Fritt forum

Peter Skaldeman om Fritt forum

Konsekvenser av den ekonomiska krisen? Hur ser framtiden ut i USA?

Publicerad: 2009-03-27 09:03, Uppdaterad: 2009-03-27 14:03

De amerikanska investerarna Mark Mobius från investeringsfirman Tempelton Assets Management och Barton Briggs från Traxis Partners LLC, ser ljust på framtiden. De hävdar att regeringens försök att rädda den amerikanska ekonomin, genom att tillskjuta kapital, kommer att starta en ny rusning på den amerikanska börsen och kickstarta ekonomin. Alla är dock inte lika optimistiska.

millningar
2 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

En medborgare som undrar över följande frågor: Vad innebär den pågående ekonomiska krisen för oss själva? Hur uppstod den och vilka följder kommer den att få? Vad får krisen för konsekvenser för vår syn på ekonomi och framtidens ekonomiska modeller?

Den New-Yorkbaserade professorn i ekonomi, Nouriel Roubini, hävdar tvärtom, att den amerikanska aktiemarknaden kommer att fortsätta falla, och USA:s regering kommer att nationalisera alltfler banker, i takt med att finanskrisen frotsätter under 2009. Investerare är alltför optimistiska i sin syn på hur snabbt ekonomin kan återhämta sig, menar Roubini. Själv blev Roubini känd, när han redan 2006, predicerade den finansiella kris som bröt ut under 2008 och vars efterverkningar vi nu befinner oss i.

Roubini har diskuterat tre typer av ekonomiska kurvor som förekommer under en låg och högkonjuktur som löser av varandra. Den V-formade kurvan, har en brant konjukturnedgång men när den nått botten vänder konjukturen snabbt uppåt, investerarna ljublar och köpfesten fortsätter. Den U-formade kurvan har en snabb nedgång men stannar kvar på botten en något längre tid innan den börjar vända uppåt. Investerarna torkar svetten ur pannan för denna gång och ljublar åter vid uppgången. Den L-formade kurvan är däremot ovanlig och ekonomiskt mycket allvarlig när den väl inträffar. Den har ett snabbt fall mot botten och väl nere, så planar kurvan ut och stannar kvar utan att visa några tendenser på att stiga. Den kan i värsta fall pågå under många år. Här blir investerarna missmodiga och många överväger andra yrkesbanor när uppgången inte kommer. Roubini konstaterar att den nuvarande krisen inte är en V-formad kris och att vi, enligt honom, har passerat tidsgränsen för en U-formad kris. Han är däremot djupt orolig för att det kommer att visa sig vara en L-formad kris.

Hur uppstod problemet från början? USA har under flera decennier levt i huvudsak på lån. Statsskulden enligt "US national dept clock", är nu över 11000 miljarder dollar. Till detta har Roubini räknat ut en slutnota för den pågående krisen som han beräknar till omkring 3600 miljarder dollar. Sammanlagt 14600 miljarder dollar. Räknar vi om det i svenska kronor blir summan över 100 000 miljarder kronor. Beloppet är obegriplig och ofattbart i sin storlek. Vad det betyder i praktiken är att hela det amerikanska välståndet under flera decennier är byggt på lån. Det är i praktiken lån från andra länder som möjliggjort att den vanlige amerikanen bor i stora hus, äger flera bilar, och har huset fyllt med datorer, TV-apparater och all tänkbar teknisk utrustning. Men som i alla andra sammanhang, när produktionen i ett land inte står i proportion till konsumtionen, uppstår svårigheter.

Begreppet "Total Primary Energy Supply" och "Tonnes of Oil Equivalent, TOE"är en sammansatt måttenhet som används för att jämföra länders energiförbrukning för varje invånare. Det beskriver, efter olika omräkningar, en ekvivalent avseende förbrukningen av antal ton olja per capita. USA ligger nu på 8.35 ton per invånare. Moderna industriländer som Sverige 5.7, Japan 4.13, Storbrittanien 3.89, Danmark 3.64, Italien 2.97 för att få en jämförelse. Den amerikanska livsstilen använder, enligt detta mått, mest energi i världen per capita. Med "energi" menar vi en sammanräkning av kostnader omräknat i ett energimått, för den totala livsstilen. Exempelvis medborgarens access till infrastruktur, vägnät, städer, flygplatser och samhällets resurser. Samt de livsstilsbaserade konsumtionsprodukter som hus, bilar, TV, datorer etc, som landets invånare, använder.

Om vi nu återkopplar detta till finanskrisen så klarnar bilden ytterligare. USA:s energiförbrukning TOE, är gjord på lånade pengar. Ett kapital som USA har lånat från andra länder för att sedan själva kunna upprätthålla den livsstil som landet har. Problemet uppstår nu när USA inte kan betala den nota de är skyldiga. Detta får som följd att finansmarknader världen över drabbas och andra länder ekonomi utsätts för följdeffekter. En global kris har uppstått. Ett sätt att förstå problemet är att se det, i bred mening, som en "konsumtionskris". Kärnan i krisen är USA:s överkonsumtion av TOE under flera decennier, d.v.s energiförbrukning utslaget per invånare. Det har beskrivits hur krisen började gestalta sig under 2008 då den amerikanska huslånemarknaden kraschade, via lån med osäker täckning. I denna krisbeskrivning, ligger tonvikten på den utlåningskris som uppstod, där den amerikanske husköparen via subprimelån "konsumerade nytt boende". I praktiken tillät bankerna personer att köpa hus till mycket låg ränta, som de i själva verket inte hade råd med när räntorna ökade. Huset skulle sedan dessutom inredas och fyllas med konsumtionsprodukter, en bil skulle ställas på uppfarten, en swimingpool grävas på tomten, och köpkarusellen kunde fortsätta. Allt med lånade pengar. En finansbubbla uppstod på fastighetsmarknaden och kraschen var ett faktum.

Gerald Celente, som är chef för det amerikanska forskningsinstitutet Trends Research Institute är direkt i sina uttalanden. Han säger i sin analys av USA:s ekonomi, om vi sänker räntan så kraschar vi dollarn och om vi höjer räntan så kraschar vi ekonomin. Han menar att USA är fast i en situation som inte har någon enkel lösning. Landet är, menar Celente, genom sin lånekarusell, bankrutt. Trots det fortsätter man att låna mer pengar och köper ut banker, finansinstitut och företag. Här begås kardinalfelet, enligt Celente. Det var fel beslut att i olika "bailouts" ge 1000-tals miljarder dollar i stöd till de amerikanska bankerna och företagen. Istället, anser han, att de banker och andra aktörer som är insolventa måste låtas att gå i konkurs. Det är konstgjord andning att lösa ut banker som är konkursmässiga och löser inte kärnan i problemet. Marknaden skall, enligt Celente, tillåtas att korrigera sig själv. De insolventa aktörerna, oavsett vilka dessa är och oavsett hur stora dessa är, skall tillåtas gå i graven, för att möjliggöra att nya aktörer växer fram ur resterna av det gamla. Stålbadet och ekluten måste passeras. Det finns inga genvägar, enligt Celente, utan självregleringen måste tillåtas fortsätta tills dess att de konkursmässiga aktörerna har sorterat ut sig själva.

Krisen är utifrån ovanstående perspektiv omvälvande. Frågan är om det här är en djup recession av liknande slag som finanskraschen 1929 och den följande depressionen under 30-talet. Eller om det, i själva verket, är en systemförändrande kris som blottlägger grundläggande felaktigheter i vår nuvarande syn på ekonomi? Konsekvenserna av krisen är exeptionella i sitt slag. Detta borde på sikt leda till att vi förbättrar och ändrar på våra ekonomiska modeller och tänker om.

Viktiga frågor. Hur skall en ekonomi konstrueras för att undvika de destruktiva ytterligheterna av låg och högkonjukturernas berg och dalbana? Hur ser en ekonomi ut som inte är konstgjort reglerad, i upp och nedgångar, genom räntesäkningar och räntehöjningar och andra finansiella manipulationer? Hur ser en fungerande ekonomi ut som är stabil och säker över tid och som inte innehåller ett exponentiellt stigande kraschscenario? Vad är det vi måste förnya och på vilket sätt behöver vi tänka om?

Peter Skaldeman (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5381

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Roubini och Celente har en del poänger, men det finns folk som har varit mycket tidigare och mer precisa med sina förutsägelser. Kolla vad Ron Paul, Peter Schiff och Jim Rogers har sagt.

Och en ekonomi som klarar sig utan den här typen av katastrofer är ganska enkel att konstruera : Ta bort regleringar, förbjud staten att ha något med ekonomin att göra, ta bort statens rättigheter att trycka skuldpapper samt lås penningamängden eller tillåt fria valutor.

Inte så svårt, egentligen.

Permalänk | Anmäl #1 Hans Palmstierna, 2009-03-27, 22:41

Och f.ö. kommer det inom en snar framtid spela mindre roll om börsen går uppåt, för inflationen kommer gå ännu fortare uppåt. Men försök säga det till deflations-kråkorna på ekonomi-avdelningarna, Trots att Storbrittanien kan förvänta sig drygt 3.5% ökade priser i år och USA 4.8%, sitter folk och pladdrar om farorna med deflation. Och detta är mätningar som gjort trots att vi knappt sett toppen på isberget vad gäller pengatryckningen. Vänta tills slutet av året så skall vi nog se att det blir dubbelsiffrigt för flertalet länder.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Konsekvenser av den ekonomiska krisen? Hur ser framtiden ut i USA?

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar