ABBA bör återförenas för att att förena världen genom en världskonsert i denna Stora kristid

Tack för alla kommentarer som var på sitt sätt belyser komplexiteten i denna fråga. Själv har jag ingen tro. Det finns ingen Gud och Hedenius är hans profet är min utgångspunkt. Men även Hedenius behöver ifrågasättas. Därför vill jag tydliggöra att det är demokratin jag försvarar och inte islam. Denna religion är en av flera andra och intresserar mig i sammanhanget endast som en kulturprodukt bland många.  Det är yttrandefrihet som gäller i en demokrati. Men två saker behöver betonas. De intellektuellas roll i samhället är att bygga kommunikationsbroar och inte cemetera klyftor . Sekularisering ska inte nödvändigtvis innebära en exkludering av religionen. Annars hamnar vi i en sekulär diktatur av samma karaktär som det gamla sovjetstyret. 

1. De intellektuellas ansvar är att bygga kommunikationsbroar och inte cementera klyftor

Jag vill först och främst framhålla att Ulvaeus är helt fri att tycka vad han vill om Islam. Men det ligger i de intellektuellas ansvar är att observera händelser, utvärdera deras mening och förse samhället med en tolkningsram som kan visa vägen till en bättre sam- existens och kommunikation mellan oliktänkande. Det är de intellektuellas ansvar att formulera en filosofisk och etisk referensram som inspirerar människans val och handlingar i samhället.

Förakt för människor skapar individer med den dubbla rollen av förtryckt och förtryckare. En människa låter sig därför bara förtryckas om man förstör hennes självförtroende. Man knäcker henne genom att få henne att tro att hennes idéer, tro eller kultur är värdelös. En hjälplös människa kan inte fortsätta tro på förändring och utveckla de moraliska värden som gör det möjligt för henne att sträva efter frihet. Filosofen Martin Buber har därför i sin dialogfilosofi betonat vikten att se den andre som ett Du och inte som ett DET. I det autentiska mötet "Jag" och "Du" är den andre inte ett objekt för min erfarenhet. Han är ett subjekt som deltar i att skapa mitt "Jag", liksom jag deltar i att skapa detta "Du". Det är utifrån detta Jag- Du - perspektiv som de intellektuella bör bygga kommunikationsbroar, försvararna de svaga mot de starka och fungera som demokratins beskyddare.

Problemet är att många intellektuella idag har glömt sin roll som brobyggare och universella kommunikatörer för att istället cementera klyftor. Det är intellektuell arrogans och en falsk känsla av överlägsenhet som har blivit målet för deras tänkande och inte i första hand ödmjukhet, förståelse och ömsesidighet.

 2. Varje människa har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet

Enligt artikel 18 i FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har varje människa rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. Dessa rättigheter återfinns även i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och Europakonventionen.

 Religionsfriheten får endast begränsas om det är föreskrivet i lag och är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen, hälsa och moral samt andras fri- och rättigheter. Skyddet för religionsfriheten innebär ett förbud mot bestämmelser som uttryckligen riktar sig mot någon viss religionsutövning eller som uppenbart syftar till att motverka en viss religiös åskådning. Religionsfriheten är grundlagsfäst i Sverige och kampen mot diskriminering på grund av bland annat religion är en mycket högt prioriterad fråga för regeringen och riksdagen oavsett politisk majoritet.

3. Sekularisering i en demokrati är inte lika med religionsexkludering

Demokrati kontra diktatur och separationen mellan stat och religion är den enda konstruktiva vägen för äkta dialog mellan mellanöstern och västvärlden. En äkta dialog vinner på att utgå från demokrati som hörnsten för kommunikation mellan människor. Det handlar inte om att förakta andras tro, utan om behovet att separera religion och stat, samt en garanti för religions- och tankefrihet för alla.

Det verkar vara en utbredd uppfattning i Sverige att religion och politik inom Islam inte kan hållas åtskilda. Men det flera stater som har gått i denna riktning, men dessa hotas och angrips av fundamentalister. Även i västvärlden finns det stater som trots demokratiskt styre inte alltid respekterar principen om separation mellan stat och religion. Bush-administrationen har bland annat ägnat sig åt att t ex förfölja abortanhängare.

 Vissa tolkningstraditioner har fått en framträdande ibland annat Afghanistan. En åtskillnad mellan stat och religion har därför kommit att framstå som en omöjlig tanke i muslimsk idétradition. Det finns dock fler muslimska nytänkare som talar om behovet av en sekulär stat som inte knyter medborgarnas grundläggande mänskliga fri- och rättigheter till deras religiösa tro samt en återkoppling till en redan existerande sekulär idétradition som trots allt har funnits i islams idéhistoria. Här finner vi tänkare som anser att islams sekulära aspekter ger utrymme för en tolkning som gör kombinationen mellan ett sekulärt tänkande och att vara muslim som en möjlig förening i en demokrati.

 Men frågan om sekularisering ska inte nödvändigtvis innebära en exkludering av religionen. Annars hamnar vi i en sekulär diktatur av samma karaktär som det gamla sovjetstyret. Det gäller att i diskussionen kring sekularisering skilja mellan olika områden eller nivåer. Med sekularisering åsyftas här en separation mellan stat och religion och en förändrad och strikt rationell inriktad syn och vetenskaplig tolkning av religiösa texter. I denna debatt är det religionens privatisering eller individualisering som avses och inte dess exkludering. Denna utgångspunkt skiljer sig från den gamla sovjetiska diktaturen som framhöll att sekularisering  ska uppfattas som religionens försvinnande under moderniseringens tryck.

4. Dialog mellan civilisationer istället för kulturkrock

Bland politiska ledare är det många som har förespråkat en separation mellan stat och religion. Den förre tunisiske presidenten Bourguiba har inlett sekulariseringen i Tunisien genom att avskaffa månggifte och slöjan. Flera andra länder försöker gå i samma inriktning. Bland nutida politiska ledare är före detta iranske presidenten Khatami ett intressant exempel.

Khatami har inte bara försökt skilja stat från religion I Iran utan också har förespråkat ett nytt förhållningssätt I mötet mellan västvärlden och muslimska länder. President Khatami presenterade teorin om "Dialog mellan Civilisationer" som ett alternativ till Huntingtons teori om "Civilisationskonflikter ( Clash of Civilizations". Hans teori uppmärksammades i flera internationella organisationer (framför allt FN). Teorin om civilisationsdialog har fått mycket internationellt stöd.  Följaktligen proklamerade FN  år 2001 som FN-året för dialog mellan civilisationer, enligt Khatamis förslag. Khatami har blivit en internationellt känd personolighet, och han har vunnit mycket berömmelse bland intellektuella alla över världen.

Khatamis dialogmodell mellan civilisationer påminner om Martin Bubers Jag-Du modellen. Khatami anser att en sådan dialog skulle hitta en balans mellan två ytterligheter av självförnekelse och okritisk imitation eller hat och irrationellt avvisande av oliktänkande. Dialogen mellan civilisationer har flera mål:

• att lägga grunden för en fredlig och konstruktiv debatt mellan nationer
• ge ett sammanhang i vilket civilisationer kan lära av varandras styrkor och svagheter, som ersätter rädsla, skuld och påverkar med förnuft, rättvisa och tolerans
• underlätta ett dynamiskt utbyte av erfarenheter mellan kulturer, religioner och civilisationer som syftar till att reformering och förbättring. 

 5. ABBA bör återförenas för att att förena världen genom en världskonsert i denna Stora kristid

Björn Ulvaeus tillhör en popgrupp som är kända över hela världen och i flera år var deras musik den mest spelade i världen. ABBA turnerade också runt i hela världen och är själva ett levande bevis på hur musik kan förena nationer. Man kan hävda att musiken förenar och hatet skiljer. Religion som kulturfenomen är också något som förenar. Psalmer förenar i Kyrkan, vid dop och bröllop oavsett om man är troende eller ateist. Kyrkor, synagogor och moskéer är vackra byggnader även i ateisters ögon. Religion har bidragit till en enorm utveckling såväl inom musik som inom arkitektur.

Ulvaeus är också känd för sin kritik av religion, ett arv han fått från Ingemar Hedenius. År 2006 mottog han Humanisternas Hedenius-pris "för att han på ett modigt och skarpsinnigt sätt, i flertalet artiklar och "amerikabrev" i svensk rikspress under 2006, har formulerat en tydlig religionskritik och behovet av en sekulär humanistisk grund för samhällsutvecklingen".

Det finns ingen gud och Hedenius är hans profet.  Så har man sagt om Ingemar Hedenius, professor i praktisk filosofi 1947 - 1973 i Uppsala. Han är fortfarande intressant eftersom hans tankar går igen och igen i den allmänna idédebatten i samhället, en debatt som dessutom har en tydlig underton av angrepp mot kristendomen.  Hedenius förkastar kristendomen som intellektuellt ohållbar och teologin som en kvasivetenskap utan verksamhetsområde. Hedenius börjar med att ange tre postulat som man måste godta för att det skall vara möjligt att föra en rationell diskussion om kristendomens hållbarhet mellan kristna och icke- kristna. En av dessa postulat kallas för det logiska postulatet och kan formuleras så här: Logiken kan aldrig brytas - Gud kan därför inte göra logiskt omöjliga saker som att 1 + 1 = 3.

Hedenius hade dock fel. Såväl inom fysik som inom systemteori och kommunikationsteori vet man idag att helheten kan bli mer än summan av delarna. Detta kallas för synergiprincipen och som gör det möjligt att 1+1 blir 3. Kvantfysiken visar också tydligt att Hedenius hade fel när det det gäller logiska postulatet att två motsatta påståenden inte kan vara sanna samtidigt. När det gäller ljusets struktur har fysiker sedan länge visat att ljuset kan betraktas både som våg och partikel samtidgit beroende på betraktarens referensramar. Detta kallas för komplementaritetsprincipen. Denna princip har öppnat för helt nya typer av tankemodeller inom logik och vetenskap än vad Hedenius var van vid.

Synergiprincipen och komplementaritetsprincipen betyder dock inte att det finns någon gud. Men den visar att det finns skapande synergier i samexistensen i samhället mellan tro och vetenskap utan att dessa behöver förväxlas med varandra eller exkludera varandra. Medicinsk forskning inom bland annat psykoneuroimmunologi visar idag att religiös tro kan skydda mot olika typer av sjukdomar som t ex cancer eller depression. Men samtidigt är det omöjligt att bevisa att relgiös tro är nogot sant i Hedenius logiska mening.  Inom samhällsvetenskaperna har man också börjat tala om kultursynergi och kommunikationssynergi, ett fenomen som uppstår när man använder det som förenar för att göra det som skiljer till en skapande faktor. 

ABBA-medlemmarna återförenades i samband med musikalen "Mamma-Mia". Nu när finanskrisen skapar både ekonomisk och existentiell oro söker sig olika nationer till varandra för att hitta gemensamma refrensramar och gemensamma lösningar för att hantera krisen. Stora fiender som Iran och USA är nu beredda att tala med varandra. Det är kanske ett tillfälle för ABBA att återförenas för att förena världen genom att anordna en "Världskonsert", ditt man bjuder in ledare för FN:s medlemsstater och andra personligheter som är intresserade av att föra demokratidialog och gemensamma lösningar för mänskligheten. På så sätt skulle Ulvaeus förena musik och humanism på ett mer konstruktivt sätt än genom en polemisk och kontraproduktiv ateism. 

Hedi Bel Habib (85 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5608

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Uhm, författaren har inte doktorerat inom fysik! Redan en gymnasie-lärare förklarade att man kan se partiklar som något som har egenskaper som tillhör både partiklar och vågor -- utan att vara någotdera.
.
Jag varken uttalar mig om kvantfysik eller drar filosofiska slutsatser från ämnet, för det är för lätt att trampa i klaveret -- och mina gamla universitetslärare i just det ämnet gjorde det inte heller, av samma orsak...
.
Religiösa har försökt argumentera mot Hedenius teser sen länge (mest sen efter han var död, för att slippa mothugg). Jag tror det behövs bättre än det här...
.
Sen tycker jag artikelförfattarens musiksmak är tråkig; både arabisk musik och klezmer är roligare än (även begåvad) väst-pop.

Permalänk | Anmäl #1 Bernt, 2009-04-03, 15:51

Hrm, dålig syftning. Min universitets-lärare drog inte filosofiska _slutsatser_, han uttalade sig om ämnet varje förläsning... :-)

Permalänk | Anmäl #2 Bernt, 2009-04-03, 15:54

Inga kommentarer i övrigt, men..

Snälla basera inte dina resonemang på missuppfattad fysik som jag antar baseras på läsfrukter från populärvetenskaliga verk typ "Fysikens tao".

Hedenius hade möjligen fel, men1+1 är fortfarande 2 och kvantmekaniken bryter definitivt inte mot logikens lagar. Enkelt uttryckt skulle den annars inte kunna beskrivas av (den logiskt uppbyggda) matematiken. Det som kan förefalla oss paradoxalt (som t.ex. våg-partikel dualiteten) är således inte några problem som helst att inordnas i den "1+1=2"-baserade matematiken..

Permalänk | Anmäl #3 Torgny, 2009-04-04, 06:32

Torgny:
Till Habibs försvar vill jag bara säga att jag inte tror att han menar att vare sig kvantfysik eller något annat slags fysik kan bryta mot logikens lagar. Vad han menar är nog bara att saker kan vara logiska även om de vid första anblicken förefaller vara ologiska. Något som vid första anblicken verkar innebära 1+1=3 visar sig alltså efter en närmare studie egentligen bara vara en tillkrånglad 1+1=2.

Permalänk | Anmäl #4 Martin Carlsson, 2009-04-04, 10:58

Martin Carlsson, Habib verkade tro att han bemött Hedenius argument så enkelt. Så din tolkning är nog väl snäll.
.
En iaktagelse...
Det är klassiskt att t.ex. religiösa som försöker försvara en religion blir tvungna att skriva så allmänna argument att om de stämmer så underkänner de all matematik och logik -- samt bevisar förekomsten av jultomten lika väl som de religiösa väsen de vill försvara! De är doch värda att läsa -- för insikter om idealisters bristande integritet.

Permalänk | Anmäl #5 Bernt, 2009-04-04, 12:40

Tack för kommentarerna, men jag vill påminna om att Hedenius filosofiska och logiska uppfattningar är idag förlegade. Detta beror på två saker. Dels hade han en mycket begränsad kunskap i frågor som rör komplexiteten i logiska, matematiska och geometriska system. Dels för att han hade ett medvetet linjärt tänkande som förenklade allting för att komma fram till sina egna slutsatser. Det finns ingen stor filosof eller vetenskapsman som idag kan ta Hedenius på allvar. Även om han har spelat en viss roll i filosofins historia.

Olika geometrier ger t ex olika sanningsvärden för vissa geometriska och logiska påståenden påståenden. I euklidisk geometri är det till exempel sant att vinkelsumman i en triangel alltid är 180 grader. Detta är inte inte är fallet i icke-euklidiska geometrier eller fraktala geometrier, där vinkelsumman i en triangel kan vara 270 grader eller lägre än 180 grader beroende på vilket rumsligt system som används som logisk referens. Den Euklidiska geometrin är den konventionella form av geometri som lärs ut i skolorna, men den ger bara en vardaglig bild av vad geometri är.

Likaså inom systemteorin kan 1+1 vara högre än 2 eller lägre än 2 beroende på systemets egenskaper. Generell systemteori kan användas för att betrakta alla system, tekniska såväl som biologiska eller sociala. System betraktas både som helhet och som bestående av olika delar. Generell systemteori har även betydelse för hur IT-säkerhet kan betraktas ur ett systemiskt och holistiskt perspektiv. Det holistiska perspektivet spelade en avgörande roll då författarna utarbetade en modell för att belysa systemets krav på tillgänglighet.

Synergi uppkommer i alla system där systemets beteende uppstår som en emergent egenskap ur interaktionen mellan systemets delar. Emergenta egenskaper kan observeras i alla icke-linjära
system som är tillräckligt komplexa, både naturliga och artificiella. En relation i sådana system kan vara antingen symbiotisk, synergisk eller redundant. I en symbiotisk relation fungerar inte objekten utan varandra, de lever i symbios. I en synergisk relation är objekten inte funktionellt beroende av varandra, men gemensamt agerande ger ett resultat som är effektivare än det sammantagna resultatet från objekten var och en för sig. Synergieffekt uppstår. Synergi betyder ungefär ”samverkat agerande” och innebär att 1 + 1 > 2. Detta kan vara lägre än 2 beroende på systemets funktionalitet.

Permalänk | Anmäl #6 Hedi Bel Habib, 2009-04-04, 17:17

Jag tror att du uppriktigt sagt inte förstår att du är svårartat ute och cyklar.

Det du säger om icke-euklidisk geomtri är någorlunda riktigt beskrivet, men motbevisar inte på något sätt Hedenius krav på logisk stringens. (Det handlar om vilket axiomatiskt system man utgår ifrån och vad som logiskt följer av detta)

Vad avser "systemteori" har du nog gravt missuppfattat de vetenskapliga grunderna för denna och "holistiska perspektiv" är för det mesta new age nonsens.

Jag rekommenderar att du hädanefter försöker förstå de teorier du refererar till och att du framförallt väljer mer kvalificerade källor om du vill bli tagen på allvar.

Med trots allt vänlig hälsning

Permalänk | Anmäl #7 Torgny, 2009-04-04, 18:37

Om vi säger så här, Habib....
Hade det varit så enkelt som du tror hade Hedenius argumentation inte kommits ihåg fortfarande.
.
T.ex. för ditt exempel icke-euklidisk geometri, jämför dess historia med Hedenius födelsedatum... :-)
http://en.wikipedia.org/wiki/Non-Euclidean_geometry#History
.
(Jag slutade läsa efter att Habib trodde att 1800-talsmatematik var ett motargument, men noterar att synergi enkelt kan modelleras av icke-linjära funktioner, vilket inte är ens gymnasie-matematik)
.
Nog om detta; jag tror jag råkat ut för ett troll. :-)

Permalänk | Anmäl #8 Bernt, 2009-04-04, 20:23

Hej Hedi,..Har man demokrati och yttrandefrihet med frihet i Islam,Hadi??..Vad är skillnad mellan västvärlden och Islam(Islam)??..Islam tänker och vill ha liv som man har i Väst..Men utan fel med gränser...Det är allt vad Islam vill..

Folkrätten och mänskliga rättigheter finns redan i Islam..

Ett tryggt liv åt alla vill Islam det ....Kunskap åt alla ,sa Islam....Rättvisan är grundstenen är till alla och allt.,sa Islam..Men muslimer har gjort fel att lämna Islam utan utveckling..Tack..

Permalänk | Anmäl #9 Amer Al-bayya, 2009-12-28, 18:36