Fritt forum

Lena Mirow om Fritt forum

AUTISMDAG SKA HJÄLPA OSS ATT SLUTA BLUNDA

Publicerad: 2009-04-02 08:04, Uppdaterad: 2009-04-02 08:04

Lika många som i hela Eskilstuna eller Karlstad - så många i Sverige kan ha autism eller Asperger syndrom. Idag, torsdagen den 2 april, är det Världsautismdagen. Dagen instiftades av FN i fjol för att öka medvetenheten om detta oftast osynliga funktionshinder. I hela världen finns nära 67 miljoner med autism eller liknande tillstånd. Det är svårt att få fram exakta siffror för Sverige, men enligt senare uppskattningar har 1 av 150 barn autism eller Asperger syndrom. Utslaget på hela befolkningen skulle det motsvara cirka 60 000 personer, en mellanstor stad.

22 millningar
8 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Har jobbat med mänskliga rättigheter och mot diskriminering både i Sverige och internationellt sedan länge. Är även personligen engagerad i frågorna och vet hur diskriminering slår - och slår ut.

Ett av de främsta hinder människor med funktionsnedsättning har för att leva som andra är bristande tillgänglighet. Utbildning är en förutsättning för att kunna delta i samhället och en mänsklig rättighet. En tillgänglig skola innebär att lokalerna är tillgängliga, men också att undervisningen är anpassad efter enskilda barns behov. Centralt är också att rasterna verkligen blir en tid för återhämtning även för de barn som har svåra problem i sociala situationer och blir utmattade av vimmel och ljud.

Nedslående bild av skolan

Var fjärde person med funktionshinder har enbart grundskoleutbildning, jämfört med var femte i hela befolkningen. För att bättre klartlägga problemen bland elever med just diagnoser inom autismspektrum har Riksföreningen Autism gjort en enkätundersökning. Undersökningen är inte vetenskaplig, men den bild som framträder är nedslående.

Stor kunskapsbrist om autism och Asperger syndrom i skolan gör att dessa elevers behov inte tillgodoses, enligt riksföreningen. Eleverna med Asperger blir lätt missförstådda. De har ofta svårt att förstå och reagera på hur de andra i klassen tänker och känner, att få sammanhang och mening i sina upplevelser och att organisera tillvaron. Kanske är det den där bleka, tysta tjejen som aldrig har koll på läxorna, eller killen som är superduktig i historia, men som inte fixar det sociala spelet på rasten?

Undersökningen visar att elever med diagnos inom autismspektrum når skolans kunskapsmål i mycket sämre omfattning än andra. Vissa elever, särskilt de normalbegåvade, mår så dåligt av skolans bemötande att de inte klarar av att vara där alls.

Elever med autism, Asperger syndrom och andra autismliknande tillstånd ser mest ut som alla andra. Det är därför lätt att helt blunda för deras mycket annorlunda behov. De är personer med annorlunda intellektuella funktioner, kommunikation och sinnesintryck. De har ofta behov av en annan pedagogisk metodik, miljö, kommunikation och ett annat bemötande än vad som oftast gäller i en klass.

Något som omgivningen ofta har mycket svårt att acceptera är ojämnheten i funktionsförmågan. En elev som är oerhört duktig inom vissa områden kan helt sakna grundläggande kunskaper eller förmåga i andra sammanhang. En lärare kan ofta felaktigt tolka detta som ren lathet eller bristande intresse.

Inte självklart att gå på teater

Att kunna ta del av kultur berikar och har stor betydelse för den som vill vara delaktig i samhället. Rörelsehinder är den vanligaste funktionsnedsättningen och teatrar är vanligen tillgängliga för personer som använder rullstol. De har ofta även textade föreställningar, hörselhjälpmedel och ibland även syntolkning vid vissa föreställningar.

Men när det gäller personer med autism eller liknande tillstånd och behovet av avskildhet och lugn blir det svårare. Att t ex kunna gå på toaletten utan att trängas med andra i foajén, eller få en bit mat i pausen utan att behöva konfrontera sorlet och myllret är svårt. Ibland finns inte heller möjlighet till avskilda platser.

Ett litet stickprov hos några scener i Sverige som riktar sig till en stor publik - Dramaten, Operan och Stockholms stadsteater - kan symbolisera läget. Ingen av dem har information om teaterns tillgänglighet för personer med dessa funktionshinder på webben. På en mailfråga om föreställningarnas tillgänglighet för besökare med autism eller liknande svarar Stockholms stadsteater väldigt tillmötesgående samma dag. Operan svarar också samma dag, men ganska negativt. Dramaten svarar inte alls. Trots påminnelse hänger frågan i luften en vecka senare.

Stora mörkertal

En anledning till att det inte finns helt säkra uppgifter om hur många i Sverige som har något funktionshinder över huvudtaget är att själva funktionshinder kan variera.

Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, och Statistiska Centralbyrån, SCB, hävdar nästan en miljon personer mellan 16 och 64 år att de har någon form av funktionshinder eller funktionsnedsättning. Rörelsehinder är det vanligaste bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Närmare hälften har ett rörelsehinder.

När det gäller autism och liknande tillstånd finns troligen stora mörkertal. Bara det faktum att SCB gör sina undersökningar genom telefonintervjuer bidrar troligen till att många i denna grupp faller ifrån. De svarar inte alltid i telefon och kan ha svårt att hantera frågorna.

Diagnosen Asperger syndrom, en störning inom autismspektrum hos personer med normal eller hög begåvning oftast, började dessutom användas först på 1980-talet. Det finns en större möjlighet att unga med funktionshindret är medvetna detta idag, även om det inte gäller alla. Men när man går upp i åldrarna är bilden inte lika tydlig.

Hur många vuxna som har Asperger syndrom är inte känt. Många vuxna med Asperger har tidigt känt sig annorlunda och socialt utanför. Nästan alla har varit mobbade, eller utsatta på något sätt. Många har inte sökt hjälp, eller inte vetat vart de skulle vända sig. Andra har sökt hjälp, men svårigheterna har inte blivit tagna på allvar eller har tolkats som symptom på något annat.

Undersökningar visar att minst fyra av 1000 grundskolebarn idag har funktionshindret Asperger. Det medför framför allt stora problem i sociala situationer, men också svårigheter att utan anpassning klara av vardagens, studietidens och arbetslivets krav.

På en arbetsplats kan förutsättningarna för tillgänglighet variera mycket från individ till individ. Det kan vara viktigt att miljön är lugn och harmonisk, att störningsmoment som ljus och ljud minimeras, att det finns tillgång till vilrum och avskildhet vid behov eller att den anställde inte förväntas vara med under snacket vid kafferasten.

Genomförandet släpar efter

Att själv kunna påverka sin livssituation är grundläggande för allas utveckling. Det innebär bland annat att kunna utbilda sig, arbeta och ha en meningsfull fritid. För att det ska vara möjligt för alla krävs att samhället är tillgängligt.

Nuvarande regering, liksom tidigare, lyfter fram arbetet med att riva hinder i samhället som högt prioriterat. Förbättrad tillgänglighet är en demokratifråga. Det handlar om mänskliga rättigheter och allas möjligheter till delaktighet, betonas från centralt håll.

Tyngdpunkten i den handlingsplan för handikappolitiken som riksdagen beslutade år 2000 ligger just på förbättrad tillgänglighet och ett skifte i synen på funktionshinder från omhändertagande till egenmakt. Målen i planen sträcker sig till nästa år. När det gäller att gå från ord till handling börjar det bli bråttom. Hittills har genomförandet av målen när det gäller enkelt avhjälpta hinder för tillgänglighet släpat efter.

Bristande tillgänglighet diskriminering?

Frågetecknen som finns kvar kring genomförandet ska rätas ut. Därför utreds nu om underlåtenhet att vidta åtgärder mot bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder skulle kunna regleras i lag som diskriminering.

Det är inte som många kanske tror, att Sverige ligger i frontlinjen här. Utredaren ska till exempel beakta FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionshinder, som trädde i kraft för snart ett år sedan. Syftet med den är att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som funktionshindrade redan har. Den fokuserar på icke-diskriminering och listar nödvändiga åtgärder. Sverige har undertecknat konventionen, men mycket är kvar att åtgärda innan alla punkter i konventionen kan uppfyllas.

Utredningen ska också följa arbetet med EU-kommissionens förslag till direktiv om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. I förslaget finns åtgärder för att göra det möjligt för alla med funktionshinder att utan diskriminering få tillgång till socialt skydd och förmåner, hälso- och sjukvård, utbildning och varor och tjänster som idag är tillgängliga för andra, inräknat bostäder och färdmedel.

Rimlig anpassning av tillgängligheten ska, enligt förslaget, alltid göras om det inte medför en oproportionerlig börda. Tilläggas kan att bördan bör vägas mot de kostnader för samhället eller förluster för näringsidkare som diskriminering och den utslagning och kundförlust som den medför innebär.

Erfarenheter från länder där frågan om tillgänglighet redan regleras i lag, som Norge, Storbritannien och USA, ska också tas till vara i utredningen som ska vara klar vid årsskiftet.

Lena Mirow (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5568

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vi fortsätter att blunda medan människor i vårt samhälle slås ut.

Permalänk | Anmäl #1 Lena Mirow, 2009-04-02, 08:31

Det är bra att det görs något åt problemet, både för de personlighetsstörda och deras offer.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2009-04-02, 09:29

Det borde vara fullständigt självklart att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Visst är det bra att frågan är på gång, men det är tyvärr helt i linje med Sveriges vanliga självgoda fasad att vi ratificerade FN-konventionen trots att frågan släpar efter på hemmaplan. Vi är bra på att tillträda MR-konventionerna, men hur många på politisk nivå uppmärksammar implementeringsproblem?

Permalänk | Anmäl #3 MR-medveten jurist, 2009-04-02, 10:00

Det har gått troll i diagnosen Aspergers syndrom. Var och varannan lite asocial eller blyg typ har fått för sig att de har det numera, och föraktar 'neurotypiska'.
Men om de har så svårt att stå ut med andra människor, varför ska de ha sin egen fikakö på en teater för vanliga människor?
Och om de, som Lena Mirow gång på gång hävdar, inte klarar av att vara i en vanlig klass, varför föreslår hon inte att de får gå i en specialklass?
Kanske man kunde ha särskilda teaterföreställningar för aspisar, där man håller upp skyltar där det står: 'nu är det sorgset', 'nu får man skratta' och liknande.

Permalänk | Anmäl #4 Mats Forssblad, 2009-04-02, 11:08

Mats Forssblad !

Så klent och trist och i ren mobbinganda du förlöjligar en stor grupp människor som du tydligen inte vet ett dugg om eller deras mentala slit att klara av vardagen och socialt samspel. Nu skulle jag få otroliga problem med socialt samspel själv om jag var tvungen att delta bland en föraktfull, oinsatt och omogen människa som du själv representerar och där du satt dig själv "som minsann normal" och med det har rätten att andras problem är löjliga bara för att dina begränsningar till att förstå annat än det du själv är i, det ska andra klara av....så det så..hehe....ungefär så resonerar du.
Känner du inte till problemet i hela dess art och om hur dessa unga som gamla sliter ut sig mentalt i onödan, just pga av sådana resonemang som du för. Många med Asperger har dessutom en otroligt hög intelligens på Mensaskalan och har specialintressen där de blir mer eller mindre genier, men den oförstående omgivningen av krumpna medelmåttor som bara ser sin egen bas som den rätta, för sig och alla andra, förstör utvecklingen enormt.
Mycket mycket plumpt uttalat av dig, Mats.

Permalänk | Anmäl #5 Pia "Vilda" Nordin, 2009-04-03, 00:57

Men Pia, jag upprepar ju bara vad Lena Mirow påstår, fastän jag vänder på det och ger det en lite drastisk formulering.
Lena skriver t ex om teater om svårigheten att "få en bit mat i pausen utan att behöva konfrontera sorlet och myllret är svårt. Ibland finns inte heller möjlighet till avskilda platser.". Jag vänder på formuleringen till: "varför ska de ha sin egen fikakö på en teater för vanliga människor".
På samma sätt visar jag att det Lena skriver om skolan i själva verket är en argumentation för specialklasser.

I stället för att bli så upprörd - försök att ge konkreta argument. Ska vi ha speciella teaterföreställningar för aspisar?

En av mina bästa vänner har för övrigt denna diagnos, så tro inte att jag är någon mobbare. Det du läser in om 'förakt' med mera finns inte.

Permalänk | Anmäl #6 Mats Forssblad, 2009-04-03, 09:51

Mats..jag är på resande fot och tänker snart svara dina argument så fort jag kommer hem. Det är så lätt att tro att andra människor med vissa avvikelser kan "ta sig i kragen" och anpassa sig själv med problematisk agenda till det "normala" vi andra tar så självklart och i det inte förstår vilken kamp andra kan kämpa med, just för att vilja vara "normala", men priset dessa grupper betalar för sånt som vi andra i beteende ter sig enkelt och självklart, är just "grekiska" för andra som fortfarande är en minoritet. Därför är det viktigt för oss som har det i viss mån "enkelt" med livet och det sociala samspelet, att vi inte permanterar detta enkla för oss och blir blinda för de som det inte är lika självklart för .
Vi ska hjälpa och inta en ödmjuk attityd, för vi kan aldrig sätta oss in i "handikappet" som de drabbade finner obehagligt, de känner sig mobbade och utanför och glömmer den unika begåvning dessa människor har i vissa ämnen som vida överskrider oss "medel" så pass avancerat att vi har svårt att se och inse ett geni när det visar sig, för vi andra "vanliga döda" förstår inte ämnet eller den kapacitet som många Asberger har,

Permalänk | Anmäl #7 Pia "Vilda" Nordin, 2009-04-03, 18:42

Jag har följt frågan om autism och MPR-vaccinering ganska länge. Det pågår rättsprocesser i USA med möjlighet till 5000 fall med barn som har autism vars föräldrar som menar att det finns ett samband med vaccineringen. Några har redan fått rätt.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

AUTISMDAG SKA HJÄLPA OSS ATT SLUTA BLUNDA

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar