Fritt forum

Christer Brodén om Fritt forum

Pengarnas teologi

Publicerad: 2009-03-24 18:03, Uppdaterad: 2009-03-24 20:03

Kyrkans Tidning hade vecka 12 en essä av Ola Sigurdson över boken Theology of Money, skriven av den engelske teologen Philip Goodchild. Begreppen tro och hopp gäller idag mest pengar.

millningar
3 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Arbetade på en helt egen artikel i ämnet, då essän i KT inspirerade till en kommentar. Har själv några terminer förgätna ekonomistudier.

Pengar hävdas av Goodchild vara transcendentala, och även guld har bara värde som ett löfte, en tro och ett hopp, att betalmedlet har detta värde. Det är vår tro på värdet, som är värdet! Tro, hopp och kärlek till pengar, motiverar orden vår tids avgudar och illusioner.

Denna tro tar sig märkliga former. Ett citat: "Finansmarknaden styrs av en eskatologisk förväntan, som aldrig kommer att realiseras." Jag antar, att det avser tron på evig tillväxt och evigt ökade vinster. Sådan tro på oändligheten kan mer säkert bevisas falsk än tron på tomten.

Frågan om det är vår kärlek till pengar som är ond, eller om det är pengarna själva, som är onda, besvaras så här: Det är i relation till andra, som jag lär mig vad jag vill. Där relationerna styrs av pengar, talar vi om marknaden. Där formar pengarna mig, och jag har därför ingen suverän egen vilja att bestämma över mina handlingar. Rationalitet och förnuft saknas därför på marknaden. Aktörerna där är i så fall vidskepelsen och övertron.

Egna kommentarer i ett försök att redogöra för saken utan att helt kopiera Sigurdson i Kyrkans Tidning:

Människans beteende antas i den klassiska ekonomin undantagslöst vara styrt av rationalitet och förnuft. Psykologen Daniel Kahneman erhöll 2002 Nobelpriset i ekonomi på sin teori, att detta är fel. En psykolog fick alltså Nobelpriset i ekonomi, efter det att han hade tänkt så flera år före Goodchild. Kahneman byggde sin teori på resultatet av forskningar och studier.

Ekonomer och psykologer talar olika dialekter av samma vetenskapliga språk. Teologins språk är mer annorlunda, men tydligen säger man ibland samma saker. Då teologins språk lätt kan spetsas med lite svavel, kanske det ibland är bättre.

Märkesvarans pris har makt över min vilja. Vi har framfött något, marknaden, som är mäktigare än vi själva. Tidiga kristna talade om att vakna upp och frigöra sig från styrande makter, avgudar, demoner. Sådan radikalism stämplades dock tidigt som kätteri av den kyrka, som formades till bas för det auktoritära feodala samhällets ideologer. "Så här är det! Det är bara att underordna sig!"

Sigurdsons essä ger läsaren en möjlighet att definiera avgudar: Till dem skall räknas allt, som vi kan göra oss en bild eller tankebild av (sedel, mynt, föreställning, teori), och som därmed ges ett sådant värde, att det får makt över oss.

Mot sådant sätter Goodchild det som har värde för människan, men som inte kan värderas med pengar.

Moraliska värden, som empati m.m., kan vi inte skapa oss bilder av. Det går varken att forma papper eller guld till en avbild, inte heller att skapa en teori, föreställning, ideologi eller teologi av ett sådant styrande slag, som pengar tycks vara. Så fort en idé, t.ex. en teologi får ett utseende, som ger sådan makt, har vi skapat en illusion, en lögn, en avgud att dyrka.

Empati och samvete ger aldrig sådan makt! Empati och samvete räknas heller inte som så heliga, att de som sysslar med sådana transcendentala storheter skall ha mer än en klapp på huvudet (Moder Theresa). Men i andra fall räknar vi med högre värden. Bonus tillhör dock Lögnen, och vi får en förklaring till, varför teologi har utlöst så blodiga strider under historien.

Marxismen är en variant på pengarnas teologi, och Partiet har genomlöpt samma utveckling som den tidiga Katolska Kyrkan, med åtföljande strider, konvultioner och reformförsök. Om reformerna misslyckas, går varje sådan kyrka till slut under.

Goodchild tycks mena, att med tanke på pengarnas ställning i det moderna samhället, lever vi i den religiösaste av alla tider. Det är bara det, att vi inte ser det. Vår tro på de transcendentala pengarna är blind. De besatta är blinda! Konsekvenserna ser vi inte innan det är för sent. Även Vår Pennings Kyrka kan gå under!

Christer Brodén (20 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5298

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Frågan om det är vår kärlek till pengar som är ond, eller om det är pengarna själva, som är onda..."
|
Man anar viss bias bakom den formuleringen. Pengar ger oss möjlighet att påverka våra liv genom att samverka med andra. Är det det som stör?

Permalänk | Anmäl #1 Bo T, 2009-03-25, 11:11

Håller med dig Christer, pengarna får styra över sund etik i samhället. och helt rätt att att även pengarnas kyrka kan gå i kras , finns ju många exempel på det i historien med riken som föll i sönder inne ifrån på grund av girighet och sunkig etik hos ledarna.

Penningen är en god tjänare, men en dålig herre, (säger ett gammalt talesätt)

Permalänk | Anmäl #2 Lars, 2009-03-25, 13:24

Svar till Bo T och Lars.

Bo T får rikta frågan till Goodchild eller Sigurdson. Jag har utgått från Sigurdsons essä.

För mig är Kahnemans prisbelönade bevis på bristande rationalitet och förnuft på marknaden viktigare än din fråga.

Goodchild intresserar sig nog mindre för de möjligheter, som pengar ger, än för hur pengar påverkar oss. Han talar om pengarna som herre, medan Bo T talar om pengarna som tjänare.

Bo T försöker alltså diskutera något annat än Goodchilds idéer, som kritiserar en dålig, men uppennbart älskad herre. Och älskarna tar illa vid sig.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Pengarnas teologi

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar