Bonusar är bra för företag och för samhällsekonomin

Rubriken berörs knappt med ett ord i texten. Texten rör huvudsakligen vem som är mest beredd att ta risker - företagsledningar eller företagsägare. Vad det över huvudtaget har med rubriken att göra har jag svårt att se.

Fel. Bonusar passar inte ledningsfolk. Överhuvudtaget är ersättningarna till ledningspersoner inom näringslivet för höga. Ingen kan med fog hävda att han skulle vara värd högre ersättning än 10 gånger den genomsnittliga ersättningen på företaget. Personer som anser det saknar rim och reson och är inte lämpliga som ledare.

Skulle vara kul att veta hur det fungerar med det globala företaget IKEA.
Har fått för mig att man saknar dessa feta bonusar.Om så nu är fallet hur är då deras succse äns möjlig??!!

Det kan vara på sin plats att få bonus om man har lyckats med att få sitt företag att gå med vinst, problemet är att väldigt många ledare även får bonus trots att företaget gått med förlust. Det är det som är det stora problemet med dagens bonussystem. Det bör också finnas ett tak på hur stor bonus man kan få.

En vettig inlaga i denna debatt som fokuserar helt fel. Kan vi inte flytta fokus till den verkliga problematiken? Hur mycket leverage ska en bank arbeta med? Detta anser jag borde diskuteras inte bonus etc. Som det ser ut nu kommer alla statliga bolag att tappa en stor del av kompetensen inom kort, grattis! Tror inte att detta varit syftet men det blir resultatatet av en helt sned debatt.

Det är lite märkligt att dessa ledare skall behöva motiveras med fantasisummor för att inte handla illojalt. Tänk om det resonemanget överfördes på alla människor med ansvar eller överhuvudtaget människor som skall undvikas göra något. Borde vi kanske införa statlig ersättning för dömda snattare som inte snattar igen, för att avhålla dem från förnyad brottslighet?

I Sverige har ansvar sedan länge knutits till brott och straff. Det går att arguetnera för att politiker i fr hög utsträckning kriminaliserar. Skall girighet avkriminaliseras bör det dock ske konsekvent. Skall styrelseproffsen få sväva iväg med andras åengarbör de också kunna ange skäl till att föbjuda snatteri.

Alltså: varför skall grovt illojala beteenden sanktioneras med utebliven fantasibelöning istället för ett kännbart straff?

Håller med de två tidigare kommentatorerna. Dessutom är det svårt att påvisa någon slags resultatpåverkan av stora bonusar. Vad är det som säger att bättre resultat uppnås med större bonusar?

Det fina med ledningar, VDar och liknande personer ar att de ar utbytbara till en relativt liten kostnad. Deras kompetens ar till skillnad fran vad de sjalva forsoker framhava manga ganger enklare att fa an andra kompetenser i foretag. De foretag som star och faller med ledningens kompetens ar illa ute i vilket fall.
De som ska ha rikliga bonusar ar istallet de som producerar nagot i foretaget!
Vlachos verkar tycka att risktagande ar en viktig del av foretagande sa varfor inte bara anstalla personer fran den den mest riskbenagna gruppen namligen yngre mann (19-26 ar). Det ar val inte sjalva risktagandet man ar ute efter utan kalkylerande av risk for att darefter ta ett beslut.
Jag maste aven halla med Johan om att rubriken inte ar den mest relevanta.

Det som gör folk upprörda är inte bonusar per se. Det handlar istället i princip om två situationer där kritiken är befogad. Det första fallet är bonusar som delas ut av företag som precis fått statliga subventioner. Det andra fallet handlar helt enkelt om investerare/ägare som är sura på hur deras investering används.

Man kan ifrågasätta nivåerna på ersättningarna och det är bra att det görs.
Vad jag däremot saknar i debatten är en diskussion om villkoren för när en rörlig del av betalningen faller ut. För en sopåkare är det enkelt - han får X kr/tunna - men för en VD är frågan vad ett vettigt mått är. En kortsiktig ägare är antagligen mest intresserad av att aktiekursen skall stiga utan hänsyn till om det skadar företaget på lång sikt, den stora frågan är hur en långsiktig ägare som vill se företaget växa sig jättestort skall utforma ett bonusprogram.

@009
"Ingen kan med fog hävda att han skulle vara värd högre ersättning än 10 gånger den genomsnittliga ersättningen på företaget."

Glasstillverkaren Ben & Jerry's införde en liknande policy i början av 80-talet . Den högsta lönen på företaget var max 7 ggr den lägsta.

Resultat? De höll på att gå i konkurs på grund av att alla kompetenta högre chefer slutade. Experimentet varade i ett par år och hyllades stort och brett i början som ett exempel på "caring capitalism". När det avbröts ett par år senare hade Ben & Jerry decimerats både i inkomst och i antal anställda. Det tog dem ett tag att återhämta sig från skadan.

Man kan säga att svin också är bra för företag och samhällsekonomin eftersom de är vana vid att ta risker och löper en ständig oro för att bli ersatta av andra yngre svin med uppstickartendenser. Detta är speciellt framträdande vid julbordet och personalfester.

Att personer som sysslar med triviala administrativa göromål som kapitalförvaltning tjänar sexsiffrigt i månaden och lika mycket till i pensionsavtal och bonus är inget annat än tecken på djup korruption och är en grov förolämpning mot alla löntagare som har riktiga jobb och gör nytta.
|
Finanspacket är samhällets värsta parasiter.

Bonus kan väl vara OK men hur man mäter prestationen är rena tramset. Vem som helst som vill sko sig kan enkelt tömma ett företag på resurser för att höja sin bonus. De flesta företag i den verkliga världen kräver långsiktighet. att sälja ut tillgångar och leasa eller hyra tillbaka med hopp om att i dåliga tider kunna skaffa ännu mer likvida medel, som inga banker i världen kan leverera, är bara dumheter och visar hur korkade ekonomer synes vara, men egentligen inte - det visar ett mänskligt beteende. man tar vad man kan ta och skiter i andra.
Och: fokusera på transparens och kompetena styrelseledamöter. Då kan man ta beslut med risker som vilka andra beslut som helst.

Här är Jonas ute och cyklar. Hans artikel består av många torde, borde vara fallet och skulle kunna. Om vi lämnar den sköna fåtöljen och ger oss ut i verkligheten så finns det flera undersökningar som bygger på empiriska studier som visar att företag med bonusprogram inte klarar sig bättre än företag utan bonusar.

Det kan ju aldrig vara bra för ett företag med ett system (bonusar)som premierar snabba klipp och manipulerande, dvs kortsiktighet, framför långsiktighet, strategiskt tänkande.
Det har japaner hittills gjort i stor utsträckning. Typexemplet är väl Toyota, världens främste biltillverkare som idag är ett mönster för hela världens industri med sin sk "lean produktion".

Hej herr Vlachos!
Tanken med bonusar är säkert bra. Tyvärr är storleken på bonusarna tyvärr groteskt stora! Jag tror att bonusar bara är ett sätt att ge höjdarna mera pengar. Vi vanliga människor ska bli lurade av deras vanliga "låga" lön och sedan inte upprörs av den enorma bonusen! Då skyller de bara på att företagsledaren har ju gjort ett sådant fantastiskt jobb! Ha en fin bonusfri dag!

Undrar hur många fingrar Göran Thunhammar har haft och har i syltburken?
En djup utredning är vad som behövs och det genast innan allt glöms bort.

Nationalekonomi ?

Vad är det?

I klartext är det ett pyramidspel.

Det gäller att få underhuggarna att jobba för att den som sitter i toppen ska tjäna ännu mera.
Det som händer i Sverige, Europa och USA gör att dessa regioner utarmas på tillverkning och nu även tjänstsektorn till förmån för bl.a Asien. Nationalekonomi är en vetenskap som studerar hushållning med knappa resurser. Utgångspunkten är att alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser och att det därför är nödvändigt att välja. Den nationalekonomiska vetenskapen studerar idag alla de arrangemang inom vilka människor söker sin utkomst och försöker tillfredsställa sina behov. Detta involverar en rad frågeställningar, inklusive samhällsorganisation, produktion, konsumtion och distribution. Det innebär att tillverkningen av produkterna sker i de länder som har lägsta löner för att andra ska tillfredställa sina behov.
Verkligheten blir den att när både tillverkning och administration försvinner från Sverige, Europa och USA kommer arbetslösheten att öka i dessa länder. Om dessa länder inte har någon köpkraft faller pyramidspelet ihop.
Aktiemarknaden är också ett pyramidspel där förväntningar på hur framtiden ser ut. Ju mer aktierna blir värda ju högre utdelningar måste bolagen ge. Ju större vinst bolagen kan ge ju större bonus till dem som sitter högst upp i pyramiden. När en lågkonjunktur inträffar har bolagen inget kapital kvar för att överleva utan bolaget har då lånat upp kapital för sina investeringar som inte har något värde. Bankerna vågar därför inte heller förnya lånen eftersom företagens resultatbalans är negativ.

Det finns bara ett fåtal företag som har insett att man bör spara i ladorna till sämre tider istället för att utarma företagen under goda tider. Dessa företag har låtit kapitalet vara kvar i företaget. Exempel på ett sådant företag är IKEA.

I Kyrkans Tidning för vecka 12 finns en essä av Ola Sigurdsson över boken Theology of Money. Den är skriven av den engelske teologen Philip Goodchild.

Jag har i Fritt Forum skrivit en kort presentation av essän under rubriken Pengarnas Teologi, där jag jämför Goodchilds tankar med Kahnemans. Denne psykolog(!) fick år 2002 nobelpriset i ekonomi.

Helt riktigt Jonas, men i LO´s fall med det "rättvise" krav man har, borde man nog vara försiktig. Och här har Vanja gjort bort sig ordentligt, genom att visa hur dåligt insatt hon är. Oansvarigt helt enkelt.
Däremot vore en viss rörlig del på lönen om företaget gick bra, en morot för alla anställda.

Diskussionen behöver nyanseras, vilket inte är så lätt, eftersom folket är så urbota korkat. Jag instämmer med artikelskribenten i princip. Det är bara det att bonusarna de facto inte alls utformas för att optimera, utan helt enkelt för att roffa. Det är nämligen så, att företagen består av människort, och det är DESSAS inkomster det handlar om, och inte det opersonliga företagets som sådant. Det är nämligen så att kapitalismen handlar inte om Framsteg Tillväxt Effektivtet Fri Konkurrens blah blah blah blah, utan den handlar om att tjäna pengar. Det är alltså MISSBRUKET som ska kritiseras, och inte företeelsen som sådan. Men förklara en sån självklarhet för allsköns ideologiska lögnpropagandister och diverse hjärntvättade puckon till både höger och vänster.

En artikel som sparkar in lika mànga öppna dörrar som det finns stycken i texten ...

Företagsledningar tar ofta större risker än vad en ägare skulle göra... Skandia, UBS, RBS är tre exempel... Om företaget försvinner tar ledningen sina groteska ersättningar och drar, utan ansvar...

Pharmacia-Upjohns första VD fick sparken och en fallskärm på > 200 milj kr...

Artikeln ovan innehåller håller inte måttet... Det finns ingen akademisk forskning som visar att bonus ger bättre resultat...

Handelsbanken betalar inte ut bonus till skillnad från SEB... Det finns ingen bank i Sverige som har SHB:s track rekord.... Dom är överlägset bäst om man ser på perioden 1970 till idag...
Trots Annika Falkengrens höga bonusar...

Bonusar delas ut av en liten grupp människor enligt devisen om jag kliar dig på ryggen så kliar du mig... Sedan finns det gott om sovande nollor i styrelser som inte förstår, vill förstå eller vill avstå från att vara med och få pengar....

Om du börjar bråka om bonusar i en styrelse så åker nämligen du ut... Det är inte populärt med illojala personer i styrelser... Lika litet som det är populärt inom den kriminella världen eller i det vanliga arbetslivet...

Skandaler inträffar sällan på företag med starka ägare... H&M, IKEA och Lundbergsfären (Lundbergs, Holmen, Huvudstaden och numera delvis Industrivärden och SHB sfären)... Skandia är typexemplet på ett stort bolag utan starka ägare och en kriminellt girig företagsledning... Dom sänkte ett Sveriges finaste bolag och tog ut hela 5 årsvinster i bonus... Ingen tog något som helst ansvar...

En annan sak med bonusar är att man ofta belönar god ekonomisk utveckling i allmänhet... Varför går ett företag bra? Beror det på valutakurser som utvecklats på ett bra sätt? Kanske har en en konkurrent gått i konkurs etc...

Bonusprogarm är nästan alltid extremt komplexa och svårförståliga numera... Ägarna ska inte förstå hur mycket pengar man lurar av dom, då skulle dom ju protestera....

Riskkapitalbolagen har finansierat sina härjningar med en extremt hög leverage (belåning)... Genom att låna 70-90% av kostnaden för ett företag så ökar avkastningen på eget kapital men risken ökar också... Den risken får investerarna ta, tough luck... Nu börjar en del av bolagen gå i konkurs, riskkapitalbolagen klarar sig nog ändå...

Dessutom så utnyttjar man skatteparadis till max för att minimera skatterna... EU måste skärpa tonen mot dessa...

Dagens samhälle borde inte behöva vara beroende av risktagningar och bonusars suboptimeringar. Med IT, Internet osv. så skulle de kommande användarna och konsumenterna, kunna beställa via nätet INNAN något börjar hanteras, bearbetas, tillverkas, adresseras och förflyttas fysiskt. Samtidigt skulle betalningen kunna deponeras! Överproduktion, svinn, prisdumpning mm. skulle alltså inte behöva förekomma - och därmed inga risktagningar i produktions- och transportleden. Lämpligen bör därför kommande användare och konsumenter inom varje lagom omfattande geografiskt närområde, skapa gemensamma mottagnings-/hämtningsstationer.
Då varje vuxen människa numera i snitt omges (hemma, på jobbet och fritidsaktiv) av mer än 20 000 olika saker, så används ju rimligen varje utrustning ganska sällan. Det vore väl därför betydligt bättre att hyra och leasa istället för att köpa! Används samma sak i snitt av 20 personer istället för en, och varje sak - på grund av hyrsystem och utbytbara delar - håller 25 ggr längre, så behöver det bara tillverkas 1/500-del så många saker! Globalt sett så skulle detta ha en oerhört stor betydelse, när det gäller energi, klimat, ekologisk mångfald och fotavtryck osv... osv...