Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Sven Erik Nordin om Fritt forum

Rasism på Livsmedelsverket?

Finns dold rasism på Livsmedelsverket, eller är man djupt okunnig om grunderna i modern forskningsmetodik?


Om författaren

Trots 60 akademiska poäng i ämnet pedagogik (med god undervisning i forskningsmetodik) måste jag med sorg betrakta mina tillkortakommanden när jag försöker informera om de enklaste sanningar. Men jag inser att myten om det mättade fettets farlighet innebär näsmast en katastrof för folkhälsan, därför fortsätter jag försöken - trots risken att bli idiotförklarad.

Måndag den 16 mars 2009, framträdde Ulf Bohman i nyhetsprogrammet Rapport som representant för Livsme­delsverket. Han hävdade naturligtvis den officiella inställningen att fett, och fram­för allt mättat fett, är farligt för oss människor. Samtidigt medgav han, att en kost rik på fett kunde vara bra för viktnedgång och som kortvarig behandling för dia­betiker (uttalandet är en framgång förstås, eftersom de flesta läkare ännu inte tycks ha köpt det konceptet!).

Det viktiga han sade var emellertid, att han inte kunde rekommendera den kos­ten för "vanliga människor" och "under längre tid" - för det kunde nog vara far­ligt! Han påstod att det saknades långvariga erfarenheter av sådan kost! Han har fel!

Jag förutsätter att Ulf Bohman har en naturvetenskaplig utbildning, och jag förut­sätter självklart också att han känner till grunderna i den naturvetenskapliga forsk­ningsmetodiken. Hypotesprövning är en grundsten i all seriös forskning - inte bara inom naturvetenskap. Man kan inte bara påstå någonting och kräva att bli trodd. Man måste förete bevis. Man ställer alltså upp en hypotes, t.ex. att "alla katter är grå", och sedan försöker man bevisa det. Egentligen är det mer korrekt att säga, att man försöker hitta något som motbevisar det, för om man inte hittar något sådant, så kan hypotesen vara sann.

Det hjälper sedan inte om man hittar tio tusen katter som är grå. För om man så hittar en enda katt som är svart, så måste man förkasta sin hypotes. Och egent­ligen kan man förstås undersöka katter mycket länge och bara hitta grå sådana, utan att veta SÄKERT att det inte finns någon katt med annan färg. Det är ett välkänt dilemma. Det är svårt att bevisa en hypotes, men det är lätt att motbevisa den. I detta fall räcker det alltså att bara hitta en enda katt som inte är grå, så har man bevisat att den ursprungliga hypotesen var falsk.

I praktiken brukar man sätta någon sorts rimlig gräns för hur många katter man måste undersöka, innan hypotesen accepteras med en viss sannolikhet.

När det gäller hypotesen om att mättat fett förorsakar hjärtinfarkt, så har man hittat många "svarta katter" - men obegripligt nog gäller hypotesen fortfarande ändå som ett axiom. Knappt någon tycks ifrågasätta att hypotesen är sann.

Om vi skulle ägna oss åt den mest flagranta observationen av "svarta katter", så kan man t.ex. titta på Inuiterna på Grönland, liksom Massajerna och Samburu­folken i Afrika. De har under årtu­senden (är det länge nog för Ulf Bohman?) bevisligen levt på nästan enbart animalisk föda, varav en stor del mättat fett. I dessa folkgrupper har hjärtinfarkt i princip varit en helt okänd företeelse (liksom t.ex. cancer och diabetes). Men de Inuiter, Massajer och Samburus som på senare tid assimilerats i urbana samhällen och övergått till vår fettsnåla och kolhydratrika kost tycks drabbas av hjärtinfarkt och övriga "välfärdssjukdomar" i lika hög grad som vi andra. Alltså förefaller det mättade fettet vara synnerligen hälsosamt - medan vår kolhydratrika och på mättat fett fattiga kost bevisligen medför ohälsa.

Märkligt nog tycks ingen ta notis om detta, trots att dessa väldokumenterade iakttagelser omedelbart avslöjar hypotesen om fettets farlighet som falsk!

En förfärlig tanke är förstås att observationer av dessa främmande folk inte har samma värde som iakttagelser av oss "vanliga" västerländska "civiliserade" befolkningar. Pinsamt nog återstår bara två alternativ av slutsats: Antingen är Ulf Bohman (och han är i gott sällskap) djupt okunnig om elementa i forskningsme­todik, eller annars finns det rasistiska överväganden i hans sätt att betrakta oveder­sägliga data (dessa främmande folk är inte "som oss", och därför behöver vi inte räkna med dokumenterade data från de grupperna).

Jag vet inte vilket som är värst!





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/5002

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Inuiterna är ju genetiskt anpassade till klimatet och sin livsstil under mycket lång tid. Jag vet inte om det har gjorts några studier som tittar på hur de även varit anpassade till sin ensidiga kost.
Ulf Bohman är nog inte rasist, utan helt enkelt fast i de gamla kostrådens mytologi. Att dessa råd är godtyckliga och inte har något stöd i forskningen, men ändå framförs av myndigheterna, är givetvis en skandal.

Permalänk | Anmäl #1 Mats Forssblad, 2009-03-19, 14:21

En utomordentligt välskriven artikel! Hur vänder vi denna atlantångare (Livsmedelsverket) som får tuffa fram med styrmän som vägrar ta till sig ny forskning och även beprövad erfarenhet. Tusentals svenskar har insett sveket och byter raskt till en kost baserad på lite kolhydrater och mycket naturligt mättat fett. Trots Livsmedelsverkets kostråd. Det är skandalöst att det får fortsätta. Vi som är vuxna kan välja vad vi själva vill äta men våra uppväxande barn, som på skolor och förskolor ska tvingas i light-produkter och giftiga margariner, dom kan inte välja. En skam är det vad det är.

Svenska folket; kräv en förändring NU!

Permalänk | Anmäl #2 Low Carb High Fat - då blir svenska folket friskare, 2009-03-19, 20:20

Inuiter äter vad jag vet ca 50/50 protein/fett.

Så vilka naturfolk äter LCHF varianten 20/80 ?

Smörstekt entrecote med bearaisesås är också en av civilationens skapelser

Permalänk | Anmäl #3 Barney Granit, 2009-03-19, 20:41

För att vara kortfattad, det är möjligt att det är nyttigt att äta massvis med sälkött, men det är svårt att födda 6,8 miljarder människor på sälkött. Djuruppfödning är över huvud taget ett ineffektivt sätt att framställa mat som tar stora resurser, varför är den nackdel med de här nya dietflugorna så svår att se?

Permalänk | Anmäl #4 Lucian, 2009-03-19, 21:40

1.Inuiterna möjligen vana vid men inte genetiskt anpassade till sin livsmiljö.
2.Mark lämplig för odling är begränsad. Outnyttjad mark med naturbete lämplig för djurhållning finns det däremot gott om.
Inte bara i Sverige. Vad som möjligen är innefektivt, men framför allt dumt, är att föda upp kor med odlad spannmål.

Permalänk | Anmäl #5 snöret, 2009-03-20, 12:39

Lucian, jag äter inte mer kött nu med LCHF-kost än jag gjorde tidigare med "tallriksmodellen", däremot äter jag mer fett såsom smör, grädde, kokosfett, fullfet creme fraiche och blandfärs istället för nötfärs, mycket ägg och mycket mer fisk.
Många säger att det blir dyrare med LCHF-kost men hos oss är det nog tvärt om och det beror nog på att man blir så mycket mättare på fet mat att det helt enkelt inte går åt lika mycket mat som tidigare. Bara det att slippa bröd och mjölkkostnaderna gör massor i vår familj.

Permalänk | Anmäl #6 Lilja, 2009-03-21, 07:13


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.