Fritt forum

Peter Skaldeman om Fritt forum

Konflikt och övertygelse: Konsten att framhäva det egna perspektivet och förvanska motpartens syn på saken.

Publicerad: 2009-03-21 16:03, Uppdaterad: 2009-03-22 20:03

Övertygade människor i grupp är i konfliktsituationer farliga för sin omgivning vilket krig och väpnade konflikter visar. Starka övertygelser ligger också bakom företeelser som fanatism, intolerans, rasism och likriktat tänkande där det egna perspektivet ses som det enda riktiga.

1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Varför är vi övertygade om vissa politiska och religiösa ståndpunkter, åsikter och perspektiv och hur fungerar övertygelsen psykologi? Varför anser vi att vi själva har rätt och att motparten har fel och vilka antaganden bygger vi våra övertygelser på? Peter Skaldeman är Fil.Dr. i psykologi och leg. psykoterapeut.

Konflikter är en del av vår vardag och tränger sig på via massmedia i dagspress och TV. De uppstår utifrån kulturella differenser, religiösa olikheter, olika syn på moral och etik, eller utifrån motstridiga politiska synsätt. I ett globalt perspektiv pågår det krig, ekonomisk konkurens, resursfördelningskonflikter och sociopolitiska stridigheter. Socialt, inom varje samhälle, finns mycket starka klassmässiga, kulturella, ekonomiska och kunskapsbaserade skillnader mellan människor. Konflikter finns också i det vardagliga. På det mellanmänskliga planet finns motsättningar inom familjer, i äktenskap och på arbetsplatser, organisationer och föreningsliv.

Detta leder till en mängd olika intressegrupper som verkar för att uppfylla sina egna mål och syften, ofta i strid med andra gruppers mål och intressen. När konflikt uppstår strider var och en för sin egen rätt och bortser ofta från den andres rätt till lika utrymme.

Men vad är då roten till konflikter? Begrepp och formuleringar som "perspektiv", "synvinkel", "synpunkt", "tolkningsram" och ett flertal liknande begrepp, visar att den information vi konfronteras med kan betraktas från olika håll och därmed uppfattas på olika sätt. Att inta en ståndpunkt, en synvinkel, eller att anlägga ett perspektiv innebär i dessa termer att välja ut specifik information och selektera bort annan. Detta urval av information, leder till uppbyggnaden av en idémässigt riktad, tolkningsstruktur med selektiva förtecken som utgör byggstenarna och fundamentet för vår föreställningsvärld. Vi vidmakthåller och driver vårt specifika perspektiv med åsikter och övertygelser, som vi inte backar undan ifrån, utan ofta tvärtom, strider för till varje pris. När tolkningen hos oss själva, eller andra kontrahenter i en konflikt är olika, blir också de kriterier personerna utgår ifrån olika, vilket i sin tur leder till skilda slutsatser och förklaringar till problemets orsak, utveckling och lösning.

Förenklat kan sägas att konflikt har sin rot i att konfliktområdet betraktas från diametralt skilda utgångslägen. Det vill säga, parterna har anlagt olika perspektiv på en gemensam sakfråga, och uppfattar därmed sakfrågan utifrån sina på förhand givna ståndpunkter. Var och en av parterna anser sig dessutom ha ett tolkningsföreträde i avseende på det perspektiv de själva har anlagt vilket innebär att de ofta uppfattar sin egen syn på saken som mer riktig än motpartens. Detta självrättfärdigande av det egna perspektivet gör att var och en av parterna anser sig ha rätt. Det ger dem motivation att, utifrån sina egna ståndpunkter, driva sakfrågan vidare även om det innebär en konfrontation och öppen konflikt. Problemet förstärks av en ovillighet att kompromissa med det egna perspektivet just för att det uppfattas som "rätt och riktigt". Detta leder till subjektivt vinklade tolkningar och ageranden som ofta gynnar eget, eller den egna gruppens mål och intressen.

Perspektivet drivs med retorisk argumentation. Man framhäver den egna ståndpunkten på ett retoriskt sätt och argumenterar samtidigt mot den andre partens ståndpunkt, i syfte att vinna debatten. Finns det ingen medvetenhet om subjektiviteten i det egna tänkandet samtidigt som övertygelserna är starka är konflikten akut när personen stöter på andra människor med andra uppfattningar. Perspektiv och konflikt är på det viset orubbligt sammanflätade. Konflikten finns inbyggt i perspektivet, i betydelsen av att varje perspektiv, representerar en ensidighet.

Varje perspektiv har i någon mening tagit ut en "riktning". Denna inriktning i idévärlden innebär samtidigt en begränsning då den utesluter andra inriktningar. Av detta följer att ett givet perspektiv också per definition är begränsat.

Enligt svensk ordbok betyder begreppet konflikt, "strid", "slagsmål", "slag" "tvist" vilket i huvudsak antyder en fysisk konfrontation mellan olika kontrahenter. Men den bokstavliga meningen med konflikt har förskjutits successivt till att även inkludera en "skarp motsättning eller opposition i avseende på idéer, värderingar, intressen och målsättningar". Det innebär att begreppet numera också innefattar de psykologiska förutsättningar som ligger till grund för den fysiska konflikten. En definition av begreppet konflikt är att konflikt innebär en "upplevd divergens av intressen och en övertygelse om att parternas aspirationer inte kan uppnås simultant".

När någon befinner sig i konflikt framträder vissa uppenbara tecken som i sig är indikationer på att en konflikt är nära förestående eller i full blom. Det säger ännu ingenting om innehållet i konflikten utan beskriver relationella episoder och handlingar som utspelar sig mellan de individer som är inblandade i konflikten. I korthet:

- Personerna är oeniga om vissa frågor.

- Personerna talar förbi varandra och underbygger sina egna åsikter.

- Personerna argumenterar ofta för en specifik ståndpunkt som står i strid med motpartens syn på saken.

- Personerna tillskriver den andre negativa egenskaper på personlig nivå och i ytterligheten föraktar, nedvärderar och hatar den andre.

- Personerna kategoriserar den andre på gruppnivå där den andres grupptillhörighet nedvärderas och föraktas. De negativa gruppepiteten om den andre är intoleranta och fördomsfulla.

- Personerna blir upprörda, sårade, förnärmade, aggressiva eller våldsamma över motpartens påståenden och är i ytterligheten, beredda att attackera eller döda den andre.

Som individer är vi delaktiga i mängd sociala grupperingar som leder till utvecklandet av sociala roller, sociala identiteter och allianser, det kan vara den egna familjen, den egna släkten, viss organisation eller arbetsplats. Självidentitet och gruppidentitet smälter på så sätt samman och gruppens intressen, mål och värderingar absorberas av individen, som vore det hans egna. Han/hon tar värdemässiga positioner och ställningstaganden i ett försök att gynna sina egna intressen men ofta också för att stödja den eller de grupper där han/hon ingår. Det är vi och det är dem.

Här är det mycket lätt att se hur konflikt har sin grund i att individen verkar för den egna gruppens intressen, samtidigt som motpartens idéer och ställningstaganden upplevs som ett hot. De flesta krig och sociala sammanstötningar har sin grund i att grupperingar med olika religiösa, sociala, politiska eller ekonomiska mål och motiv, är beredda att med alla medel, försvara de egna intressena mot varje tänkbar annan grupp som kan hota dessa intressen. Följande citat fångar kärnan i problemet.

"Each group nourishes its own pride and vanity, boast itself superior, exalts its own divinities, and looks with contempt on outsiders".
William Graham Summer (1906)

Med detta citat för ögonen är orsakerna till gruppkonflikter lagda i dagen och samtidigt förståelsen för varför individerna inom en viss grupp ofta ser ned på dem i en annan grupp.

Tillgång och spridning av gruppkongruent information är av största vikt för att vidmakthålla övertygelsen inom gruppen. Samtidigt är det viktigt att göra sig medveten om andra gruppers mål och intressen genom att ta del av deras idéer, i syfte att kunna bestrida dessa. Att medlemmarna är övertygade om det egna budskapets rättfärdighet är en annan viktigt del i värdegemenskapen. Underförstått är det viktigt att man inom en grupp är överens eller att man tycker "lika". Det innebär att den egna gruppens intressen måste etableras och föras ut till gruppens medlemmar.

Detta sker i en inlärningsprocess genom gruppuppfostran, social samvaro inom gruppen, utbildning, föreläsningar, massmedia, böcker, artiklar och personliga samtal. Målet är att utveckla en gemensam kunskapsbas som lägger grunden för idémässig likhet inom gruppen. Medlemmarna förutsätt vara lojala. Avvikelser från gruppens idéer tolereras ej. Starka ifrågasättanden av gruppens idéer, leder till offentlig uppläxning eller uteslutning.

Man kan med ett stråk av humor säga att varje grupp i metaforisk mening har ett "propagandaministerium" som väljer ut, definierar och upprätthåller de åsikter och värderingar som sedan, genom inlärning, delas av gruppens övriga medlemmar.

Detta är uppenbart i en fanatiskt, ortodox religös eller politisk organisation men principen är giltig i alla organisationer, om än inte lika tydlig. Man kan även tänka sig att detta är representativt för gruppmentalitet i stort, eller för allianser inom en familj där vissa värderingar och synsätt råder. Principen är ofta att det egna budskapet förs fram som det enda logiskt riktiga alternativet och andra motstridiga alternativ betraktas med yttersta skepticism.

På så sätt vidmakthålls övertygelsen både hos individen och inom gruppen, för att sedan spridas till samhällen och hela kulturer. Exempel på detta är de stora religionerna Kristendom, Islam, Judendom, Buddism, Hinduism, samt de stora politiska doktrinerna som följer samma mönster. Alla dessa ideologier kan betraktas som gigantiska övertygelsesystem. Individen behöver sen skolas in i övertygelsen genom olika inlärningsprocesser, för att kunna representera gruppen.

Vi anser alltid att åsikterna är våra egna, men idéerna är samtidigt en återupprepning av idéströmmar som vidmakthålls i gruppen och redan finns i kulturen. Vi återger i vår tankevärd, på så sätt, kulturellt präglade tanketraditioner som inkorporerats genom inlärning och blivit en del av den egna identiteten. Man skulle kunna säga, att jag tänker ofta inte egna tankar, utan reproducerar istället kulturens idéer i min egen tankevärld, men uppfattar dessa tankar som mina egna.

Det finns en starkt tilltro hos de flesta människor att ta sina sinneserfarenheter för odiskutabel verklighet. Men den kognitiva psykologin visar att människans perception är selektiv. Vi kodar in, återkallar ifrån minnet och rekonstruerar informationen på ett selektivt sätt och för därmed in ett starkt subjektivt element och en informationsmässig slagsida, in i processen.

Den starka tilltron till att vi på ett glasklart sätt kan skilja på vad som finns "innanför oss själva", det vill säga, våra egna tankar, känslor, minnen, perceptioner och vad som finns "utanför oss själva", i yttervärlden och hos andra människor, bidrar till att vi ofta drivs av illusioner och fiktioner. Denna problematik skulle man kunna kalla subjektivitetsfällan, vilket innebär att vi på ett oreflekterat sätt, överbetonar betydelsen och tilltron till egna ställningstaganden och övertygelser, samt hur dessa har införlivats och uppstått. Detta sker på bekostnad av fakta och information från andra människor, eller andra informationskällor än den egna uppfattningen och åsiktssfären. Vidare är vi ofta ytterst omedvetna om varför vi har just de åsikter och övertygelser vi har och varifrån dessa idéer ursprungligen kommer.

Vårat vardagstänkande har, på så sätt, ett bihang av subjektivitetsproblematik enligt temat "att vad jag tänker är det rätta" istället för en mer rimlig slutsats "att vad jag tänker är färgat av mina värderingar, tolkningar och uppfattningar och att dessa har en begränsning". Denna formulering antyder att ingen enskild person har tillgång till hela bilden, och att det alltid går att betrakta situationen från ett annat håll.

De flesta personer som är djupt övertygande om exempelvis politiska, och religiösa perspektiv, framförallt när dessa idéer prövas i konfliktsituationer med andra, skulle på så sätt ha nytta av att lyssna lite mer på motparten. Den andres synsätt innehåller troligtvis den komplementära informationen som saknas i det egna perspektivet.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Konflikt och övertygelse: Konsten att framhäva det egna perspektivet och förvanska motpartens syn på saken.

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar