Glasbitar i kyckling kan främja en demokratisk debatt

"...inte helt entydigt att sabotage står i strid med främjande av demokratiska värden". Vad är detta för tramsuttalande? Med ett sådant uttalande skulle vi också legitimera fotbollshuliganer, AFA-aktivister och t o m Al-Qaida. Hur korkat är detta uttalande på en skala...? Men det är väl tur att sådana som Henrik Ahlenius ger sig tillkänna så att man kan hålla reda på dem?

En doktorand i filosofi som på fullaste allvar argumenterar att terrorism är okej eftersom han sympatiserar med terroristernas mål? Av någon anledning känns det som om Ahlenius mest suttit på studentrummet och rökt hasch istället för att plugga Nietzsche och Foucault. Men okej, Henrik! Ponera då följande scenario: någon stryker sarin, eller i alla fall ett gift som dödar vid kroppskontakt, på de lite raffigare underkläderna i H&M:s senaste kollektion.
|
"Man kunde ju invända att de självrättfärdiga tokar som strök sarin på trosorna i stället skulle ha fattat pennan, men sanningen är att ingen skulle ha ställt utrymme till deras förfogande. Handlingen var antagligen felaktig därför att alternativen inte tycks uttömda (t.ex. i form av fredliga olydnadsaktioner som också kunde ha orsakat debatt) men om man en gång har börjat uppmärksamma lössläpptheten i samhället som en allvarlig moralisk fråga är det också klart var det större brottet i detta drama begås."
|
Att en doktorand i filosofi inte har förstått grundläggande moralrelativism tycker jag är ett svidande nederlag för det svenska utbildningsväsendet. Ja, glasbitarna har skapat debatt. Men det finns inga gråskalor här, Ahlenius: deras aktion är bara fel, fel, fel - och att du skriver en sådan här artikel till kycklingsabotörernas försvar är faktiskt enbart genant.

...Stockholms Universitet visar sig återigen från sin bästa sida och så fick du dina 15 minuter.
.
Vad skall du göra nu då?

Enligt den här debattören är det okej att utföra olagliga handlingar som kan leda till personskador. Men det är enligt många andra HELT FEL att göra som Anna Odell gjorde, att UTAN risk för personskador (möjligtvis lite själslig kantstötning) genomföra ett konstverk.

Poststrukturalism må vara trevlig att tänka på, enär den ifrågasätter De Stora Berättelserna - men först kanske vi borde ta en titt på hur det går till utanför de filosofiska tänktankarna?

Låt mig använda ett klassiskt retoriskt knep, Henrik Ahlenius:

Skulle du vilja att din dotter satte en glasbit i halsen när ni äter middag?

Rubriken (som sätts av redaktionen) gör det rimligt att anta att jag anser att det är moraliskt rätt att lägga glasbitar i andras mat. Det gör jag inte. Sabotaget har många konsekvenser: oro och kanske en mild panik, en väldig massa mat som går till spillo, kostnader och kanske även hotade arbetstillfällen etc. Ytterligare en konsekvens är att mer rumsrena delar av politiskt förändringsarbete sätts igång. Det vill säga helt legitima öppna debatter som den här på Newsmill. Det innebär inte att aktionen allt taget i beaktande är rättfärdigad. Jag bara konstaterar att sabotaget har denna effekt. Jag säger också att det med all sannolikhet finns helt ofarliga metoder att nå samma effekt.

Staten ger också en gratisutbildning i hur man sköter djuren.
På Sveriges Lantbruksuniversitet.
Någon som tror att om man sköter djuren illa så får man maximal
lönsamhet i djurhållning.
Glöm det!

Du har antagligen en gås oplåckad med någon, alternativt kastar du ut tuppkycklingen med badvattnet.
Människan är till sin natur allätare och en ensidig vegitabilisk eller ensidig animalisk konsumtion kan i extremfallen vara skadliga.
Ett av upplysningstidens motton var "en höna i varje familjs gryta till söndagen", dvs ungefär de 15 kycklingar du nämner som svensk åskonsumtion per individ. Med detvill jag säga att det aldrig är själva konsumtionen av animaliska produkter som är "fel", utan när animalieproduktionen optimerats in absurdum.
Existerande regelverk verkar vara OK, fast jag undrar om det verkligen ska förbjudas att äta levande ostron eller att sätta levande maskar på kroken. Lite off-topic, men näraliggande.

Man kan också konstatera att statens gratis utdelade utbildningar ibland tillfaller personer som inte har full förståelse för vad de själva säger eller/och förväxlar sin förvirrade inre dialog med demokrati.

Visst är det en bra debatt. För första gången får allmänheten upp ögonen för vilka hänsynslösa typer som kallar sig för "djurrättsaktivister". Terrorister är vad ni är, ingenting annat.

Att det blir många kycklingar beror väl snarare på att det finns många människor så vari består egentligen problemet i en klart överbefolkad värld? Vill man få människor sluta äta kyckling så lär man nog lyckas ganska väl, ingen vill få glas i munnen.
Frågan är vad vi väljer att äta istället? För äta måste vi, även om vi är många...

Mord skapar också debatt, inte fan förspråkar eller man talar man väl om det... Vilket jävla insnöat b*llshit från "sk" seriöst forskare

Var på väg att skriva en rätt elak kommentar på temat "Du stödjer mordförsök", men jag tror jag skippar det. Däremot är de definitivt så att du i din artikel uppmuntrar sabotaget. Du säger att det skapat debatt och att kycklinghantering är det större brottet. Debatten handlar knappast om djurrätt och kycklinghantering är inte ett brott enligt den demokratiska majoriteten i sverige. Varje köpt och äten kyckling är en röst för att fortsätta tillverka kyckling, så enkelt är det. Kan man inte ändra deras åsikt har man heller ingen rätt att tvinga dem.

Sen backar du lite halvhjärtat med orden "antagligen felaktig". Antagligen... Fegis, stå upp för vad du tycker.

Nåja. Det lite intressantare är då din mening om att andra medel ännu inte är uttömda och den antydan som finns där att våld är acceptabelt om man inte kan övertyga med andra medel. Står du för det Henrik? Gäller det alla som har en övertygelse som andra inte vill hålla med om eller bara de som har åsikter som du sympatiserar med?

Jag ville gärna kommentera Johannes Eks tänkvärda synpunkter. Jag uppfattar det som att han ställer tre frågor:

1) Innebär mitt resonemang ett ursäktande av, kanske till och med en uppmuntran till, sabotage?

2) Om alla ickevåldsmetoder uttömts för att belysa en fråga som denna, försvarar jag då att man tar till våldsamma metoder (eller olika former av sabotage som kan skada människor)?

3) Att äta kyckling är tillåtet och eftersom Sverige är en demokrati är det väl fel att sätta sig över de lagar som ger människor tillåtelse att äta kyckling?

Angående 1), uppmuntrande av sabotage. Det beror förstås lite på vad man menar med ”uppmuntran”. De som ligger bakom sabotaget söker väl antagligen uppmärksamhet och i den meningen innebär varje rapportering av eller diskussion kring deras handlingar att sabotaget uppmuntras. Men själva sakinnehållet i min text innebär inte att sabotaget är rätt; tvärtom säger jag ju att det inte kan försvaras! Men eftersom jag lyfter fram att sabotaget också har goda effekter – människor börjar diskutera – så tolkar vissa det som att jag anser att sabotage av detta slag är moraliskt riktigt. Men det gör jag inte och det är det inte.

Angående 2): kan våldsamma metoder försvaras om alla icke-våldsamma metoder har prövats utan resultat? Jag har svårt att tro det. Det är ju inte alltid en alldeles lätt uppgift att fastställa när ALLA andra medel verkligen har uttömts, men generellt måste man säga att vi är långt därifrån. Våldsamma metoder i just denna fråga förfelar också det underliggande syftet att förmå andra människor att öppna ögonen för en hur en maktlös grupp far illa. Det finns naturligtvis extrema fall där våld skulle kunna vara befogat – t.ex. var det rätt bekämpa den nazistiska judeutrotningen. Och för att förstå att det var rätt behöver vi inte först ta reda på om förintelsen hade beslutats om i demokratisk ordning eller ej!

Angående 3): vi har ju vissa demokratiska spelregler som man inte bara kan sätta åt sidan. Det håller jag helt och hållet med om. Det är bl.a. därför jag säger att sabotaget inte var rätt. Det faktum att en policy har en demokratisk förankring utgör ett särskilt skäl att inte bryta mot policyn. När detta väl är sagt kan man också konstatera att allt som är juridiskt tillåtet inte är moraliskt rätt och att allt som är moraliskt fel inte är otillåtet. Frågan om djur är därtill speciell på så sätt att de har intressen som påverkas av människors beslut men de kan inte själva ges en röst i dessa beslut. På så sätt skiljer sig argumentationen för djurs moraliska ställning från tidigare expansioner av moraliska rättigheter, t.ex. då svarta eller kvinnor tillerkänns moralisk status. Det finns förstås människor som bedriver advokatyr å djurs vägnar men styrkan i den rösten är med nödvändighet långt svagare än den insats som djuren har i beslutens utfall. Tyvärr kan man inte ge ett mer specifikt svar än att man i varje enskilt fall måste begrunda och argumentera kring vilka mål som kan rättfärdiga vilka medel.

Tänk om något barn svalt glasbitarna och skurit upp sig i halsen och det tagit veckor innan såret läkt. Kan vi vara överens om att våld för så kalalde idealistiska syften inte är acceptabelt utan bara ett sätt för att få en ursäkt för förstörelselusta, det må gälla proffsdemonstranter eller idiotiska djurrättsaktivister som medvetet försöker skada andra. Ytterligare en synpunkt. Mevetandet är inte detsamma för en kyckling och en människa, och ju mera medveten som man är ju mera lider man av en skada. Människorna, (inte människan), har självmedvetande vilket djuren saknar.

"Jag äter väl precis vad fan jag vill och ingen djurrättstok från helvetet ska tala om för mig att jag gör fel eller med våld och sabotage tvinga mig att ändra mitt beteende."

Det var det enda kloka jag kunde hitta i allt dravel du skrev.

Nä, nu skall jag gå och steka mig ett par broilers.

Demi-filosof.

Intressant. Ska begrunda. Jag tycker nog ändå att din artikel utmålar glasbiteriet i tämligen beundrande ordalag. Nåja.
Låt mig bidra lite till debatten om jag kan.

Frågan om djurens rätt är intressant därför att den är en sådan total vattendelare att det kan bli svårt att prata om den. Precis som debatten om abort riskerar man att fastna i rena trosfrågor som de olika sidorna inte kan komma överrens om och inte heller kan bevisa. Och eftersom det är mycket upprörda känslor finns för en del inte heller alternativet att sköta sig själv och låta andra göra som de vill. Det enda nästan alla kan vara överrens om är att man inte bör plåga någon.

I min åsikt handlar det om tre sådana trosfrågor
1-Tror man att djur har känslor?
2-Tycker man att människan har rätt att äta djur?
3-Anser man att djur och människor har samma värde?
4-Känner man att det är värre att tortera ett djur än att döda det?

För mig är svaret självklart. Djur har känslor (i varierande grad), människan får äta dem, nej, vi har inte samma värde och det är värre att plåga. En människa betyder alltid mer för mig än ett djur, faktiskt så mycket mer att de inte ens "tävlar i samma liga". En miljon kycklingars liv i utbyte mot ett enda barns liv? Självklart, utan ett ögonblicks tvekan.

Vad betyder det då? Jo, jag äter kött utan dåligt samvete och har för avsikt att fortsätta med det. För mig är det värre att plåga djuren än att i slutänden döda dem och äta dem. Idealet för mig är en uppfödning där djuren lever gott och slaktas smärtfritt och utan ångest. Det blir svårt att övertyga mig om något annat.

Det är i mitt intresse att vi har en stark djursskyddslag så att djuren inte plågas i onödan. Fria marknadskrafter kommer alltid att söka efter maximal effektivitet, pressa priserna/öka genomströmningen. Vi såg på scan vad det leder till, det går för fort. Det sker olyckor. Och överstressade arbetare som har till levebröd att döda har en tendens att med tiden tappa i empati. Därför behöver vi en lag som gör det kallt, kliniskt kostnadsineffektivt att tillåta den sortens olyckor. Seriösa djurrättsmänniskor jobbar mot det målet. Glasbits-terrorister motverkar det. Få saker irriterar mig så som onda gärningar i självgoda syften.

Därför stör det mig starkt att någon tagit sig till att stoppa glasbitar i kycklingen. Det är inte bara våldsamt (illa) utan dessutom idiotiskt (oförlåtligt). Det väcker ilska mot djurrättsaktivister, inte sympati för djuren. Och dessutom hoppas de på att få skada någon. Terrorism.

Min moraliska kompass säger mig att vi aldrig får böja oss för terrorister. Så vad gör man då? I bästa fall kommer aktivist/terroristerna snart att åka fast. Annars blir det plötsligt nästan en moralisk skyldighet att köpa kyckling. Jahapp, vackert.

En djurvän skulle säkert svara ja, nej!!!, ja och båda är förskräckligt. Då blir slutsatsen naturligtvis en helt annan och det blir nog svårt att övertyga dem att min tolkning av de tre trosfrågorna är den rätta. Jag är beredd att låta dem tycka som de vill.

Margaritas ante porcos

Pearls before swine.

En rekommendation till de flesta som kommenterat artikeln är att läsa den igen. Förstår ni inte andra gången så läs den en tredje. Författaren skriver klart och tydligt att han inte stödjer terrorhandlingar.
Uppenbarligen är det för många kommentatorer här svårt att ta kritik mot den egna konsumtionen. Resonemanget verkar vara att det man gör själv är moraliskt försvarbart just därför att man gör det själv. Ett resonemang som mer begåvade personer mest ruskar på huvudet åt.

Nej Gregor kritik är ok, läs rubriken igen

Micke: Rubriken är ju å andra sidan inte satt av författaren.

Känns skönt och friskt att läsa något som inte är bundet av rädsla av vad som kommer hända om människor förstår något, många förstår ändå.
Terrorism är något som fungerar för att få människor att börja tänka i andra banor, hur hemskt det än kan vara. Kanske är det inte terrorister som är de enda bovarna utan också människor som inte kan uppfatta något som är så uppenbart fel innan de får de slängt i ansiktet.

Att lägga glas i kyckling är inte terrorism.
Att lägga glas i kyckling som sedan barnen ska äta är livsfarligt. Och att säga att artikeln aldrig skulle publicerats utan det är stendumt.
Vill han ha sin artikel publicerad, och få uppmärksamhet finns det många andra sätt som inte skadar andra människor. T.ex. att kedja fast sig naken utanför riksdagshuset? Eller börja i Konstfack.

Men att riskera barns hälsa för att få en artikel publicerad.

Skäms.

Hoppas du inte har några barn, eller anhöriga som läser det som du skriver. Och att du själv inte har något emot några riktiga levande offer för att du ska få ditt ord i tryck.

Hej Henrik Ahlenius!
Det finns många lustiga personer på univerisiteten i Sverige. Personligen vet jag inte vad som är värst. De som utför dessa terroristhandlingar eller de som uppviglar till dem? Där Herr filosof har du något att fundera över!
Att äta eller att ätas är ju det som driver livet på denna planet!

Rätt skall vara rätt.
-
Det är sant att näbbtrimning används rutinmässigt i Danmark (trots att det är förbjudet att göra det enligt EU-lagstiftning), MEN det görs aldrig på slaktkycklingar utan bara på de höns som skall lägga ägg.
-
På Köpenhamns universitet har vi fött upp kycklingar med och utan höna (för att se på utvecklingen av beteenden), men vi har inte hittat något som tyder på att frånvaron av en höna gör kycklingen mer stressad.

Jag äter kött själv, men ALDRIG kyckling. De lever under mardrömslika förhållanden och jag efter att ha besökt ett svensk "fint" kycklingstall där kycklingarna sades ha "gott om plats" och levde "ett långt och bra liv" så mådde jag riktigt illa över vad vi människor tycker oss ha rätt att göra med djur.
Hur det är i "vanliga" kycklngstall går inte ens att föreställa sig och det GÅR INTE att rättfärdiga att äta kyckling om man är det minsta ärlig mot sig själv.

Fy för artikelförfattaren, fattar hon inte att de hemska brott som begåtts av aktivisterna MÅSTE UPPMÄRKSAMMAS. Att skriva så mycket utan att ens beröra den kränkning som offren har utsatts för är inget annat än en SKANDAL!
-
Jag tycker nu faktiskt att hon omgående skall skriva en ny artikel som förklarar hur hon kunde missa det uppenbara, oerhörda, brott mot griftefriden som drabbat kycklingstackarna.

1. "Glasbitar i kyckling kan främja en demokratisk debatt"
-
Ja. Detta är en debatt. Den är demokratisk. Den skulle inte uppkommit utan glasbitar i kyckling. Logiskt korrekt.
-
2. "Inte helt entydigt att sabotage står i strid med främjande av demokratiska värden."
-
Nej, det är inte entydigt. Tänk till exempel på arbetaren i Nazityskland som stoppade skruvar i bomberna han/hon var med om att tillverka. Uppenbart sabotage som troligtvis skulle skada X antal tyska medborgare som skulle skjuta iväg bomben. Ponera att om arbetaren inte hade saboterat bomben hade den skjutits iväg och skadat X antal civila människor och gynnat den nazistiska expansionen. Man kan knappast påstå att Nazityskland stod för demokratiska värden. Genom att motarbeta Nazitysklands expansionskrig gentemot demokratiska stater, främjade då inte arbetarens sabotage demokratiska intressen?

-

3: "En doktorand i filosofi som på fullaste allvar argumenterar att terrorism är okej eftersom han sympatiserar med terroristernas mål?"

- Exemplet ANC i Sydafrika. Sydafrika under apartheid-tiden stod för separering av människor av olika raser, något som knappast går att förena med demokratiska ideal. ANC kämpade för att ge den svarta befolkningen lika rättigheter gentemot den vita befolkningen. ANC ansågs vara terrorister av den sydafrikanska regimen, den vita sydafrikanska befolkningen och stora delar av världen. ANC:s kamp var en av de stora orsakerna till att världen fick upp ögonen för de orättvisor som fanns i Sydafrika och bidrog till att Sydafrika blev ett mer demokratiskt samhälle. Kan man legitimera denna terrorism om den bidrog till att samhället rörde sig närmare målet om ett demokratiskt samhälle där människor har lika värde?

-

Jag tycker själv att det är fullkomligt oacceptabelt att lägga glasbitar i andra människors mat även om man inte sympatiserar med matens ursprung, även om det skapar en viktig debatt. Men bara för att handlingen var fel så innebär inte det att debatten som skapades av den är fel. En debatt kan vara viktig och bra även om anledningen till debatten är avskyvärd och tragisk.

Jodå, som nån skrev med sådana argument kan man legitimera vad som helst och det gör extremvänstern. Låt oss ta några exempel.

- Guillou efter 11 september
- Myrdal, då nu och alltid, om Röda Khmerer och stridsvagnar mot kinesiska studenter, och...
- "Doktoranden" ovan
- Åsa Linderborg och Erik Wijk om självmordsdåd i mellanöstern

Vänsterns ego har alltid varit stort. Det är lätt att acceptera brott mot demokratin när ens egen världsbild är den enda sanna och rätta.

Eller för att travestera ovan nämnde bedagade exjournalist: Vänstern - "Den malligaste ideologin".

Jag vill bara ställa mig upp och skrika när jag läser alla idiotiska kommentarer till denna artikel. Hur kan ni kalla den/de som lagt glas i kyckligen för "terrorister" när ni som äter kyckling aktivt bidrar till att, som artikeln pekar på, 70 miljarder levande varelser går en koncentrationslägerliknande död till mötes? Har ni ingen skam i kroppen? Några futtiga jävla glasbitar är INGET mot vad ni utsätter djuren för. Skämmes!

Olle Burvall: Grattis du blev först att dra nazistkortet. Du vinner en färsk majskyckling för att ha uppfyllt Godwins lag!

det är inte alls någon självklar utgångspunkt att det är djurrättsaktivister inblandade i det här; tvärtom tyder de senaste fynden av glasbitar i frukt på motsatsen. motivet skulle kunna vara vad som helst. vi vet inte.

men det är såklart lättare att dra förhastade slutsatser och spy galla ut i tomma luften.

Lövet: Tack, det är en ära.

Dock kan du ju byta ut Nazityskland mot vilken totalitär regim som helst, det är inte det faktiska exemplet utan problematiken med sabotage kontra främjandet av demokratiska värden som är det viktiga. ^^

bra artikel!

det är tydligt att du är både eftertänksam, intelligent och moraliskt vidsynt. just däför har jag svårt att förstå hur så många personer kan känna sig hotade eller indignerade. men att dömma av alla idiotiska påhopp i tråden så verkar så vara fallet.

hursomhelst. bra!
ser fram emot fler artiklar från dig.

Ska kycklingen lämnas i komposten eller glasåtervinningen - svar till undrande miljömedveten

Jag gillar artikeln, hur tvivelaktig den må vara. Eller kanske just därför. Det slutgiltiga syftet med varje offentligt yttrande är att i slutändan nå bortom allt det konventionaliserade babblet och nå fram till en kritik av dom självrättfärdiga vanliga.

Att försvara glas i kyckling var nog det tokigaste jag läst på mycket länge!
Doktorand i filosofi? Nånstans har det spårat ur rejält!