Alla förutsättningar finns för att världen ska bli bättre

Media har naturligtvis ett stort ansvar, såsom Anders Bolling pekar ut i början av den här debattråden. Organisationer som vill påverksa samhällsutvecklingen i en eller annan riktning är medskyldiga. I deras logik ingår att de skall varna för faror. I tillägg finns forskarvärlden där framför allt samhällsvetenskaperna  är problemorienterade. För att de skall få forskningsanslag måste de peka på ett problem som borde utredas och därmed blir det knappast något forskat om positiva trender.

Vad som även saknas är en ordentlig insikt i tidsperspektivet på framtida problem. Al Gore populariserade siffran med 200 miljoner klimatflyktingar men glömde nämna att havsytenivån kommer att höjas långsamt, kanske upp till 60 centimeter på 100 år. Det är mindre än en centimeter om året och det ger tid till omställning (som kuriosa har vi landhöjning i Sverige som motsvarar 1 cm per år, så kustnära boende är knappast i fara). För att bygga nya bostäder på högre höjd för alla de som drabbas under de närmsta hundra åren behöver vi öka den nybyggnation som ändå pågår med cirka 3-4 procent.

Klart hanterbart med andra ord och knappast något som föranleder att 200 miljoner anmäler sig till Arlanda flyktingmottagning i övermorgon. I Sternrapporten kring klimatförändringarnas konsekvenser som kom för några år sedan pekades kostnaden för "värsta scenariet" ut till 20 procent av världens BNP. Massor med pengar naturligtvis, men satt i perspektiv är det lika mycket som 13 års förlorad ekonomiskt tillväxt. Utspritt över 100 år betyder det att vi får se vårt välstånd öka med ett part tiondelars procentenheter mindre per år än annars. Knappas någon katastrof heller det. (För att dessa kommentarer inte skall tolkas som att jag är emot klimatarbete bör det nog påpekas att Sternrapporten också visar att det är lönsamt att investera i åtgärder som förhindrar klimatförändring istället för att anpassa sig till konsekvenserna av den, så det är uppenbart att klimatarbetet bör fortgå med största kraft.)

Att vi historiskt sett varit framtidspessimister (jämför kristendomens apokalyps eller buddhismens vilja att träda från det eländiga livet in i evigheten) är inte så konstigt. Livet var eländigt förr, med 20-procentig spädbarnsdödlighet, medellivslängder på 30-40 år och pester som med jämna mellanrum slog ut 20-30 procent av befolkningen. Men historia är historia och nu är nu.

Hur ser det då ut? Finns det någon grund för pessimism? Det blir faktiskt bättre, vilket man inser lätt om man titta på långa tidsserier. Vi har ganska kort minne, så ibland kan det vara nyttigt att plugga på sin historia. Medellivslängden ökar, vi  får högre ekonomiskt välstånd, svält och elände minskar i absoluta och relativa tal (1,7 miljarder människor under 1 USD i 2006 års penningvärde år 1970 jämfört med 800 miljoner idag). Men också livskvaliteten ökar: vi jobbar mindre (1600 timmar i jämförelse med 3000 timmar på 1800-talet) och vi jobbar mindre i andel av vårt liv (15 procent av den vakna tiden istället för 50 procent på 1800-talet). Även säkerhetsläget blir bättre. Terrorism målades upp som mänsklighetens stora hot för några år sedan. Totalt dör kanske 3000 personer om året i terroristdåd, de flesta i asien och mellanöstern. Jämför det med världskrigen, koreakriget, vietnamkriget och det är ganska uppenbart att terrorism är en ganska blek företeelse. Terroristhotet är också ganska lamt i jämförelse med kalla kriget.

Men detta är fram tills idag och dystopikern hävdar att det har gått bra fram tills nu för att vi överutnyttjar våra tillgångar. Vi måste alltså se på om vi kommer göra det för evinnerlig tid. Om det finns det någon fundamental begränsning som säger att vi kommer misslyckas med att bygga en bättre framtid. Svaret är nej, och det kan man komma fram till genom att studera var "gränsen" går för vår planets  och vår egen förmåga.

• Energi finns i stora mängder och i många former. Den stora utmaningen i närtid är omställningen av energisystemet från att vara beroende av fossila bränslen till något som är förnyelsebart. Det går redan med dagens kunskap men kräver stora investeringar. På riktigt lång sikt kanske vi kan tämja fusionen och då har vi riktigt stor tillgång till miljövänlig energi.
• Fysiska resurser, dvs råmaterial för att bygga de produkter, byggnader och infrastruktur som vi använder, finns i fullt tillräcklig mängd för ett bra liv för jordens hela befolkning. Det förutsätter att vi har ett fullständigt kretslopp på plats, så att vi när vi en gång för alla har grävt upp vad vi behöver, återanvänder det om och om igen. Idag har vi en hög exploateringtakt av råvaror men det beror på att vi håller på att bygga upp vårt samhälle. I framtiden kommer den att avta för att så småningom gå ner till noll.
• Den gröna revolutionen har i stort sett dubblat avkastningen på många grödor de senaste 30 åren och den fortsätter verka med cirka 1 procent per år. Det finns inget som säger att växtförädlingstakten kommer att avta i närtid så det finns gott om utrymme för ökad avkastning. Dessutom finns en stor outnyttjad potential i att överföra jordbruksteknik från utvecklade till eftersläpande länder: avkastningen på åkrar skiljer sig markant för samma grödor på olika ställen i världen. Så liksom potatisen räddade Sverige från svält på 1800-talet, kan framtida grödor både motverka mindre avkastning genom klimatförändring, föda en större befolkning och minska behovet av odlingsbar areal.
• Det går att göra framtiden hållbar. WWF:s ekologiska fotavtryck där de hävdar att vi använder 1,25 jordklot för vårt resursutnyttjande, består av effekten av koldioxidutsläpp, jordbruk och fiske. Men efter en omställning av energisystemet, full resursåtervinning, ökad jordbrukseffektivitet så odlad areal kan minska, mer fiskodling, så krymper vårt ekologiska fotavtryck till nivåer som är långsiktigt hållbara.

Med andra ord, jordens förutsättningar är tillräckliga för att vi skall kunna leva ett bra liv. Återstår då att se hur bra vi är på att förvalta detta. Med historiens elände för ögonen är det lätt att bli pessimist, men även här bör vi ha ett mer nyktert synsätt. Vi har sedan 1500-talets början utkämpat över 800 krig och ändå hela tiden blivit bättre på att samarbeta. Trots all svält och resursknapphet på vägen, har utvecklingen gått stadigt framåt. Vi är inte självdestruktiva, hade vi varit det så hade vi redan märkt det. Och de drivkrafter som vi kan se i den framtida samhällsutvecklingen stödjer också tesen att vi kommer att kunna sköta oss i framtiden:

• Mer informationsutbyte. Där bokpressen lade grunden för samhällsutvecklingen under den vetenskapliga revolutionen och framåt, står dagens elektroniska motsvarighet till garant för att information sprids i världen. Fritt tillgänglig information motverkar maktmissbruk i samhället och turboboostar idéutbyte mm, mm. Det är svårt att beskriva med tillräckliga superlativ.
• Mer frihet och demokratisering. Demokratiseringsgraden i världen mätt i "polity4"-index ökar stadigt och det finns nu ett 100-tal länder som har en stark form av demokrati. Det finns historiska exempel där demokratier har röstat bort sig själva, men det har varit i extrema krislägen och det är knappast troligt att vi skulle få en vikande trend i demokratiutvecklingen.
• Insikten av att samarbete ger mer fördelar än motarbete. Dåtidens "lebenraums"-logik som skulle ordna resurser till det egna på bekostnad på andra fungerar inte längre. Globaliseringen har med all tydlighet visat att samarbete leder till ökat ekonomiskt välstånd. Utvecklingsländer får hjälp i sin industriomställningen genom att producera för en internationell marknad. Samarbeter tvärs gränser genererar idéer och sprider kunskap snabbare och snabbare. En återgång till en stängd värld är knappast tänkbar eftersom de negativa konsekvenserna skulle bli omedelbara.
• Slutligen är vi rika nog att bry oss. Detta är en kraftigt underskattad drivkraft som har visat sig mer och mer de senaste 30-40 åren. På miljöområdet är det tydligt där de flesta parametrar pekar åt rätt håll i utvecklade länder, men det stämmer också för jämlikhetsutveckling, utbildningsnivå och så vidare. När vi nått ett visst välstånd börjar vi bry oss om hur samhället ser ut, hur vi samarbetar, att det är snyggt och rent, att våra barn har en framtid, och så vidare. Samhället är den institution som finns för att vrida särintressen i rätt riktning.

Allt detta pekar på en långsiktigt bra utveckling. Svaret blir osäkrare på kort sikt, eftersom vi har en hel del omställningsarbete kvar och kan stöta på temporära bakslag, men vi har äntligen blivit rika nog för att vi skall bry oss om vår egen framtid. Men, bara för att vi inte är dömda till undergång betyder inte att vi automatiskt når framgång. För att världen skall bli bättre behöver vi jobba hårt och fokuserat, förutse problem och uppvisa tillräckligt med mod och handlingskraft för att kunna hantera dem.

Michael Broquist (10 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5498

9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vi skandinaver och andra kring Östersjön och nordamerikaner borde vara riktigt långsiktiga och elda på som bara den för att undvika nästa nedisning (om 5-10 000 år). Då slipper vi flytta ut på Nordsjöns torrlagda botten.

Permalänk | Anmäl #1 J F, 2009-03-31, 08:20

Det är nog inte riktigt så lätt och smärtfritt att avveckla beroendet av fossil energi som författaren hoppas. Kombinationen med den demografiska expansionen är inte att leka med.

Permalänk | Anmäl #2 Bo T, 2009-03-31, 08:39

Hej Michael Broquist!
Sådana här artiklar som du skriver behövs verkligen för att balansera alla negativa skriverier. De enda som kommer att ogilla din artikel är de som vill att allt skall gå åt helvete. Personer som mår dåligt spyr tyvärr ut en massa negativt trams!
Tänker man positivt händer positiva saker och tänker man negativt så händer tyvärr negativa saker.
Ha en positiv och glad dag

Permalänk | Anmäl #3 TÅGMICKE, 2009-03-31, 09:50

Hej Tågmicke .Tycker verkligen som du vi behöver positiva tankar och skriverier. Då alla som skriver nu är sten negativa . Och skrämmer upp folk så till sist vågar ingen göra något .Läste för en tid sedan om någon som skrev att vi behövde en miljon nya bönder på landet i Sverige men de var väll i förväg planterat 1 april skämt .Största problemet enligt honom var att traktorerna inte hade diesel .Så vi skulle ut å så förhand . De tar tid att odla fram oxar o hästar vet du . Jag fick mig ett gott skratt .mvh

Permalänk | Anmäl #4 dodgevan, 2009-03-31, 10:39

[url=http://graphs.gapminder.org/world/#$majorMode=chart$is;shi=t;ly=2003;lb=f;il=t;fs=11;al=30;stl=t;st=t;nsl=t;se=t$wst;tts=C$ts;sp=6;ti=1994$zpv;v=0$inc_x;mmid=XCOORDS;iid=phAwcNAVuyj1jiMAkmq1iMg;by=ind$inc_y;mmid=YCOORDS;iid=phAwcNAVuyj2tPLxKvvnNPA;by=ind$inc_s;uniValue=8.21;iid=phAwcNAVuyj0XOoBL_n5tAQ;by=ind$inc_c;uniValue=255;gid=CATID0;by=grp$map_x;scale=log;dataMin=194;dataMax=96846$map_y;scale=lin;dataMin=23;dataMax=86$map_s;sma=49;smi=2.65$cd;bd=0$inds=]Se hur världens välstånd utvecklas ur ett historiskt perpektiv[/url]

Permalänk | Anmäl #5 Petter, 2009-03-31, 10:40

Ursäkta! för ovanstående. (det går inte att redigera eller ändra här på Newsmill)

Gå in på gapminder.org och se de exempel som finns där.
Gå in och se gapminder World och spela upp det exempel som redovisas där. Otrolig förvisning av hur världen har utvecklats.

Permalänk | Anmäl #6 Petter, 2009-03-31, 10:44

Ja, Al Gore är en lögnare som tjänar stora pengar på klimatbluffen. Temperaturen är långt lägre än t. ex. under medeltidens varma period.

Läs mer på: http://www.vaken.se eller http://www.theclimatescam.se/

Permalänk | Anmäl #7 Marcus Borg, 2009-03-31, 13:14

Bra artikel! Vi måste se nyktert på tillvaron motverka en tilltagande CO2-fobi.

Permalänk | Anmäl #8 Jeje, 2009-03-31, 15:12

Nåja, om inte annat så visar författaren hur idiotisk "försiktighets-principen" är och att det inte finns någon orsak till panik.

Permalänk | Anmäl #9 Hob, 2009-09-02, 12:19