Den amerikanska kollapsen som ingen vågar tala om

Sanningen finns alltid att finna bland fakta. Om vi ignorerar alla åsikter, politiska agendor, propaganda, direkta lögner och andra saker som endast hindrar oss från att se den fullständiga bilden, kvarstår en samling grundläggande ekonomiska fakta. Och om vi granskar data för världens största ekonomi, så är det inte en uppmuntrande läsning.

Innan jag ger mig in på att dissekera de siffror som gör sig gällande för tillståndet i USA, och riskerar att mycket negativt påverka resten av världen, så är det värt att notera att inget av dessa problem är olösliga. Det största problemet vi har i dagsläget är politiker och ekonomer, för de jobbar inte på lösningen - de jobbar på att cementera sin tro på förlegade och felaktiga modeller för samhället och ekonomin. Om inte dessa modeller överges, är jag rädd att vi inte kommer ur krisen denna gång.

Krisen startade med två händelser, den ena välkänd och den andra mindre känd. Först var den oväntade konkursen av Lehman Brothers, vilket skapade kaos och oro på finansmarknaderna. Alla började räkna på vem som satt på vilka värdepapper som nu var värdelösa, vilket inte var helt enkelt att räkna ut med avancerade "finansiella verktyg" och derivat. Sedan kom den stora skräcken när alla undrade vem som skulle falla härnäst, och vem som var trygg att låna ut till. Intra-bank räntorna slog rekord, och centralbanker världen över slog knut på sig själva för att övertyga bankerna att låna ut till varandra. Denna situation är sedermera löst - bankutlåningen fungerar igen - och det var egentligen bara kris under ett fåtal veckor.

Den andra, mindre kända händelsen, är något som inte rapporterades i någon större utsträckning av media. En s.k. "money market fund" i USA misslyckades för första gången någonsin med att betala tillbaka insatta pengar. En "money market fund" är en typ av bank-konto som inte omfattas av vanliga reservkrav som banker har, och den räknas historisk sett i princip som en riskfri investering. Men tack vare det enorma trycket på finansmarknaderna rapporterade slutligen en amerikansk "money market fund" att de endast kunde betala tillbaka runt 98 cent/insatt dollar. Resultatet lät sig inte vänta på. Under denna förmiddag tog kunder världen över ut nära 500 miljarder dollar ur denna och andra amerikanska "money market funds". Samma eftermiddag klubbade kongressen igenom bankräddningspaketet känt som TARP, och beslöt att insättnings-garanti skulle utökas till $500.000 per konto, och även gälla "money market funds".

Att detta inte diskuterats mer är förvånansvärt, för vad som egentligen hände den förmiddagen var att det amerikanska bank- och finanssystemet - på grund av att det varit så vansinnigt felskött - gick i konkurs. Denna händelse kan komma att spåras genom historien som den utlösande faktorn som ledde till den amerikanska krisen. En kris som dessvärre knappt kan sägas ha börjat.

Den amerikanska brutto-nationalprodukten beräknas ligga på 14.000 miljarder dollar. 70% av detta anses vara ren konsumtion, d.v.s. förbrukande av varor och tjänster. Följaktligen kvarstår drygt 5.000 miljarder i produktion av varor och tjänster. Amerikanska staten har hittills spenderat eller lånat ut c:a 4.200 miljarder dollar, och har utlovat sammanlagt 8.600 miljarder till (siffror från Bloomberg). Allt detta skall gå till bankstöds-paket, finansiella åtgärder, rabatterad utlåning o.s.v. Den som tyckte att amerikanska statens "stimulans-paket" på 789 miljarder dollar var en skrämmande siffra bör läsa detta stycke en gång till. Majoriteten av dessa pengar finns inte med i någon budget - för det är inte amerikanska staten som spenderar dom. Det privata bankmonopolet styrt av Federal Reserve trycker dem och försöker att via bankerna pressa ut dem i ekonomin, och hävdar att när marknaden vänder skall de genom att höja räntan kunna dra tillbaka dessa pengar från marknaden igen.

För att sätta det hela lite mer i perspektiv bör följande siffror tas i beaktning :

- Den mängd pengar i den amerikanska ekonomin som kan "spenderas direkt" är i nuläget runt 1600 miljarder (d.v.s. kontanter och insättningar på vanliga bankkonton).

- Tillväxten av ovanstående pengamängd brukar historisk pendla mellan 0-5% per år, men har senaste månaderna pendlat mellan 10-20%.

- Det låg i Februari (denna siffra uppdateras endast var 3:e månad) 600 miljarder dollar i "reserver" som Federal Reserve har gett till bankerna, men som bankerna hittills inte lånat ut p.g.a. att marknaden varit orolig. Skulle de börja använda sig av dessa reserver kan de låna ut mångdubbelt mycket mer, genom multiplikations-effekten som är inbyggd i moderna banksystem ("fractional reserve banking"). Notera att denna siffra är från Februari - uppdateras troligen i maj.

Även om Ben Bernanke (chef för Federal Reserve som ironiskt nog anses vara expert på den förra amerikanska depressionen) skulle lyckas med sitt monetära experiment, så kvarstår flertalet problem.

1 ) För att få ut denna mängd pengar ur systemet krävs en räntehöjning av episka proportioner. Detta kommer troligen behöva utföras på en marknad som knappt hämtat sig från lågkonjunkturen, där stora mängder kapitalförluster fortfarande realiseras, där en gigantisk överproduktion av hus fortfarande ligger kvar på marknaden, och befolkningen, företagen och bankerna är vansinnigt överbelånade. Om ekonomin ser illa ut nu, så är det garanterat ingenting jämfört med hur den skulle se ut efter en sådan höjning. Som referens kan räntehöjningen i början på 80-talet av Paul Volcker användas. Denna gjordes under betydligt "bättre" ekonomiska förhållanden, och var på 20%.

2 ) Ränte-ändringar har alltid en tidsfördröjning, bl.a. därför har vi ännu inte sett den massiva chockvåg av inflation som är den logiska konsekvensen av amerikansk monetär politik. Detta innebär även att när någon väl "drar i bromsen", så kommer det dröja ett antal månader innan detta får effekt.

3 ) Amerikanska staten räknar iskallt med att kunna finansiera majoriteten av sitt underskott genom att sälja statsskulden på den öppna marknaden. För att inte bromsa ekonomin ytterligare, måste delar av denna finansiering (i storleksordningen flertalet tusen miljarder dollar) de närmsta åren komma från utlandet. Traditionellt har största köpare av amerikansk statsskuld varit Kina och Japan. Kina uttalade sig nyligen och sade sig vara oroade för att den amerikanska dollarn kommer sjunka såpass i värde att de inte får tillbaka tillräckligt med värde vid utbetalning av de amerikanska statspapperna. Det har talats mycket om "toxic assets" inom amerikanska bankväsendet. Amerikansk statsskuld riskerar att bli (eller är redan, beroende på vem du frågar) nästa "toxic asset".

4 ) Skulle någon som håller en större mängd amerikanska statspapper försöka sälja av dessa, kommer det troligen utlösa en katastrofal nedåtspiral för dessa papper, för när den första säljaren inser att det inte finns tillräckligt många köpare, då går priset på pappren ned - och då kommer flera försöka sälja sina statspapper. Och finns inga köpare av amerikansk statsskuld så har amerikanska kongressen valet att antingen skära ned den publika sektorn något enormt (vilket inte låter som något som ligger på Obamas agenda), eller förlita sig på att Federal Reserve köper upp alla existerande amerikanska statspapper som finns.

Den stora krisen kommer följaktligen avgöras när amerikanska staten får slut på finansieringsmöjligheter. Detta kan hända imorgon, eller om 1-2 år. Alternativet som väljs här kommer bli ödesdigert för amerikanska statens framtid. Väljer de att sälja statsskuld till Federal Reserve i obegränsad mängd, så är hyperinflation i storleksordningen Weimar-Tyskland och Zimbabwe i princip garanterad. Väljer de att skära ned på publik sektor i den utsträckning som behövs (ett antal miljoner jobb försvinner), kommer det bli en lång, svår övergångsperiod för amerikansk ekonomi. Men även om denna situation kan dröja ett par år innan den uppstår, lär inte inflationen låta sig väntas på. Aldrig någonsin i världshistorien har någon tryckt så mycket pengar som amerikanska staten gör just nu. Att pengarna är digitala är irrelevant - effekten blir densamma.

Och samtidigt i Europa så bestämdes det att världens regeringar skall trycka upp motsvarande 1000 miljarder dollar att ge till IMF (Internationella Valuta Fonden) för att ges som "nödbidrag" till de stater som har det värst.

Och samtidigt i Sverige skriker socialdemokraterna och Tomas Östros att vi måste "stimulera" ekonomin mer, ge mer pengar till kommunerna, höja taket i a-kassan m.fl. åtgärder vi inte har råd med. Finansieringsalternativen är att sälja statspapper (vilket kommer bli avsevärt mycket svårare framöver), eller att höja skatterna, vilket garanterat skadar ekonomin långt mycket mer än den "stimulerar"

Om det någonsin fanns en tid då det var viktigt för politiska ledare och ekonomer att vakna upp så är det nu.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5639

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hobbyekonom var det.

Permalänk | Anmäl #1 Smålandsbonde, 2009-04-04, 08:33

Intressant artikel, tack för informationen

Att Kina äger en stor del av USA är något jag redan visste, men att USA trycker oerhörda mängder pengar var för mig inte känt

Detta får en stor påverkan på lilla Sverige i långa loppet, speciellt det företag som handlar med Dollar

Permalänk | Anmäl #2 Mr Ä, 2009-04-04, 08:38

Indeed, hobbyekonom, Smålandsbönder har naturligtvis friheten att refutera varenda rad jag skrivit, om de har något bättre att komma med.

Att USA trycker (nåja digitala) pengar är dessvärre sant - brasklappen de ger är att de skall dra tillbaka alla miljarderna in i Federal Reserve igen så fort det blir bättre tider. Problemet är som sagt att det krävs en ganska enorm räntehöjning för det ...

Permalänk | Anmäl #3 Hans Palmstierna, 2009-04-04, 10:21

Nej problemet är att värdegrunden för valutan är fiktiv och inte real.

Man bildar valuta utifrån en skuldsättning som bygger på en efterfrågegrund, som i sig representerar ett alltmera obeständigt värde desto högre informationshastighet som råder.

Permalänk | Anmäl #4 Carl Norberg, 2009-04-04, 13:53

I övrigt är artikeln okay.

Permalänk | Anmäl #5 Carl Norberg, 2009-04-04, 13:54

Dax att lägga om sina lån till dollar, så skjunker skulden när dollarn blir värdelös ?

Permalänk | Anmäl #6 Kenneth, 2009-04-04, 14:14

Den amerikanska penningmängden har genom politiska beslut ökat nåt enormt under finanskrisen, den har mer än fördubblats läste jag nyligen, om jag minns rätt. Vad händer när dessutom alla pengar som "försvann" i finanskrisen återvänder till marknaden? Står inte en amerikansk hyperinflation och väntar runt hörnet?

Permalänk | Anmäl #7 Michael Rosendahl, 2009-04-04, 14:50

Mycket bra artikel. Kan tyvärr bara konstatera att det inte kommer fungera. Statsskuld kommer, som du mycket riktigt skriver, bli nästa "toxic asset", tyvärr även här i Sverige. Av den anledningen jobbar nu min bankledning (SHB) frenetiskt för att undvika statlig inblandning. Vi kan redan nu konstatera att SHB lånar billigare än Swedbank ibland. Betänk hur det kommer bli när Staten skall ge ut alla dessa statspapper... Handelsbanken är livrädd. Det ser mörkare ut än vad ni tror.

Permalänk | Anmäl #8 Kandinsky, 2009-04-04, 16:13

Hans, det nattsvarta scenario du målar upp är säkert realistiskt. Jag kan fylla på med en svensk illustration. Om den regering som svenska folket enligt de senaste opinionsmätningarna har sådant förtroende för får sin vilja igenom, dvs att man låter kommuner och landsting börja skära ner och avskeda, då kommer arbetslösheten att öka ytterligare, även inom handeln, byggandet osv. Rimligtvis får både familjer och företag då allt svårare att betala räntorna på sina lån till bankerna, alltså på de ca 4000 miljarder kr man lånat upp under den långa högkonjunkturen. Rimligtvis kommer fler objekt ut på marknaden och rimligtvis börjar hus- och bostadsrättspriserna sjunka. Inget kul läge för det svenska bankväsendet som redan har en del problem i Baltikum.
Du skriver att vi inte har råd med höjd A-kassa och pengar till kommunerna. Vilka är vi? Om du med vi menar vanliga svenskar så menar jag att vi inte har råd att låta bli att använda stimulansverktyget. Alternativet är nog ett rejält sammanbrott för hela välfärdsstaten, och en återgång till det auktoritära klassamhälle som vi nog alla hoppats att vi lämnat bakom oss.
Vad hade hänt med världen på trettiotalet om inte Keynes fått igenom sina idéer i USA? Hitler å sin sida hade ju inga problem med finansieringen av sitt projekt.
En ökad offentlig upplåning för att hålla arbetslösheten på en rimlig nivå känns i det perspektivet som en relativt lätt börda.

Permalänk | Anmäl #9 Håkan Sundberg, 2009-04-04, 23:22

"...Sanningen finns alltid att finna bland fakta. ...
- slut citat från inledningen av artikeln.

Permalänk | Anmäl #10 Josef Boberg, 2009-04-08, 16:51

Kandinsky - Handelsbanken är den enda riktiga banken i Sverige, därför har jag flyttat mina pengar dit. Det som kommer slå hårdast är troligen att Swedbank INTE går i konkurs, det är nämligen en högst välbehövlig konkurs. Ett annat stort problem på horisonten är SBAB - som behöver avvecklas snarast, annars får vi vår egen bolåne-kris, mitt under lågkonjunkturens permafrost.

Håkan - stimulansverktyget fungerar inte, vari finns logiken? Den offentliga sektorn producerar ingenting, den offentliga sektorn är något vi har råd med för att vi beskattar den privata sektorn. När den privata sektorn nu krymper i rekord-takt, skall vi då ÖKA den offentliga sektorn?

Välfärdsstaten KOMMER att falla sönder, frågan är bara till vilken utsträckning. Vill vi ha någon grund kvar att bygga välfärdsstaten på, så måste den skäras ned drastiskt, så att den underliggante privata sektorn får växa ifred. Det är det hela problemet handlar om - västvärldens regeringar har låtit välfärdsstaten bli såpass stor att den underliggande ekonomin inte klarar av att bära den. Allt som krävdes var några större felsteg (läs bo-krisen i USA) för att systemet skulle börja rasa. Och vi är påväg nedåt ett bra tag framöver.

Så när jag säger att "vi" inte har råd, menar jag Sverige, Europa och Världen. Alternativet är enkelt - skär ned staten - tills dess fortsätter ekonomin att falla sönder. Så nedskärningar blir det oavsett, frågan är bara om vi vill låta den privata sektorn annihileras totalt innan vi ger upp, så att vi blir Sovjeter allihopa.

Permalänk | Anmäl #11 Hans Palmstierna, 2009-04-09, 10:17

"...västvärldens regeringar har låtit välfärdsstaten bli såpass stor att den underliggande ekonomin inte klarar av att bära den. ...

SUNT FÖRNUFT OM FRAMTIDENS FOLKSTYRDA DEMOKRATIERS NATIONALEKONOMIER HÄR ?

Permalänk | Anmäl #12 Josef Boberg, 2009-04-18, 19:37

Om inte Keynes teorier vunnit genomslag så hade den stora depressionen blivit en lika liten fnurra på tråden som 1920-21 års depression.

Permalänk | Anmäl #13 Kaj Grüssner, 2009-06-18, 23:23