverkas internationella och svenska investerare av tillgång till en bra infrastruktur. Eftersatt infrastruktur, stora geografiska avstånd och det perifera läget i förhållande till internationella marknader skapar därför risk för permanenta lokaliseringsnackdelar genom det geografiska läget. Investerare och företag kommer därför att välja länder, där infastruktur är en komparativ fördel.

Näringslivet i Sverige går inte under om en motorväg börjar byggas 2012 istället för 2009. Däremot riskerar många företag att faktiskt gå under om de inte kan finansiera sig. För strukturstärkande åtgärder, dvs åtgärder vars omedelbara effekt är försumbar, går det definitivt att välja bättre tillfällen än en global kreditåtstramning. Näringslivet har svårt nog att få finansiering som det är, det finns ingen anledning att göra det värre.

@Hedi:
Men om vi då tar siffrorna i din jämförelse:
"Sverige:
2009: 7,5procent ; 2010: 8 procent
Holland:
2009: 3,5 procent; 2010: 4 procent
Schweiz:
2009: 3,7 procent; 2010: 4,2 procent
Österrike:
2009: 4,3 procent; 2010: 4,7 procent"
Så innebär ju det att procentuellt (på procenttalen alltså) så har vi följande utveckling:
Sverige: ca 6.7% ökad arbetslöshet
Holland: ca 14.3% ökad arbetslöshet
Schweiz: ca 13.5% ökad arbetslöshet
Österrike: ca 9.3% ökad arbetsläshet

Dvs nästan alla länder har ökad andelen arbetslösa med ca 0.5 procentenheter - men eftersom, av dessa länder, Sverige hade en väldigt hög andel arbetslösa redan innan krisen så är vi procentuellt inte mer drabbade, snarare mindre. Holland hade ju dessutom för bara ett par år sedan 2.8% (om jag minns rätt) arbetslöshet och har alltså nästan fördubblat antalet arbetslösa!

Mao ligger vi väldigt väldigt bra till i dessa jämförelser !??
Jag tycker självklart regeringen skall hålla koll på utvecklingen, men det finns en risk för att denna kris inte utvecklas till en vanlig lågkonjuktur som snart vänder igen, utan det kan ta ngt år extra och då är det väldigt bra att ha lite reserver och slippa låna upp Sverige till öronoen igen (som vi förra krisen) - för det måste vi äta upp sen !

/K

Utan moderna transporter är exporten hotad och därmed halva BNP
52,4 procent av Sveriges BNP är exportberoende, dvs direkt beroende på effektiva godstransportsystem som på ett konkurrenskraftigt sätt kan nå internationella marknader. En stor del av Sveriges sysselsättning är också direkt eller indirekt beroende av exportbranscher. Godstransporterna på järnvägen ökar och skapar reella kapacitetsproblem för godstrafiken samtidigt som satsningen på förbättrad kapacitet för godstrafiken har varit nästan obefintlig. Förbättrat underhåll har fungerat som en nödlösning på kort sikt. Men även där är de tilldelade resurserna mycket små i förhållande till behoven.

Höghastighetståg frigör på ett permanent sätt ökad kapacitet för godstrafik på befintliga banor och på det viset stärks och upprätthållas svensk industrins exportkapacitet och därmed ökar och upprätthålls stora delar den nationella sysselsättningen. Initialkostnaden är hög, men detta bör ses som en investering och inte en utgift, eftersom avkastningen på längre sikt är lika med att upprätthålla och öka Sveriges globala konkurrenskraft. Moderna transporter i paritet med andra länders ger strukturella effekter på hela ekonomins tillväxtkraft, som inte går att mäta med bara isolerade och förenklade indikatorer som t ex antalet omedelbara arbetstillfällen i samband med ett enskilt infrastrukturprojekt.

Görs inget på omdet då hotas ekonomin av en kombination av strukturella budgetunderskott och strukturell massarbetslöshet. I brist på en modern infrastruktur är illusionen om starka automatiska stabilisatorer ingen tröst i sammanhanget, eftersom arbetslösheten kommer att slå hårdast mot grupper med mycket låga inkomstskydd. Störst arbetslöshet kommer att bli inom industrisektorn, dvs den infrastrukturberoende sektorn. OECD har jämfört nettoersättningsnivån för medelinkomsttagare i industrin. Enligt den har den svenska nettoersättningsnivån fallit från 65 % 2001 till 61 % 2006. Om man beräkningar försämringarna i socialförsäkringssystemen är prognos att den 2009 är 51 % vilket skulle placera Sverige under genomsnittet av OECD-länderna.

Ungdomsarbetslösheten uppgick i februari till nästan 25 procent. Det är också bland ungdomarna som arbetslösheten ökar allra mest. Enligt arbetskraftsundersökningen, AKU, har antalet arbetslösa i februari ökat med 94 000 personer jämfört med februari 2008. Störst ökning redovisades för ungdomar mellan 15-24 år. Där ökade arbetslösheten från 19,1 procent till hela 24,8 procent.

iginal wristwatches. cheap replica Tissot PR50 Now there's an excellent A Lange & Sohne 1815 replica opportunity for wide sections Zenith Port Royal of the population to replica Tissot Classic seem respected citizens - replica Rado Ceramica to purchase Swiss replica Omega Watches Store watches. That��s because a replica watches sale UK based replica watches replica watches sale retailer aims at pleasing omega watch the discerning British masses Tissot PR50 sale longing to indulge their love for combining