Publicerad: 2009-03-30 20:03, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11
Jordbruket har i alla tider lagt grunden för de stora civilisationerna. De har stått och till slut fallit på förmågan att vårda bördigheten hos sina jordar. Dagens människa står nu inför att få skörda frukterna av sitt missbruk av marken och det måste lyfta frågan om odlingen till att diskuteras och hanteras av oss alla och inte bara av de specialister som har ansvar för situationen..
Jag har en bred bakgrund med bl a naturvetenskapliga ämnen och ett års studier på Lantbruksuniversitetet. Mycket har jag lärt mig från organisk-biologisk odling och Hans Cibulka.
Odlar ekologiskt sedan många år och har en gård med jordbruk och trädgård sedan 20 år. Min fru Isabella och jag har en stor och allsidig besöksträdgård, Sparlösa Trädgård, som slående visar fördelarna med stenmjöl, kompost och marktäckning.
Mina hemsidor www.sparlosa.se och www.odlartankar.se (en webbtidning) ger mycket kunskap och insikt i odlingsfrågor jämte bilder och lättläst stoff.
Jag ska inte spilla många ord på det som gjorts fel. Många har berättat om det. Mest handlar det om den mull som har odlats bort och inte förnyats, vilket fått mycket jord att blåsa bort eller att rinna bort. Marken kan inte hålla kvar vatten eller näring - vad som skulle varit tillgångar blir problem. Odlingen blir onaturlig med hjälp av "medicin" från kemiska fabriker och det största problemet tror jag är den låga halt av näringsämnen som grödorna har med försämrad hälsa för djur och människor som följd.
Gunnar Lindstedt har fäst uppmärksamheten på att det är flödet av billig olja som skapat förutsättningar för dagens storskaliga och livsfientliga jordbruk. Då borde den minskade utvinningen av olja som vi ser framför oss kunna bädda för förändringar mot högre kvalitet. Vi ser dock att i nuläget har de kemiska krafterna initiativet. Man argumenterar till exempel för att ersätta oljan med biobränslen och därför skapa gigantiska energifarmer i tredje världen. Pengar ska tjänas in i det sista!
I den här situationen är det beklämmande att det svenska lantbruksuniversitetet är vigt åt den kemiska odlingen, helt beroende av industrins bidrag för sin verksamhet. Ledande företrädare tycks ha i uppdrag att regelbundet baktala den ekologiska odlingen. Att de därmed blottar sin okunnighet gör dem inget, för hur många vill och kan se det?
Det är naturligtvis en skandal att det ekologiska kunnandet inte utvecklats på lantbruksuniversitetet, trots att statsmakterna i decennier förespråkat ökad ekologisk odling. Kravet nu måste bli en oberoende institution som till att börja med samlar all den kunskap som finns runtom i världen och sedan arbetar vidare utifrån den. Utsäde och maskiner är framtagna för kemiodling och kunniga rådgivare saknas.
Hur har de fruktbara jordarna skapats - och hur har de förstörts? Det är det första - och det andra - som vi måste kunna svara på.
Det började med inlandsisen, som malde sönder berget och vars smältvatten sedan förde ut det mer eller mindre finmalda stoffet i sjöar och hav. (Mycket blåste också långa vägar - se de djupa lagren av lössjord som färgar Gula floden i Kina.) När vattnet försvann blev det till vår odlingsjord, men först sedan det mineraliska belivats av först primitiv växlighet - lavar och alger - sedan allt mer utvecklad och frodig. En härlig fruktbarhet skapades i Sveriges glesa bronsålderslövskogar och på grässlätterna på Pampas och på prärien och i den svarta jorden i Ukraina och Ryssland.
Det utvecklades ett fantastiskt samspel mellan markliv, jordens mikroorganismer och maskar och de rötter som styr det liv i marken som växten är helt beroende av.
Där har vi det - hemligheten bakom en rik och frisk växlighet, som avfärdar skadegörare och som skapar friska djur och människor. Om vissa tycker det här låter som klyschor beklagar jag - men tar inte tillbaks. I gengäld upplevs formuleringen skön och upprepas gärna av dem, som sett att det fungerar precis så.
Mineraler, mull, makrodjur och mikrober. Tag bort något eller rubba samspelet och du är ansvarig för uppkomna problem och väljer kanske att vända dig till den kemiska fabriken efter lämplig medicinering.
Mineraler levereras inte som förr i många jordar, det är länge sedan istiden tog slut. Då kan man ersätta med stenmjöl och intresset för det har blivit mycket stort - sök på "remineralize" så får du se. Alla celler - det må vara mikrober, växter eller djur - behöver ett rikt spektrum av spårämnen för att fungera fullgott, eftersom varje enzym har en mineraldel och de tusentals enzymerna styr ämnesomsättningen i cellen. Att tro att man kan ersätta mångfalden med NPK är ett dåligt skämt. Och ett ovetenskapligt!
De djupa lager av mull som en gång fanns på prärien - för att ta ett exempel - är på många håll mer eller mindre förbrukade. De har inte ersatts med gödsel och skörderester och jordbearbetning får alltid en del humus att gå upp i rök, som koldioxid. Organiskt material måste återföras och gröngödsling, grödor bara för förbättring av jorden, användas.
När vi har lite knappt med humus, är stenmjölet ett effektivt komplement. Mull och mineral verkar tillsammans för en god smulstruktur, som rötterna kan tränga fram i och hitta näring i, som binder vatten men släpper igenom hällregnet och som släpper fram syret till rötterna och mikroberna men avbördar koldioxiden.
Den goda markstrukturen är svår att finna i kemiodlingen - naturligt när man gör allt bakvänt. När denna jord ska läggas om till ekoodling, hjälper det inte alltid att tillföra mull. Gifterna har gjort marklivet snedvridet, fattigt och sjukt och det organiska materialet blir inte omsatt. Många har tänkt på det och olika preparat med lämplig sammansättning av mikrober finns och har gjort god nytta. Det är säkert en god idé att använda dem vid omläggning av gårdar. Biodynamiska humus- och kompostpreparat fungerar på liknande sätt.
Kemiodlingen bygger i stället på den underliga uppfattningen att växter kan födas genom att joner - nitrat, kalium och andra - passivt tillförs genom det vatten som rötterna tar upp. Vilken tur om det råkar bli rätt ämnen som kommer farande! Det här är naturligtvis inte sant - naturen fungerar mer medvetet än så. Nej, det är bakterier och andra mikrober som i sina celler samlar och fulländigar näringen som sedan tas upp av växternas rothår.
Vill du läsa om detta med facktermer och allt, så går du bara till litteraturen. Många blundar hellre, tycker inte det passar i de fack - kemi, storskalighet, ekonomi - som har status inom svensk odling.
Redan på romersk tid såg vi på Nilens stränder vilken bördighet humusbelivad stenmjöl gav efter de årliga översvämningarna. I början av det förra seklet utvecklade Sir Albert Howard komposteringskonsten och hänförde den rika och friska växtligheten till det högklassiga protein och de mineraler som mykorrhizan förmedlade. Mykorrhizasvampen förstorar rotsystemet många gånger - så har naturen konstruerat det - och saboteras helt av kväve- och fosforgödsling och av gifter. En sådan odling kostar oss för mycket - hur länge ska vi tåla den?
Den ekologiska och ekonomiska krisen är också en kris för jordbruket. Hur ska vi bäst odla vår mat?

Ekologiskt jordbruk är även moraliskt hållbart

Jordbruksministern hycklar om exportbidragen

Stoppa svälten - ät mindre kött

Det är köttkonsumtionen som är problemet och inte den ekologiska odlingen

Vi bönder behöver visa att maten kommer från Sverige

Mer kor och grisar efterlyses för hälsan och miljön

Dags att slakta den heliga ekologiska kossan

En miljon svenskar måste bli bönder för att undvika svält
Nu har Marit Paulsens okunnighet om jordbruks slagit ut i full blom
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.