Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Foto: scanpix
Gabrielle Roland Waldén om Fritt forum

Katastrofen i Köln - varningsklocka för Citybanan

Det har varit märkligt tyst i svenska medier om katastrofen i Köln den 3 mars. På eftermiddagen den dagen rasade Kölns stadsarkiv ner i en 30 meter djup grop. Det lär ha gått mycket snabbt, men de flesta hann ta sig ut. En ung man omkom när byggnaden rasade samman, en annan dog i en byggnad bredvid som också föll ihop. Det tog flera dagar innan man hittade dödsoffren i rasmassorna. Vad var orsaken till raset?


Om författaren

Egen företagare inom skrivande och redigering. Bor i Stockholms innerstad och intresserar sig bl.a. för stadens utveckling, arkitektur och historia.

Utredning pågår men samband med ett tunnelbygge i närheten för en ny underjordisk järnväg förefaller troligt. Plötsligt den där dagen i början av mars verkar ett skred under jord ha bildats. Marken försvann helt enkelt under Stadsarkivet. Två andra hus på Severinstrasse drogs med i raset. Kan detta hända här? Vad väntar oss i Stockholm när Citybanan dras fram under stora delar av staden?

Natten till den 29 september 2004 väcks Syster Maritheresis bryskt av att larmet i kyrkan St Johann Baptist på Severinstrasse i Köln börjar tjuta. Hon springer ut på gatan där en polispatrull redan är på plats. Men det är inget inbrott på gång. Larmet har gått för att det 44 meter höga kyrktornet har börjat luta. Tre bostadshus i närheten evakueras snabbt, och man skyndar sig att rädda målningar och skulpturer inne i kyrkan. Dagarna efter pumpar man in 25 kubikmeter betong under kyrkan för att stabilisera tornet. Sedan ordnar man med stöttor också. Orsaken till händelsen var det tunnelarbete som pågick i närheten. I dag har inte Köln något lutande torn mer. Med hjälp av hydrauliska pressar har man lyckats räta upp tornet igen.

Att tunnelbygget märkts också på annat sätt på Severinstrasse vittnar affärsidkare på gatan om. "Husen vacklar sedan år tillbaka" berättar en av dem. I september 2008 fick man stora problem med inläckande grundvatten i tunnelbygget. Under förra året upptäcktes också sprickor vid en inspektion av arkivbyggnaden. Varningar för katastrofen den 3 mars har alltså inte saknats. Så sent som i februari i år fann man vid en undersökning att byggnaden sjunkit ca 7 mm på ett dygn. Mindre än en månad senare rasar hela huset, drar med sig byggnaderna bredvid och två unga män mister livet.

Naturligtvis är det förenat med svårigheter att bygga tunnlar under en stad. Vi har egna erfarenheter av detta i Sverige när man byggde man tunnelbanan i Stockholms innerstad. Det gick inte utan missöden och problem.

Hus sprack och mark sjönk
Tunnelbanestationen vid Odenplan invigdes i oktober 1952. Den andra uppgången vid Karlbergsvägen/Västmannagatan byggdes flera år senare och öppnades först i december 1961.
När man sprängde för den nya uppgången blev det sprickor och andra allvarliga skador på den gamla fastighet som låg alldeles intill, ett hus byggt 1900. Byggnaden omnämns i en bok om Stockholm som "denna putsade tegelborg i vasaromantik med hörntorn och barockportaler i huggen kalksten". De som bodde i det gamla huset fick snabbt reda på att huset måste rivas men fick bo kvar ett par år till. Sedan blev det utflyttning och hösten 1969 revs huset. I dess ställe byggdes en hotellfastighet som stod klar 1974.

Det var inte bara i trakterna av Odenplan skador inträffade. Det finns många områden i Stockholm som är geologiskt problematiska med kross- och sprickzoner i berg, lera av olika kvalitet, sand eller s.k. silt. När man byggde tunnelbanan under Östermalm på 1960-talet passerade tunneln krosszoner i berget under lerlager. Kraftiga sättningar uppstod vid Karlaplan. Den här typen av sättningar kan pågå under lång tid och kräva ständiga justeringar av gatunivån för att inte framkomligheten ovan mark ska hindras. Också på Södermalm lär stora sättningar ha förekommit i samband med grundvattensänkningar till följd av tunnelarbeten.

Citybanan i Stockholm
Nu är det dags igen. Citybanan ska dras fram under stora delar av Stockholm. Enligt Banverkets beräkningar berörs 200 fastigheter och 4 000 hushåll. Tunneldrivning ska bl.a. ske under hus grundlagda på träpålar, under ett par kyrkor med stora kulturhistoriska värden och många andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Och markförhållandena är som sagt besvärliga. Banverket räknar faktiskt med skador på en del hus nere i City. På många ställen kommer grundvattenmagasin i marken att påverkas, och följden kan bli sättningsskador och i värsta fall ras. Sprängningar kan också ge skador genom de vibrationer som uppstår.

Citybanan är ett mycket stort, kostsamt och riskfyllt projekt. Kostnaden beräknas till cirka 16 miljarder och banan ska invigas i december 2017.

Banverkets "säkerhetstänk" duger inte
I början av februari var det muntlig förhandling i Miljödomstolen om Banverkets ansökan om vattenverksamhet för Citybanan norr om Söderström. Banverket utsattes här för massiv kritik och deras geologiska undersökningar och mätningar sågades av de experter på geologi och tunnelbyggande som sakägarna (bostadsrättsföreningar, fastighetsägare m.fl.) hade kallat. Jag vet inte hur många gånger under dagen jag hörde ord och uttryck som "otillräckliga undersökningar", "för få mätpunkter", "för dåligt kartlagt", "ofullständig sättningsberäkning", "otillräckligt!", "oacceptabelt!". "Vill Banverket ha kontroll? Då är det här fullständigt otillräckligt!" sa en expert på grundvattenfrågor vid tunnelbyggande.

Banverkets ambition när det gäller att få tunnlarna täta mot inläckande grundvatten ansågs alldeles för låg av experterna i domstolen. Analyserna när det gäller vibrationer och hur kraftiga vibrationer man kan tillåta vid tunnelbygget dömdes också ut: "Man måste tänka på ett helt annat sätt när det gäller vibrationer och skador som kan uppstå av vibrationerna", sa en av de geologiska experterna vid förhandlingen i domstolen. Banverkets "säkerhetstänk" är alldeles för dåligt.

Köpenhamn gör halt i t-banebygge
I Köpenhamn ska man bygga en tunnelbanering, men nu har man gjort uppehåll i bygget i väntan på resultatet av utredningen av katastrofen i Köln. Man är bl.a. orolig för att Frederikskyrkan - i folkmun Marmorkyrkan - kan skadas illa. Fyra meter från kyrkan ska man bygga en station 30 meter under jord. Kyrkan bedöms väga mer än 100 000 ton, och man funderar nu på om man kanske ska dra om t-banelinjen för att skona kyrkan.

Spåren förskräcker
När det gäller Stockholm är det förstås helt klart att järnvägstrafiken genom staden måste förbättras, och man måste råda bot på problemen med den s.k. getingmidjan. En lösning behövs, men frågan är om Citybanan är rätt lösning. Och mot bakgrund av den kritik som framkommit mot Banverket finns framför allt all anledning att undra hur det ska gå att genomföra bygget. Det är svårt att låta bli att tänka på tunneln genom Hallandsåsen här, också ett Banverksprojekt. Som DN skrev förra året "är det inte långt kvar tills detta makalösa projekt kan skryta med 20 års försening och en tiodubbling av kostnaderna". Markförhållandena i Stockholm är inte desamma som nere i Halland försäkrar man. Men nog kan man tycka att spåren förskräcker också med tanke på de brister som framkommit i Banverkets förberedelser och undersökningar inför bygget av Citybanan.

Håller vi på att skaffa oss ett projekt av typen "tunneln genom Hallandsåsen" mitt i Stockholm - med stora problem och svårigheter, skador på byggnader med enorma skadeståndskrav som följd, förlust av kulturhistoriska värden av stora mått, miljöförstöring och skenande byggkostnader?





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5247

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

man kan inte jämföra hur det vara tt bygga tunnlar förr och nu i Sverige. Och sen tycker jag att innan man egentligen vet vad som orsakat raset ska dra allt för stora slutsatser.

Permalänk | Anmäl #1 Johan Grönlund, 2009-03-23, 22:20

Geologin i Stockholm skiljer sig från Hallandsåsen och Köpenhamn. Finns likheter mellan marken under Köln och Stockholms urberg?

Det nämndes en olycka vid bygget av station Odenplan i Stockholm. Station Odenplan ligger inte särskilt djupt ner i marken. Detsamma gäller resten av Gröna linjen. Nyare tunnelbane-linjer ligger till stor del djupare än Gröna linjen. Att spränga fram en tunnel djupt ner i stabilt urberg är en annan sak än att gräva en tunnel under alldeles under stadens större gator.

Har jag förstått det rätt att Citybanan ska ligga ganska grunt i marken för att kunna ansluta till Årstabron på rätt höjd? Att gräva i ytlig lera och gyttja verkar vanskligt jämfört med att bygga tunnel långt ner i massiva urberget.

Sparar man pengar på att bygga tunneln fram till Årstabron, i stället för att bygga en mycket längre tunnel i berget någonstans under Årstabron? Är det billigare att bygga en kortare ytlig tunnel i besvärliga förhållanden, jämfört med att bygga en mycket längre djup tunnel i gynnsamt stabilt berg?

Någon som vet mer om förutsättningar och kostnader för tunnlar i stabilt berg respektive ytligt under Riddarfjärden?

Det finns en anledning till att Stockholm har tunnelbana, men inte Göteborg. Och Göteborg kommer förmodligen aldrig att förses med tunnelbana.

Permalänk | Anmäl #2 Cygnus Ferreus, 2009-03-24, 00:03

Hej olyckskorp!
"Ska man göra omelett så får man krossa en del ägg"!
Verkligheten handlar hela tiden om olika risker som vägs emot varandra. Tänk bara på kärnkraftsdebatten!
Andas och ta det lugnt!

Permalänk | Anmäl #3 TÅGMICKE, 2009-04-12, 13:23

VÄG INTE RISKER. BYGG BORT DOM.

Tågmicke skrev:
"Verkligheten handlar hela tiden om olika risker som vägs emot varandra."

- Håll din verklighet borta från viktiga byggnadsverk. Vettig ingenjörs-konst handlar om att utnyttja tekniska kunskaper för att eliminera risker. Det var därför jag ansåg frågor om geologi vara intressanta.

Att acceptera risker är en enkel väg att gå. Men den vägen förstör allmänhetens förtroende för tekniken. Därför bör teknikerna ta arbetet att tillse att skapade konstruktioner är bra, säkra och pålitliga.

Tågmicke skrev:
"Tänk bara på kärnkraftsdebatten!"

- Särskilt beträffande atom-kraft så bör man, vilket även görs, tänka på att eliminera varenda liten tänkbar risk, hur osannolik den än må vara.

Själv är jag stark förespråkare av atomkraft. Min uppfattning bygger på att atomkraft bör bedrivas med extrema säkerhets-åtgärder.

Vid anläggande av atom-kraftverk ska man verkligen inte "krossa ägg" för att enkelt och billigt få sitt kraftverk. Dom du kallar "olyckskorpar", anser jag vara lämpliga konstruktörer för atomkraft.

Permalänk | Anmäl #4 Cygnus Ferreus, 2009-04-19, 01:23


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.