Jarl Alfredius var aldrig intresserad av sig själv

Jarl Alfredius dog alldeles för ung av prostatacancer. Jag vet inte om han överlevt om man upptäckt tumören i tid. Men kanske var det typiskt för Jarl att han föll offer för detta, han var ju aldrig intresserad av sig själv och jag vill skriva om denna sida av hans person som jag har stor respekt för.

Kameran älskade Jarl Alfredius. Det visste cheferna på SVT och de gjorde allt för att behålla kvar honom på Gärdet. Kamerans kärlek blev delvis en förbannelse, en förbannelse som höll honom kvar i tv-bunkern. Jarl Alfredius var inte en narcissist och han längtade bort från rampljuset.

En del unga tjejer och killar skulle kunna mörda för fem minuter framför kameran. Jarl Alfredius riskerade sitt liv för att komma bort från den fåfängan som omger programledarjobbet.

Även journalister på tv-redaktioner slåss bokstavligen om att bli programledare. Det som de tror ska bli höjden på deras karriär och vägen till odödlighet.

Jarl Alfredius, Mr Aktuellt i 22 år, en av svensk tv:s genom tiderna främsta nyhetsankare försökte fly från det som andra slåss för; programledarjobbet. Han längtade till ett vanligt reporterjobb.

Det var då i krigets Sarajevo som hans längtan till att vara reporter blev uppenbar för mig. Jarl satt och redigerade ett tolv minuters reportage om vardagen i Sarajevo berättat utifrån hans egna upplevelser. Vi satt där i källaren på den bosniska televisionen och jag var fängslad över hans iakttagelser.

- Det är väldigt bra, ditt reportage är väldigt bra, sa jag till honom. Han blev genuint glad fast jag var underordnad och var där för att se till att han inte skulle bli dödad.

- Det är otroligt att vara på plats att se allt det här lidandet och alla de här människorna som klarar av det här helvetet, sa Jarl.

Jag väntade på honom på flygplatsen i Sarajevo den vintern 1993. En bepansrad FN-bil tog oss in till tv-huset i Sarajevo. På vägen in var han påtaglig tagen av förödelsen. Det var det värsta han sett i sitt liv, sa han.

På tv-huset bytte vi till en bepansrad Mercedes som SVT hyrde. Jag visste inte då att Jarl Alfredius gillade klassisk musik och att han själv sjöng opera. Jag gjorde en nyhetsbedömning och tyckte att han borde se en konsert i det belägrade Sarajevo, framförd av en decimerad symfoniorkester .

Det fanns ingen elektricitet på teatern, det var kallt och det fanns ingen värme. Stearinljus var den enda tillgängliga belysningen. Folk gick hungriga och efter ett år av belägring fanns inte någon som var överviktig.

Konserten inleddes och Jarl började gråta. Att det fanns musiker som mitt i denna ofattbara ondska spelade Mozart och Vivaldi var för Jarl ofattbart och underbart.

- Det här var en av de starkaste upplevelserna jag varit med om, sa han efter konserten.

Senare på dagen när han gjorde en ståuppare för att berätta att Aktuellt kommer att sända direkt från Sarajevo small det bakom oss. Höghuset på andra sidan gatan träffades av en granat. Jag och Jarl kastade oss ner på marken för att ta skydd. Fotografen Claes-Göran Bjerner fortsatte att filma.

Som alla andra föll även Jarl Alfredius för Sarajevo och människorna som levde belägrade i nästan fyra år. Han återkom ett år senare för att göra reportage och berätta om Sarejevobornas utsatthet och för att ställa frågan när kriget kommer att ta slut.

Det var då 1994 som Aktuellt trodde att Jarl Alfredius var död. Det var strider i Sarajevo och FN stoppade flygsändningarna till den belägrade staden. Ingen visste när flygningarna skulle återupptas. Översvämningarna och sprängda broar gjorde vägen till Sarajevo oframkomlig.

Vi beslutade oss att åka till Mostar istället, tre timmars bilresa från kuststaden Split. Mostar var berömd för sin turkiska bro som sprängdes av bosniska kroater. Vi underättade redaktionen om våra resplaner.

Vi visste inget om paniken på Aktuelltredaktionen i Stockholm när vi senare på kvällen återvände till Split. Nyhetsbyråerna rapporterade om tre utländska journalister som dödades när deras bil körde rakt på ett minfält i staden Mostar. Vi var tre i bilen och på SVT var oron stor att Mr Aktuellt var död.

Det var tre amerikanska journalister som körde rakt i ett minfält. En av dem överlevde. Vi hade väntat på samma flyg till Sarajevo i Split i flera dagar tidigare. De tröttnade på att vänta på flyget och försökte ta vägen den väg till Sarajevo som inte längre fanns.

Jag förstod mig inte riktigt då på Jarl och hans längtan att komma till en stad i ruiner, till en stad där ingen går säker, till en stad där vi kunde bli dödade, till en stad där det ständigt pågick strider.

Han som var Mr Aktuellt och kunde istället göra intervjuer med de stora elefenterna i Stockholm och sedan gå till Cafe Opera. Han föredrog istället att komma till helvetet på jorden, bära på kamerastativet åt fotografen Claes-Göran Bjerner. Jag minns honom på en bro som delade staden. Bron blev berömd för Sarajevos version av Romeo och Julia som handlade om ett ungt par - hon serbiska, han muslim - som mördades när de i början av kriget försökte fly för att få ett liv tillsammans.

Då 1994 blev det en tillfällig vapenvila. Människorna gick över bron för första gången på flera år. De flesta var tagna och grät. Jarl gjorde intervjuer. När intervjun var över kunde han vända sig bort för att gråta. Efter intervjun kunde han ge folk pengar ur egen ficka. Till de som hade förlorat allt. Han gjorde det diskret för att inte genera någon.

Hemma i Stockholm ansökte Jarl Alfredius om tjänsten som kulturreporter men fick inte bli det. Han ansökte om att bli utrikesreporter men fick inte bli det. Cheferna sa alltid till honom: "Jarl du ska göra det du är bäst på: att vara programledare."

Han som betraktades som landets främste nyhetsankare grubblade över att inte duga till en vanlig reportertjänst.

- Vad ska jag tro, sa Jarl. Jag får inte de tjänster jag söker.

Det var efter våra resor till krigets Bosnien som Jarl Alfredius beklagade sig och berättade om sin längtan om att komma bort från tv-ruta och berömmelse. Han, Mr Aktuellt, längtade tillbaka till reporterjobbet istället för att berätta om vad andra journalister hade gjort.

Jag tror att det är denna nyfikenhet, detta sökande efter förståelsen och sammanhanget som har gjort Jarl Alfredius till Mr Aktuellt. En längtan till att vara en vanlig reporter och intervjua vanligt folk som har gjort honom immun mot fåfängan som annars kan drabba en del programledare.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5551

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Läste denne kommentar sent men håller fullständigt med dig. Jarl Alfredius var bäst i hela Nyhets-Sverige med naturlig pondus och ödmjukhet samtidigt - och nyfiken. Det kändes alltid tryggt och förtroendefullt med honom i rutan.

Permalänk | Anmäl #1 Moonstep1969, 2009-08-05, 10:41