Fritt forum

Foto: Scanpix

Sven Erik Nordin om Fritt forum

Livsmedelsverket bluffar

Publicerad: 2009-03-26 12:03, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Livsmedelsverket bluffar! Nu är det dags att syna deras kort. De tre första studierna, som de själva hänvisar till och som skall styrka deras påstående att mättat fett är farligt HANDLAR INTE ENS OM MÄTTAT FETT!

79 millningar
8 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Efter att i alla år ha varit grundlurad, har jag sedan en tid kunnat konstatera, att om man äter precis tvärt emot Livsmedelsverkets kostråd betr. fett, så går man ner i vikt och blir friskare. Efter en dryg månad på LCHF-kost så har jag - trots mycken och god mat och utan att behöva "banta" - gått ner drygt tre kilo och mår bättre än på länge i alla avseenden. Viktiga delar i Livsmedelsverkets kostråd leder helt enkelt till ökad risk för ohälsa!

Livsmedelsverkets kostråd innebär som bekant kraftfulla varningar för mättat fett, och man rekommenderar till och med att små barn skall dricka lättmjölk och äta lättmargarin - allt med syftet att undvika mättat fett, som man alltså menar är skadligt.

På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa: "En hörnsten i Livsmedelsverkets arbete är den vetenskapliga grunden". Detta borde rimligtvis vara alltför självklart för att ens behöva påpekas. Men undermeningen är förstås, att om man hävdar andra åsikter än Livsmedelsverkets, så saknar man vetenskaplig grund för sina påståenden. Inget kunde vara mer felaktigt!

I sin strävan att påvisa det "massiva forskningsstödet" har Livsmedelsverket på sin hemsida lagt upp en lista på de rapporter man stöder sig på. Självklart förväntar man sig då, att de verkligen tagit med de mest klargörande och övertygande forskningsresultaten.

Inför alldeles uppenbara empiriska fakta har Livsmedelsverket på sistone tvingats erkänna, att t.ex. LCHF-kost (litet kolhydrater och mycket fett) är synnerligen effektiv mot övervikt och diabetes, men man hävdar ändå envetet att det saknas stora och långvariga studier, och att hög fettkonsumtion på sikt kan vara farlig.

Som "okunnig konsument" förutsätter man då självklart, att Livsmedelsverket har just sådana långvariga och storskaliga studier till stöd för sin uppfattning och som underlag för de nationella kostrekommendationer man ger. Så tycks inte vara fallet!

Om man gör sig besväret att klicka på de länkar Livsmedelsverket angivit, så finner man att den första länken går till en stor studie på äldre kvinnor. Med hjälp av faktoranalys hittar man där tre livsstilsfaktorer som ger lägre risk för hjärtproblem. Dessa faktorer är: att inte röka, att ha ett förhållande mellan midja och höfter som är mindre än 0,85 och att vara fysiskt aktiv.

Beträffande kost hittar man två faktorer, som minskar risken för hjärtsjukdom - "hälsosam diet" och låg alkoholkonsumtion. Den hälsosamma dieten är oprecist definierad, men andelen mättat eller omättat fett framgår inte alls.

Detta tycks alltså vara Livsmedelsverkets allra starkaste kort i stödet för det mättade fettets farlighet.

Den andra studien är från Oslo Universitet och omfattar sammanlagt en grupp på 31 unga män, som matades med tre olika former av margarin (med fett från resp. fiskolja, sojabönsolja och smör) under 19-21 dagar. Designen är svårbegriplig, och slutsatserna svårtolkade. Det man tycks få fram är att lipider (blodfetter) påverkas i en ogynnsam riktning av fiskolja åtminstone i samma utsträckning som av smör, men det är minst sagt mycket svårt att tolka slutsatserna som ett stöd för att mättat fett skulle vara farligt. Och i en studie som pågått 19 - 21 dagar är det självklart omöjligt att säga något om långsiktiga effekter t.ex. på hjärtsjukdom.

Den tredje studien berättar inledningsvis att det allmänt rekommenderas ett minskat intag av mättat fett för att man skall undvika hjärt- och kärlsjukdom. Därför bryr man sig inte ens om att testa den hypotesen. Man delar i stället upp en grupp på sammanlagt 164 vuxna försökspersoner i tre mindre grupper, som får följande tre sorters kost:

Grupp 1. en diet rik på kolhydrater

Grupp 2. en diet rik på protein

Grupp 3. en diet rik på omättat fett

Studien pågick i litet över två år. Resultatet var, att man trodde sig kunna minska risken för hjärtsjukdom genom att delvis ersätta kolhydraterna med antingen omättat fett eller protein.

Mättat fett var alltså över huvud taget inte med i denna studie!

Om det här är de tre viktigaste studierna för att styrka Livsmedelsverkets uppfattning om det mättade fettets farlighet - ja då vågar jag inte ens gissa hur de övriga ser ut! Misstanken att Livsmedelsverket inte ens läser de forskningsrapporter, som de själva stöder sina antaganden på, växer sig allt starkare! Nu får man förklara sig!

Länkar som Livsmedelsverket själv angivit till ovan refererade rapporter:

Combined effect of low-risk dietary and lifestyle behaviors in primary prevention of myocardial infarction in women

Effects of partially hydrogenated fish oil, partially hydrogenated soybean oil, and butter on serum lipoproteins and Lp[a] in men.

Effects of protein, monounsaturated fat, and carbohydrate intake on blood pressure and serum lipids: results of the OmniHeart randomized trial

Sven Erik Nordin (23 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5354

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Du har så rätt, du har så rätt. I att Livsmedelsverket är ute och cyklar. Det var inte så länge sen de hävdade att man kunde äta hur mycket kolhydrater som helst, utan att bli fet. Undra på det med folk från Lantmännen i styrelsen. Mjölkprodukter har även det fått en ovetenskaplig stor del av vad som är nyttigt. "Mjölk ger starka ben". Fel, spring ger starka ben. Jättesatsningen med nyckelhålsmärkt är helt absurd. Mättat fett är inte så farligt, förklara då eskimåers ytterst friska liv, och låg andel hjärt-kärlproblem. Det finns nog en fara i dogmatiska dieter, egentligen räcker sunt förnuft. Att skära ned på kolhydrater är dock grundbulten. Jag håller på "Banting"-metoden, den är inte dum:

William Banting, född 1796, död 16 mars 1878, var en begravningsentreprenör känd för att ha gått ner kraftigt i vikt efter att ha lagt om sin diet till kolhydratfattig kost. Banting hade genom åren dragit på sig en kraftig övervikt, som lett till problem med leder i knän och problem med att gå på toaletten. Han hade frågat flera olika läkare om råd utan någon framgång. Då han blev så fet att han fick problem med hörseln (fett tryckte mot innerörat) gick han till läkaren William Harvey, som föreslog en drastisk kostförändring.
Harvey ordinerade en diet bestående av ganska stora mängder proteinrik föda, såsom kött och fisk. Han förbjöd helt de flesta kolhydratrika matvaror, såsom öl, stärkelserik föda (ex potatis), bröd, mjölk och socker. Till sin stora förvåning tappade Banting snabbt åtskilliga kilo. 1863 meddelade han allmänheten om sina framsteg i broschyren Letter on Corpulence Addressed to the Public, där han beskrev hur han under loppet av ett år (från augusti 1862 till augusti 1863) lyckades gå ner i vikt från 92 till 71 kg.
Hans broschyr blev såpass populär att ordet bant kom att användas som verb, t.ex. i uttryck som Do you bant?. Det användes första gången i en tidningsartikel i The Times den 13 augusti 1864. I engelsktalande länder lever ordet inte längre kvar i vardagligt språk, medan orden "bantning" och "att banta" har blivit etablerade begrepp här i Sverige.

Permalänk | Anmäl #1 Åsa Backman, 2009-03-26, 18:18

Du har aldrig funderat över om SLV:s lista på studier möjligen står i någon annan ordning än "starkaste kort överst".. t ex alfabetiskt efter författare eller så? Men du har förstås rätt vad gäller den bristande relevansen i de tre du tittat på. Förhoppningsvis jobbar Kostdoktorn & Co snart fram en komplett genomgång av alla 72, så får vi se om där finns något vettigt eller inte.

Permalänk | Anmäl #2 Kamelen, 2009-03-26, 22:42

Artiklarna är i bokstavordning efter författarnamn, så Livsmedelsverket påstår inte att de första tre är de viktigaste, men det är underligt att de alls finns med i listan.

T ex, i den andra studien hade margarinerna en negativ påverkan på Lp[a] och apoA-I jämfört med smör. Studien tycks snarast vara till smörets fördel.

En lista med studier av så blandad kvalitet och delvis bristande relevans ger bara näring åt tvivlare och skeptiker. Livsmedelsverket borde kunna presentera en kortare lista av de artiklar av högsta kvalitet som de anser ger det starkaste stödet till hypotesen om det mättade fettets farlighet.

Permalänk | Anmäl #3 Sverker, 2009-03-26, 23:08

Tror SLV kör följande militära devis: Ett fast uppträdande kan dölja oceaner av osäkerhet. Bara peka med hela handen så blir det bra, lite strutspolitik hjälper också emellanåt.

Permalänk | Anmäl #4 Ursidae, 2009-03-26, 23:31

Tack Sven-Erik! Din röst är enormt viktig för oss konsumenter, du bidrar i allra högsta grad till ökad medvetenhet och folkbildning. Hittills har man litat på SLV, dock inte längre.
Hoppas att du orkar fortsätta, hoppas att fler inspireras att hjälpa till med att få en förändring till stånd.

Permalänk | Anmäl #5 Tacksam konsument, 2009-03-27, 07:58

Ja, även om studierna inte är i relevansordning så borde alla studierna på listan stödja hypotesen att mättat fett skulle vara farligt. Jag har då inte lyckats hitta någon bra studie som verkligen visar det, och då har jag verkligen letat, och frågat SLV och Claude Marcus om vilka studier de anser är viktigast.

Jag förmodar att man sedan många år tagit detta för givet, och man tror att det är ett faktum, trots att det bara är en hypotes. Dessutom en rätt så märklig hypotes, eftersom människor ätit kött som innehåller mättat fett i hundratusentals år, och det verkar rimligt att vi är väl anpassade till det.

Och när man hävdat något felaktigt i många år blir det ju väldigt pinsamt att erkänna att det var tokigt.

Permalänk | Anmäl #6 A F, 2009-03-27, 08:43

Låt oss välvilligt anta att av Livsmedelverkets 72 studier så råkade tre av misstag inte vara något stöd för deras åsikt om mättat fett men att de återstående 69 är studier som stöder deras åsikt.
Hur sannolikt är detta? Att man stöter på en av de tre dåliga studiern vid första kollen är 3/72, dvs 4,2%. Att nästa koll också råka bli på en av de 2 dåliga studierna är 2/71, dvs 0,1%. Att alla tre kollarna hamnade skulle hamna på tre dåliga är under 1 promille.
Alltså - med en sannolikhet över 99,9% så bluffar Livsmedelverket.

Permalänk | Anmäl #7 Jon Jonsson, 2009-03-28, 14:49

Sven-Erik Nordin är en frisk ny fläkt i kostdebatten. Ser fram emot nästa artikel av honom! Bohman bör skämmas så som han förleder Sveriges medborgare! :)

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Livsmedelsverket bluffar

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar