Fritt forum

Uno Hansson om Fritt forum

Minskande utgifter eller ökande inkomster?

Publicerad: 2009-03-27 23:03, Uppdaterad: 2009-03-28 14:03

De fattiga människornas eventuella inkomstökningar kommer - med nuvarande sociotekniska system - rimligtvis aldrig bli tillräckliga för att övertrumfa riskkapitalets ökning av penningmängden, och därmed de basala levnadskostnaderna. Det som måste ske är att successivt och solidariskt minska låginkomsttagarnas och alla andras basala utgifter till försumbarhet.

millningar
0 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Återkommande funderingar under de senaste 25 åren

Det räcker rimligtvis inte med kapitalism och en fri, öppen och transparent marknadsarena för att utrota svälten och fattigdomen. Däremot är det alldeles rätt att staten och riksbanken inte alls bör lägga sig i normala avtal och marknadsutbyten. Det som bör skapas är tidsenligt strategiska konsument- och brukarorganisationer (prosumentorgan), som konkurrerar på snarlika villkor med riskkapitalet.

Majoriteten av medlemmarna inom brukarorganisationerna måste då bete sig som sunt och strategiskt tänkande "kapitalister". Medlemmarna bör då vara helt införstådda med att det som progressiviteten på marknadsarenan kräver, är strategiska investeringar i nutid, för att få förväntade vinster - i form av lägre utgifter - i framtiden. Det gäller alltså egentligen sunda prosumentstrategier som förväntas ger märkbart lägre utgifter redan på relativt kort sikt, och ännu mycket lägre på längre sikt. Det som måste påverkas och som tar tid, är de nödvändiga och fortlöpande förändringarna, optimeringarna och kvalitetssäkringarna av logistiken, de sociotekniska systemen och ränteskuldberoendet.

Bi Puranen skriver i "Framtider", 97:1, sid 16: "... visar Ronald Ingelhart hur kulturella, ekonomiska och politiska förändringar i 43 länder... mycket starkt knyter makro- och mikronivåerna till varandra. Demokrati på makronivå knyts till begrepp som tillit, tolerans och subjektivt välmående på mikronivå... /... förändringar av världsbilden speglar förändringarna, men de förskjuts med en hel generation!!!".
Dilemmat med att målmedvetet försöka åstadkomma sociotekniska förändringar, är antagligen att det krävs uthållighet, envishet och erfarenhetsmässiga adaptiva bemästringsparametrar innan de verkligt påtagliga resultaten kan uppnås. Jämför gärna med den relativt långa tid som faktiskt krävdes, innan vindkraften och annan förnybar energi började få en viss reell betydelse.

Gissningsvis finns det därför en stor risk att många medlemmar blir mer och mer otåliga. Även om alla från början är inställda på att det tar relativt lång tid innan investeringarna ger påtagliga resultat. Risken är kanske då att det inom organisationen blir demokratisk majoritet för att överge den adaptivt och autonomt återkopplade processen.
Den otåliga majoriteten försöker kanske då påskynda förändringarna genom att ta till socialistiska idéer och påtvingad politisk "planhushållning" och tvingande restriktioner. Men då har man direkt påbörjat en stigande spiral mot ökande och fördyrande byråkrati, där Parkinsons lagar mer och mer gör sig alltmer gällande!

Och då är det genast - och återigen - majoritetens och medelklasshushållens egennytta (med 67 - 150 % av medianinkomsten) och inte utrotningen av svälten och fattigdomen som blir det rimliga resultatet. Även om utvecklingen av den tekniska effektiviteten gör att vissa fattiga ändå får något lite bättre levnadsförhållande.

Den troligen enda möjlighet som då återstår är att alla dem som har förnuftet i behåll, genast bryter sig ur och bildar nya självständiga organisationer, med förhoppningsvis just de medlemmar i stor majoritet, som har kvar sina sunda "kapitalistiska" och långsiktiga tidspreferenser!

Konsument- och brukarorganisationernas strategier för att på snarlika villkor konkurrera med det ränteskuldbaserade riskkapitalet, bör alltså envisas med att ha minst lika långsiktiga tidspreferenser som riskkapitalisterna. Men för konsumenterna, brukarna och förbrukarna är ju strategierna ur en viss aspekt, precis tvärtemot riskkapitalisternas strategier.
Riskkapitalisterna efterstävar snarast och högsta möjliga framtida inkomstmarginaler i förhållande till de ackumulerat satsade utgifterna, och de strategiskt tänkande konsumenterna och brukarna efterstävar allt lägre och lägre framtida utgifter i förhållande till de befintliga och de kommande och förväntade inkomsterna.

Kortfattat går det tyvärr inte att mera konkret och detaljerat gå in på den mängd olika strategier som behövs för att successivt allt mer och mer och mer sänka utgifterna. Ett sätt bör exempelvis vara gemensamma teknikupphandlingar och långsiktiga avropsavtal direkt med legoföretag och underleverantörer. Det gäller exempelvis att välja just de företag som mest effektivt tillverkar de direkt monterbara delarna, fästelementen och oem-enheterna av just de kapitalvaror som de flesta tjänsteföretag, konsumeter och offentligsektorn oftast använder.

Många kan kanske dessutom långtidsspara i räntefria JAK-fonder och överlåta "sparpoängen" till de utvalda underleverantörerna, transportföretagen m.fl. Som kompensation för att man inte får någon ränta så avtalar man om motsvarande rabatter på priserna eller aktier i företagen.
Offentligsektorn (som gör upphandlingar för ca 400 miljarder årligen) har kanske restriktioner mot omfattande teknikupphandlingar och långa avropsavtal. Men ju mer av själva verksamheterna som privatiseras, ju mer bör man - tack vare den omfattande volymen - kunna hjälpa företagen att pressa kostnaderna och därmed sänka priserna.

Och detta är då bara enstaka exempel. Kan priserna, kostnaderna och utgifterna för boendet, maten och annat basalt, på så sätt successivt sänkas till nära nog försumbarhet - i förhållande till medianinkomsten - på kanske en 50-årsperiod så har rimligtvis fattigdomen nära nog utrotats.

Försumbara utgifter för de basala levnadskostnaderna är nog enda möjligheten om man varaktigt vill utrota svälten och fattigdomen. Bidragsberoende är sannolikt helt ohållbart, samtidigt som det är förödande för integriteten och menings- och frihetskänslan!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Tidspreferens
http://danne-nordling.blogspot.com/2007/12/den-kapitalistiska-vlfrdsstatens-uppgng.html
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_675227.svd
http://www.innovationsexpo.se/fprw/webpublisher/files/OpenSMarketing.pdf
Prosument = producerande konsument!

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Minskande utgifter eller ökande inkomster?

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar