Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

catrine månsson om Fritt forum

Ulf Bohman efterlyser saklig debatt

Fettdebatten pågår för fullt och det verkar som om vi står inför ett paradigmskifte då det gäller kostråden.Allmänheten trycker på för att få Livsmedelsverket att ändra sina kostråd. Debatten drivs till stor del av personer som äter så kallad LCHF- kost. Då de vinner mark går Ulf Bohman, chef för nutritionsavdelningen vid Livsmedelsverket ut med en artikel till samtliga tidningar, där han varnar för "farliga råd om kolhydrater och fett" från högljudda fettförespråkare.I samma artikel efterlyser han en saklig debatt kring dessa frågor. Jag har skrivit följande artikel som svar på detta, samt även med anledning av den nya skollagen angående näringsriktig kost som jag anser har ett starkt samband. 


Om författaren

Jag är en fembarnsmamma som sysslat med diverse genom åren, bla jobbat som förskollärare ett antal år. För tillfället är jag sjukskriven bla på grund av en dålig axel. Min yngsta dotter är född med ryggmärgsbråck och turerna kring henne tar även de sin tid i anspråk. Mitt stora intresse är att skriva och jag har knåpat i hop en roman som för tillfället ligger i byrålådan. På sistone har jag engagerat mig alltmer i kostfrågor då jag upptäckt de goda effekterna med LCHF, framför allt för det allmänna välbefinnandet. Naturligtsvis ligger skolmatsfrågorna nära oxå med tanke på den barnaskara jag sörjer för. Mina kunskaper har jag inhämtat via böcker, nätet och egen erfarenhet.

Ulf Bohman säger att Livsmedelsverket välkomnar en saklig debatt om kostråden. Det gör jag oxå och därför försöker jag bidra till det. Mycket kortfattat är det så här:

LCHF- förespråkarna äter kolhydrater, fast i liten mängd. Dessa är främst ovanjordgrönsaker. Hur mycket man äter är induviduell och beroende av om man vill gå ner i vikt eller bara må bra. Olika personer tål oxå olika mängd kolhydrater.

Anledningen till att man äter på detta vis är att kolhydrater bryts ner till stärkelse och socker i kroppen, då vi äter dem. Detta höjer blodsockret. Blodsocker höjningen signalerar till kroppen att producera insulin. Insulin är ett hormon som gör det möjligt för kroppen att lagra fett. Alltså för att kunna bli överviktig, krävs det att man äter kolydrater.

Fett höjer inte blodsockret och triggar därför ingen insulinproduktion. Kroppen kan inte lagra fett på den kosten. Alltså blir man inte överviktig av fett, vilket är en av de största moderna myterna.

Jag tycker det är vore ytterst märkligt om naturligt mättat fett och kolesterol skulle vara så farligt som livsmedelsverket vill få oss att tro. Jag menar, hur överlevde urtidsmänniskan då sina vintrar, när kosten bestod enbart av de bytesdjur som de kom över?

Och hur kommer det sig att naturfolk som inuiter och masaaer, som livnär sig enbart på animaliskt, mättat fett mår alldeles utmärkt, men snabbt får alla välfärdssjukdomar, då de kommer i kontakt med, och börjar äta västerländsk kost?

Fettdebattens vågor har gått höga på sistone, både i media, men framförallt i bloggosfären. Allmänheten utövar allt större tryck på Livsmedelsverket att ändra sina kostråd, där naturligt mättat fett utpekas som roten till fetma och hjärt-kärlsjukdomar.

De vetenskapliga undersökningar som ligger till grund för detta är svårtolkade och dubbeltydiga, ibland tillrättalagda. Framförallt är de gjorda på ett sätt som bevisar tesen "som man frågar får man svar". Tvärtemot mot vad Ulf Bohman påstår, dyker det upp allt fler nya vetenskapliga undersökningar som tyder på det motsatta. Det vill säga att mättat fett och kolesterol inte är farlig. Äter man lite kolesterol tillverkar kroppen det själv. Äter du mer kolesterol tillverkar kroppen mindre av detta. Kroppen behöver kolesterol. Om man blev fet av kolesterol skulle jag ha ökat kraftigt i vikt de senaste veckorna istället för tvärtom, med tanke på den fettbaserade kost som jag livnärt mig på.

Samtidigt som Ulf Bohman påpekar att vi bör minska vårt intag av, så kallade raffinerade kolhydrater såsom vitt mjöl, socker, godis och dylikt, uppmanar han oss att akta oss för det naturligt mättade fettet som finns i animaliska produkter, till förmån för industriprocessat margarin.

Betänk då att smör görs av grädde som kommer från kon. Man skummar grädden från mjölken och vispar den hårt... Margarin görs av pressade sädeslag som exempelvis raps. Den pressas hårt för att få ut oljan. Oljan är, som alla vet flytande, och måste omestras i industrin för att få fast konsistens. Man bygger alltså om fettkedjorna i oljan. Detta med hjälp av kemiska tillsatser. Låter det naturligt?

Livsmedelsverket rekommenderar oss även att äta nyckelhålsmärkt och lightprodukter. Detta rekommenderar man även till barn i förskola- och skola. Det har man gjort i ett par decennier nu, först med kostcirkeln, sen med tallriksmodellen som mall.

Resultatet blir att vi äter mer processad mat med fler näringsfattiga, men kalorifyllda tillsatser. Det tycker jag att tyvärr att tiden visat oss. Trots att vi äter fettsnålare än någonsin blir vi allt fetare och sjukare. Barnfetman har aldrig varit så stor som nu.

Det är nämligen så att när vi processar bort det naturliga fettet tappar livsmedlen smak, färg och konsisten. Detta fylls ut med stabiliseringsmedel, modifierad stärkelse, smakförstärare och olika färgämnen. Jag kan inte gå igenom allt här även om jag skulle önska det, då det är ett intressant område. Men om modifierad stärkelse kan jag säga, att det finns över 40 metoder att tillverka den på, med olika syror, enzymer och oxidationsprocesser. Eftersom man manipulerar stärkelsen på molekylnivå får den inte ingå i ekologisk produktion. Modifierad stärkelse har lågt näringsvärde och är i de flesta fall kaloririk. Man anväder det som förtjockningsmedel och det ingår exempelvis i de allra flesta fruktyoughurtar samt mejeriprodukter av lightvariant.

För mig är det obegripligt att SLV rekommenderar detta istället för att rekommendera naturligt feta produkter, men i mindre mängd. Min erfarenhet är att man blir nöjd på mindre volym av de äkta varorna eftersom de mättar bättre och smakar mer.

Nu har det alltså tagits beslut om att det ska ingå i den nya skollagen att våra barn inte bara ska garanteras gratis skollunch, utan även en näringsriktig sådan. Riktlinjer för detta ska utarbetas av SLV och jag befarar att det kommer bli rekommendationer på fettsnåla grunder. Jag, som är mamma till fem barn, gläds lika mycket åt den nya lagen som jag oroar mig för att den ska bli tandlös.

Som det är nu "mäter" vi förskole- och skolmaten med hjälp av Skolmatens Vänner. De använder sig av 38 kriterier som SLV har arbetat fram. I media framstår det som att Skolmatens Vänner samarbetar med SLV. Då jag kontaktade Annika Unt Widell, pressansvarig för Skolmatens vänner lät hon mig förstå att kostråden helt är SLV:s och att Skolmatens vänner använder sig av dem i brist på något bättre i väntan på lagen. Då jag tittar igenom SLV:s rekommendationer för mat till barn, ser jag till min förfäran att det är lightprodukter och margarin som skall serveras om de får sin vilja fram.

Nu är det läge för allmänheten att göra sin stämma hörd om vi vill ha någon förändring. Och om den nya skollagen ska vara till nytta för våra barn. Visst kan vi protestera då den nya lagen är ett faktum. Men jag tycker det är bättre att vi ser till att kostråden blir bra från början.

Vad vill vi att barnen ska äta? Äkta vara eller näringsfattiga halvfabrikat, margarin och lättmjölk?

För mig är svaret givet. Klart barnen ska ha riktig mat, närproducerad och lagad från grunden. Precis som Skolmatens vänner förespråkar.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5278

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Urtidsmänniskan" dog ung. Kolesterol orsakar mest problem när man kommit upp i en ålder urtidsmänniskan sällan uppnådde.

Men tänk bara på alla fettlösliga vitaminer och mineraler man missar om man avstår från fett...

Permalänk | Anmäl #1 Aewheros, 2009-03-24, 18:54

Bra att fler går ut och tar debatten med Bohman och SLV. Och skolmaten, där finns det tydligen lobbyister som i brist på bättre följer SLVs rekommendationer med margariner och lightprodukter. Här behövs en debatt! Kanske något för Newsmill-redaktionen att ha i åtanke när de söker skribenter till olika ämnen.

Permalänk | Anmäl #2 Agneta Lindhag, 2009-03-24, 19:05

Tack Cattis Månsson!
Vi som är vuxna kan välja vad vi äter och fullständigt strunta i SLV:s urmodiga kostråd. Men våra barn i förskolor och på skolor och de äldre på alla våra äldreboenden har i årtionden hänvisats till halvfabrikat, lättprodukter m m näringsfattigt. Dags för ett rejält UPPROR. Hur går vi vidare?

Den som är nyfiken på att veta hur margarin tillverkas kan läsa här och sen dra sina egna slutsatser om hur nyttigt det är. Och det rekommenderas våra barn och vi vuxna och alla äldre. Det är vad som serveras på sjukhusavdelningar och på sjukhuscaféer och sjukhusrestaurangen - och - i våra skolor. En stor, stor skam.

http://www.2000taletsvetenskap.nu/tidning/03nr2/03-2art7.htm

Permalänk | Anmäl #3 Kajsa B, 2009-03-24, 20:51

visst vore det bra om newsmill sökte skribenter i detta ämne. Denna debatt är oerhört viktig, som jag ser det. Visst vore det bra om det blev inskrivet i skollagen att äkta varor ska användas? men då måste det till en ändring hos SLV som det verkar. Sen är det ju synd och skam att det inte finns någon lag som garanterar de äldre bra mat. Jag hörde av en bekant som arbetar inom äldrevården att de serverar halvfabrikat med så undermålig kvalité att man "spetsar" maten med näringstillsatser i form av pulver då man rör i hop den. ( och då talar jag inte om näringsdryck som kan ersätta måltiden för riktigt sjuka äldre som inte orkar äta ordentligt)
Hur fortsätter vi?
Bra fråga. Detta verkar inte vara en särskilt högt prioriterad fråga på regeringsnivå. Men det finns möjlighet att påverka genom att engagera sig i skolrådet som ska finnas på skolan. Besök gärna Camillas matuppror och se om det finns någon bra lista att skriva på http://www.camillasmatuppror.se/
På livsmedelsverket är det tydligen Åsa Brugård Konde som håller i trådarna då det gäller kostråden till skolan. Henne kan man ställa frågor för mer information och även lämna sina åsikter till.
Vem som driver frågorna, om någon, för våra äldre har jag inte satt mig in i alls. Den tiden har inte funnits. Någon som tar upp den "tråden" nu kanske?
/Catrine Månsson

Permalänk | Anmäl #4 catrine månsson, 2009-03-25, 06:39

Det verkar som alla artiklar i detta ämne är utdrag ur forskarrapporter som stöder sina egna ideal. På en sådan sida som denna måste man ju alltid ange källa. Att man sedan har det "goda" omdömet att mer eller mindre "idiotförklara" andra forskares syn på saken och även större delen av Sveriges läkarkår är att ta vatten över huvudet. En mera sansad debatt vore önskvärd!

Permalänk | Anmäl #5 Allätare, 2009-03-29, 20:51

Jo. absolut!
Men då måste ju debatten även vara sansad från Livsmedelsverkets sida. Det är väl ändå det minsta man kan begära.

Permalänk | Anmäl #6 catrine månsson, 2009-03-30, 03:00

Katastrof detta med att tvinga barn och äldre att dricka lättmjölk och äta lättmargarin. Var fínns valfriheten i ett demokratiskt land?
Det pågår en rörelse bland skolbarn och föräldrar och vi på Sveriges Konsumenter i Samverkan har skapat en sida "Nätverket mot lightprodukterna i skolmaten" som man enkelt hittar i rutan "Hetast just nu" eller på länken
http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/livsmedel/matdebatt/natv...
Där rapporterar vi från lokala initiativ och just nu har man gått igång ordentligt i Partille. Tillsammans måste vi knäcka denna diktatur och kräva, som man gjort i Partille "Kostdemokrati"

Permalänk | Anmäl #7 Bengt Ingerstam, 2009-04-19, 18:50

Alltså. Catrine Månsson skriver:

"Jag tycker det är vore ytterst märkligt om naturligt mättat fett och kolesterol skulle vara så farligt som livsmedelsverket vill få oss att tro. Jag menar, hur överlevde urtidsmänniskan då sina vintrar, när kosten bestod enbart av de bytesdjur som de kom över?"

Under den evolutionärt relevanta (dvs den större delen) av "urmänniskans" historia bodde vi på Afrikas savanner. Där var det inte så mycket snö och ingen större brist på mat under "vintern".

Det är dessutom taget ur luften att "urtidsmänniskan" huvudsakligen åt kött. Frukter, rötter och bär ligger nog närmare sanningen, med en köttfest någon gång när tillfälle gavs. Den fullständigt eniga forskningen på området visar också att 90 procent av det ganska höga fettintaget hos stenåldersmänniskor var omättade fetter.

Catrine Månsson drar – som många av sina meningsfränder – fram inuiter och massajer som exempel. För det första äter inuiter ungefär lika mycket fett som västerlänningar. För det andra innehåller sälkött betydligt MINDRE mättat fett än landdäggdjur. Mot massajerna står sedan i stort sett alla andra ursprungsbefolkningar som i princip utan undantag äter en växtdominerad diet.

Detta plockande av enstaka fakta medan man ignorerar den stora massan av fakta, och plockandet av enstaka missvisande exempel för inte direkt debatten framåt. Stenålderskosten är en ideologi, och en diet som kanske fungerar för några. Att göra reklam för den på det sätt som gjorts den senaste tiden är oansvarigt.

Permalänk | Anmäl #8 themotie, 2009-05-12, 14:19


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.