Om författaren
Ann Helena Rudberg är bloggare journalist och författare. Hon vet vad fattigdom är och har beskrivit vad hon råkade ut för i samhället på 90-tal och 2000-tal i sin dagbok Ett Sekel av Tystnad.
Villkoren för svensk överklass förändras inte. Det som förändras är personerna, som räknas dit, inte själva fenomenet överklassen i sig. Om man nu räknar pengar och makt som ett överklassfenomen. Det är det klassiska sättet att räkna och i alla tider har människor haft behov av att visa vilka stora och mäktiga varelser de är genom att ha materiella fördelar framför andra.
Ingenting har ändrats i det mänskliga förhållandet till detta genom årtusendena. Skillnaden är att numera räcker det inte med att ha en fint huggen och slipad sten och kunna göra en stenyxa av denna, utan numera behövs det miljarder och stora egendomar av hus eller annan fast egendom plus ett ingående i ett särskilt utvalt reservat av samma sorts människor. Något som i många fall kan betecknas som ett slags sekter kring guldkalven. Eftersom detta fenomen med dansen kring guldkalven nämns redan i gamla testamentet i bibeln så vet vi att detta att återvända till dessa gyllene gudar är något som ligger djupt i alla människor.
Inte heller spelar det någon roll om kvinnor eller män sitter vid makten. Det visar SEB:s Annika Falkengren, som är VD och koncernchef. Hon låter nästan exakt som skådespelerskan Lena Nyman på rösten och det bland annat visar att hon är ditsatt som en marionett och för att gå in i denna roll, därför att det verkar bra med en Blondie, som ser ut som en Barbiedocka mer eller mindre. Det framstår inte som särskilt hotfullt.
Och naturligtvis får hon aldrig några lönesänkningar inte så länge styrelseordföranden Marcus Wallenberg bestämmer. Det finns många teaterpjäser, som kan spelas upp inför öppen ridå och bedåra publiken så att den inte ser vad som händer bakom kulisserna.
Bakom dessa kulisser finns fortfarande människor, som jag som har jobbat i drygt fyrtio år och som har nästan 9 000 i sjukpension att leva av efter skatt. Vi blir förmodligen tvungna att belåna vårt hus nu när jag måste laga två tänder och få en bettskena till den gentila kostnaden av omkring 12 000 kronor.
Men detta är obegripligt för den politiska och ekonomiska överklass som finns i landet och som har tappat greppet om hur vanliga människor har det.
På pappret är jag miljonär eftersom jag står som ägare till ett hus, men i min vardag har jag inte råd att göra någonting. Jag undviker att skaffa busskort för det känns för dyrt, även om jag får det till nästan halva priset. Jag undviker överhuvudtaget att röra mig alltför mycket, för då äter jag mer och det kostar pengar.
Ingenting har egentligen hänt sedan min mormor levde mellan 1878 och 1934. Hon levde som jag i ett hus med vedspisar och en tomt utanför. Skillnaden är att jag har el, som jag får betala flera tusen kronor för per månad nu på vintern, medan hon klarade sig med fotogenlampor. Och att jag står som ägare till huset, vilket hon aldrig gjorde eftersom hon och hennes man var torpare.
Men att jag är ägare betyder endast att banken tar det mesta av våra pengar, för vi har aldrig haft möjlighet att betala av huset trots att vi har bott här i drygt tjugo år.
Hela det system vi har går ut på att banker och den rika överklassen alltid ska klara sig. Och gör de inte det så ska vi andra gå in och betala åt dem. Det är ett sanslöst dumt system, som medför att sådana som Bernard Madoff i USA kan köra sitt eget pyramidspel under föregivande av att alla ska få vinster på minst tio-femton procent. Han själv blev förvisso rik och var det ända tills den uppumpade finansbubblan sprack. Och nu lär han få tillbringa resten av sitt liv bakom lås och bom.
Nä, ingenting har hänt med mänskligheten sedan bibelns dagar och lär inte heller göra det. Men nog borde det vara dags för ett bättre samhälleligt system, än att vi låter andra ha hand om de tillgångar, som var och en av oss äger? För annars har vi återigen överlåtit vår både ekonomiska och politiska bestämmanderätt till de som är girigast och har störst behov av makt över andra.
Som det nu fungerar så är hela vårt ekonomiska system ett lotteri eller i värsta fall ett bedrägeri. Och tro inte som sagt att någon inom bankvärlden kommer att sänka sina löner i förhållanden till vad sådana fattiglappar som jag får i pension. Det finns inte på kartan.
Borde inte åtminstone politikerna i riksdagen fundera över om de inte på något sätt kunde vara mera jämställda ekonomiskt med sådana som jag?
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4977
Tja, men det är ändå inte just toppen på isberget som är orsaken till dilemmat med att alla pengarna går till mat och boendekostnaderna. Det stora problemet är korporativismen! På 1968-talet så sjöng man "Sådan är kaptitalismen..." Men redan då hade de små beslutens tyrrani börjat göra sig gällande - och ännu mera nu gäller att: "Sådan är korporativismen..." Saltsjöbadsandans skråväsendeliknande korporativism med en ohelig allians av LO-gesellombud och Näringslivs-mästarna och sosseregeringen. Med de små, små stegens tyrranni (om hur man långsamt kokar grodor utan att de har en aaaning!), så smög man 1947 in källskatten, sedan smögs det mer och mer arbetsgivaravgifter, och sen oms som sen blev mer och mer moms. Men oj då, plötsligt behövdes det barnbidrag, jordbrukssubventioner och - transaktioner!; när konsumenterna som grädde på moset indirekt skulle betala arbetsgivararavgifter och mer och mer och mer moms! Sedan kom miljonprogrammet för bostäder (1962 betalade jag och fiancee trettiofemtedelen i hyra av stor etta i central Gbg) och därmed skråväsende mellan bygg-gesäller och bygg-mästare (alla byggmästarna låg under flera år högst på taxeringskalendern!) och gesällerna (som bytte jobb sinsemellan när de byggde sina egna hus och sommarvillor). Genast dök allmännyttan upp och därmed Parkinsons lag 3 = utgifterna för boendet anpassas efter medianikomsterna - och.... detta gäller ju sedan dess. Och det räcker ju förstås inte utan låg- och medilinkomsts-enpersonshushåll behövde dessutom bostadsbidrag!!! Inte behövde vi bostadsbidrag på 40- och 50-talet trots att min mamma och många fler var hemmafruar!
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2009-03-17, 00:45
Oj då, när jag läser igenom så ser jag att jag skriver jordbrukssubventioner och - transaktioner... jag börjar tyvärr bli gammal det skall naturligtvis var och - transfereringar (alltså rundgången i skattesystemet där en del får mer än hälften tillbaka samma år!!!)
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2009-03-17, 01:24
Olika aktörer inom samma branschkorporativ låtsas konkurrera med varandra, mer och mer gick ju till reklam - men i slutändan är det ju konsumenterna som får betala hela kalaset, liksom när det gäller alla sorts sponringar!!! Vore det inte bättre att alla konsumenterna själva hade pengar över för spånsringar - och företagen skänker exempelvis pengar till välgörenhet - som naturligtvis alla konsumeter i slutändan betalar med högre matpriser och inte minst enorma boendekostnader.
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2009-03-17, 01:37
re Uno
Bra skrivet - tror dock du missat huvuddraget.
1913 Federal Reserve
(1968 Sverige)
1971 Nixon
PÅ enkel rak AE - Robert Kiyosaki skriver en ny bok som heter Conspiracy of the rich - bli medlem där så kan du läsa kapitel ur hans nya bok helt gratis. De tre första kapitlen räcker för att du ska förstå.
Väl mött.
Permalänk | Anmäl
hm, 2009-03-17, 04:35
Bara en dum människa tror att den egna dåliga ekonomin kan skyllas på miljonärer. Kul att du äntligen får en bettskena. Varför upprepas informationen att "överklassen har varit samma sen urminnes tider" fem gånger? Det blir inte mer sant för det.
Permalänk | Anmäl
Snälla, 2009-03-17, 06:53
"Hon låter nästan exakt som skådespelerskan Lena Nyman på rösten och det bland annat visar att hon är ditsatt som en marionett och för att gå in i denna roll, därför att det verkar bra med en Blondie, som ser ut som en Barbiedocka mer eller mindre."
Jaså? Hon skulle inte kunna vara tillsatt på MERITER? Vad i hela friden har hennes röst att göra med varför hon är tillsatt?
Permalänk | Anmäl
Linda, 2009-03-17, 07:05
Till Linda: kul att du yttrar dig... samma argument har jag hört sedan min ungdom... att dom är duktiga... men på vilket sätt? Jo, genom att ingå i det rådande systemet och slicka uppåt och sparka nedåt. Läs gärna det jag skrev om svindlaren Bernie Madoff och hans fru på min blogg alldeles nyss... www.annhelenarudberg.blogspot.com
Till Snälla: Jag skyller inte den dåliga ekonomin på miljonärer... läs innantill tack! Det jag skriver är att systemet fungerar på ett fullständigt felaktigt sätt... läs gärna min blogg www.annhelenarudberg.blogspot.com där jag alldeles nyss skrev om Bernie Madoff och hans fru Ruth...
Permalänk | Anmäl
Ann Helena Rudberg, 2009-03-17, 09:21
Äh! Du är AVUNDSJUK. Du kan väl inte veta på förhand varför vissa människor har förmögenheter?
Permalänk | Anmäl
Snälla, 2009-03-17, 09:32
Du menar på dina miljoner? Nä inte ett dugg. Behåll dem. Men om du har svårt att sova på nätterna så finns det många människor du kan hjälpa med dem.
Permalänk | Anmäl
Ann Helena Rudberg, 2009-03-17, 13:09
Ditt sätt att beskriva världen, och inte minst dess historia, är både tragisk och missvisande (fel) på flera punkter. Vad ekonomin, inkluderat banker och de med stort ekonomiskt kapital, har gjort för välfärd och utveckling går inte att kringgå - inte heller att "överklassen" på flera punkter har förändrats radikalt de senaste hundra åren, för att inte säga de senaste 12,000 sen vi började leva i strukturerade samhällen.
Men främst, hur enormt människans villkor i samhället har förändrats till det bättre som en följd av kapitalism och öppen marknad för kreatörer och investerare. Att blankt exkludera många rika människors bidrag för att generalisera utifrån några få är ohederligt och bidrar bara med att fylla etern med dumheter.
Detta utan att säga att det inte finns flera saker att klaga på och hålla sig minst sagt kritisk till - men att göra det hela till en klassfråga är bara att polarisera i onödan - men också att ljuga enligt mig.
Vi i Sverige kan lik väl ur ett globalt perspektiv ses som överklassen - de som roffar. Eller så kan vi se det som att våra (& andras) innovationer, handel, konsumtion och ansträngningar över tid ser ut att leda till bättre liv även för dem. Men också att det finns mycket att vara tacksam över.
Tack för artikeln
Permalänk | Anmäl
Aloace, 2009-03-17, 13:22
HA HA HA, nu närmar vi oss vansinnet. Du bor i ett hus, och ojar dig över din fattigdom och dessutom säger du till en arbetslös människa som bor i en etta att han ska behålla "sina miljoner"! Jag smäller utav!
Permalänk | Anmäl
Snälla, 2009-03-17, 13:43
Till Dennis Rydgren: Jag vet rätt väl vad jag pratar om och jag klagar inte på människor som bygger samhällen bara på girighet. Om du läser min bok Ett Sekel av Tystnad så ser du rätt väl att livet inte är så svart-vitt.
Permalänk | Anmäl
Ann Helena Rudberg, 2009-03-17, 15:28
Och till Snälla: Så tråkigt att du är arbetslös, hoppas du är ung då så att du inte har blivit gammal och bitter. Fortsätt att bo i en etta så har du gott hopp om att få ihop några miljoner till slut.
Permalänk | Anmäl
Ann Helena Rudberg, 2009-03-17, 16:10
Det finns en väldigt enkel lösning för att bli av med statskorruption, klåfingriga politiker, korporatism etc.
Avveckla välfärdsstaten. Skrota hela alltet. Behåll domstolsväsende och polis, och garantera möjligen tak över huvudet och mat för de som är arbetslösa. Resten kan vi fixa utan överhögheten.
Politikers tror att deras existensberättigande ligger i att vi behöver dom. Men det gör vi inte. Ut med hela packet. Alternativet är att vi fortsätter välfärdskarusellen tills det enda vi får är politiker, för inget annat har vi råd med.
Permalänk | Anmäl
Hans Palmstierna, 2009-03-17, 16:37
”Bara en dum människa tror att den egna dåliga ekonomin kan skyllas på miljonärer.”
.
.
Hmm …så man är dum om man inser att det generellt i västvärlden är så att den översta decilen sedan slutet av 70-talet lagt vantarna på en allt större andel av de aggregerade inkomsterna och värdetillväxten, och inom denna decil den översta delen allra mest. Med råge är man tillbaks till vad som gällde före andra världskriget.
.
Jo man måste väl vara ovanligt dum om man inbillar sig att detta faktum skulle ha någon betydelse för den egna inkomsten och köpkraften att andelen av de aggregerade inkomsterna förskjutits från de många till de få.
.
Under några decennier efter två förödande världskrig och ekonomiska depressioner var där ett ögonblick av vad som kan liknas vid ekonomisk demokrati. Men visst var det ovanligt dumt att folk inbillade sig att de var ett normalt och önskvärt tillstånd. Ett tillstånd av hög tillväxt och välståndsökning för folkflertalet, en tid när inte behövda använda sig av halsbrytande statistisk ”bevisföring” för att tala om för folk att de hade det ganska bra, alla kunde se det med egna ögon.
.
Men så kunde det naturligtvis inte fortsätta, hur skulle det se ut. Populasen har trots allt råd med kabel-TV och då har de också råd med bettskena om vi får tro Ingvar Carlssons visdomsord.
Permalänk | Anmäl
Klerken, 2009-03-17, 20:13
Jo, min mamma som var ensamstående dog redan när hon var 43 år. Hon hade skaffat sig sommarstuga, bil och ett kafé på 50-talet och i början av 60-talet. Plus att hon uppfostrade oss två barn. Något för alla ensamstående kvinnor att drömma om nuförtiden. Hon hade inga skulder när hon dog. Omsen på den tiden var kring två procent, en tillfällig skatt, som skulle försvinna sedan.
Permalänk | Anmäl
Ann Helena Rudberg, 2009-03-18, 08:10
Fyfan vilken bitterhet och bakåtsträvande.
Inte minst tar du till personangrepp i tredje stycket, vilket bara bevisar dina bristfälliga argument och dumhet. Pinsam artikel, och pinsam argumentation mot kommentarer.
Tänker inte ens börja på att peka ut alla fel i det du skriver, för då skulle ingen orka läsa. Jag sammanfattar det med att helt enkelt anta att du måste vara väldigt bitter och fylld med avundsjuka för att ens ha tänkt tanken och gjort dig mödan att formulera allt detta.
Och innan du ger dig på mig och kallar mig för miljonär vill jag bara säga en sak: adjö.
Permalänk | Anmäl
lp, 2009-03-24, 23:53
Kära Ip att kalla nån miljonär var ett sätt att få den att framträda ur sin anonymitet och det lyckades... jag är inte det minsta bitter eller bakåtsträvande utan jag skrev artikeln i uppgiven melankoli över sakernas tillstånd. Läs min nionde (senaste) artikel också så får du mer kött på benen... och läs gärna min bok Ett Sekel av Tystnad, där jag har lagt ut texten på nära 400 sidor och försökt förstå vad jag har råkat ut för i samhället... och vad det beror på... jag går igenom allt från farfar-farmor som var rika, men som skilde sig och lyckades slösa bort allt till att min mamma dog så ung... och vad samhället har gjort för att kompensera detta... de såg mig som köttberg och fuskare... ekonomisk överklass har alltid funnits och de har naturligtvis sett ned på de andra ungefär som du gör när du tror att jag ska kalla dig miljonär...
Permalänk | Anmäl
Ann Helena Rudberg, 2009-03-25, 07:37
Kapitalismen är ett ideologiskt system som inte fungerar, det visade ju den senaste ekonomiska krisen(bl.a.).
Permalänk | Anmäl
Helena Bengtsson, 2011-01-22, 21:05
19 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Tja, men det är ändå inte just toppen på isberget som är orsaken till dilemmat med att alla pengarna går till mat och boendekostnaderna. Det stora problemet är korporativismen! På 1968-talet så sjöng man "Sådan är kaptitalismen..." Men redan då hade de små beslutens tyrrani börjat göra sig gällande - och ännu mera nu gäller att: "Sådan är korporativismen..." Saltsjöbadsandans skråväsendeliknande korporativism med en ohelig allians av LO-gesellombud och Näringslivs-mästarna och sosseregeringen. Med de små, små stegens tyrranni (om hur man långsamt kokar grodor utan att de har en aaaning!), så smög man 1947 in källskatten, sedan smögs det mer och mer arbetsgivaravgifter, och sen oms som sen blev mer och mer moms. Men oj då, plötsligt behövdes det barnbidrag, jordbrukssubventioner och - transaktioner!; när konsumenterna som grädde på moset indirekt skulle betala arbetsgivararavgifter och mer och mer och mer moms! Sedan kom miljonprogrammet för bostäder (1962 betalade jag och fiancee trettiofemtedelen i hyra av stor etta i central Gbg) och därmed skråväsende mellan bygg-gesäller och bygg-mästare (alla byggmästarna låg under flera år högst på taxeringskalendern!) och gesällerna (som bytte jobb sinsemellan när de byggde sina egna hus och sommarvillor). Genast dök allmännyttan upp och därmed Parkinsons lag 3 = utgifterna för boendet anpassas efter medianikomsterna - och.... detta gäller ju sedan dess. Och det räcker ju förstås inte utan låg- och medilinkomsts-enpersonshushåll behövde dessutom bostadsbidrag!!! Inte behövde vi bostadsbidrag på 40- och 50-talet trots att min mamma och många fler var hemmafruar!
Oj då, när jag läser igenom så ser jag att jag skriver jordbrukssubventioner och - transaktioner... jag börjar tyvärr bli gammal det skall naturligtvis var och - transfereringar (alltså rundgången i skattesystemet där en del får mer än hälften tillbaka samma år!!!)
Olika aktörer inom samma branschkorporativ låtsas konkurrera med varandra, mer och mer gick ju till reklam - men i slutändan är det ju konsumenterna som får betala hela kalaset, liksom när det gäller alla sorts sponringar!!! Vore det inte bättre att alla konsumenterna själva hade pengar över för spånsringar - och företagen skänker exempelvis pengar till välgörenhet - som naturligtvis alla konsumeter i slutändan betalar med högre matpriser och inte minst enorma boendekostnader.
re Uno
Bra skrivet - tror dock du missat huvuddraget.
1913 Federal Reserve
(1968 Sverige)
1971 Nixon
PÅ enkel rak AE - Robert Kiyosaki skriver en ny bok som heter Conspiracy of the rich - bli medlem där så kan du läsa kapitel ur hans nya bok helt gratis. De tre första kapitlen räcker för att du ska förstå.
Väl mött.
Bara en dum människa tror att den egna dåliga ekonomin kan skyllas på miljonärer. Kul att du äntligen får en bettskena. Varför upprepas informationen att "överklassen har varit samma sen urminnes tider" fem gånger? Det blir inte mer sant för det.
"Hon låter nästan exakt som skådespelerskan Lena Nyman på rösten och det bland annat visar att hon är ditsatt som en marionett och för att gå in i denna roll, därför att det verkar bra med en Blondie, som ser ut som en Barbiedocka mer eller mindre."
Jaså? Hon skulle inte kunna vara tillsatt på MERITER? Vad i hela friden har hennes röst att göra med varför hon är tillsatt?
Till Linda: kul att du yttrar dig... samma argument har jag hört sedan min ungdom... att dom är duktiga... men på vilket sätt? Jo, genom att ingå i det rådande systemet och slicka uppåt och sparka nedåt. Läs gärna det jag skrev om svindlaren Bernie Madoff och hans fru på min blogg alldeles nyss... www.annhelenarudberg.blogspot.com
Till Snälla: Jag skyller inte den dåliga ekonomin på miljonärer... läs innantill tack! Det jag skriver är att systemet fungerar på ett fullständigt felaktigt sätt... läs gärna min blogg www.annhelenarudberg.blogspot.com där jag alldeles nyss skrev om Bernie Madoff och hans fru Ruth...
Äh! Du är AVUNDSJUK. Du kan väl inte veta på förhand varför vissa människor har förmögenheter?
Du menar på dina miljoner? Nä inte ett dugg. Behåll dem. Men om du har svårt att sova på nätterna så finns det många människor du kan hjälpa med dem.
Ditt sätt att beskriva världen, och inte minst dess historia, är både tragisk och missvisande (fel) på flera punkter. Vad ekonomin, inkluderat banker och de med stort ekonomiskt kapital, har gjort för välfärd och utveckling går inte att kringgå - inte heller att "överklassen" på flera punkter har förändrats radikalt de senaste hundra åren, för att inte säga de senaste 12,000 sen vi började leva i strukturerade samhällen.
Men främst, hur enormt människans villkor i samhället har förändrats till det bättre som en följd av kapitalism och öppen marknad för kreatörer och investerare. Att blankt exkludera många rika människors bidrag för att generalisera utifrån några få är ohederligt och bidrar bara med att fylla etern med dumheter.
Detta utan att säga att det inte finns flera saker att klaga på och hålla sig minst sagt kritisk till - men att göra det hela till en klassfråga är bara att polarisera i onödan - men också att ljuga enligt mig.
Vi i Sverige kan lik väl ur ett globalt perspektiv ses som överklassen - de som roffar. Eller så kan vi se det som att våra (& andras) innovationer, handel, konsumtion och ansträngningar över tid ser ut att leda till bättre liv även för dem. Men också att det finns mycket att vara tacksam över.
Tack för artikeln
HA HA HA, nu närmar vi oss vansinnet. Du bor i ett hus, och ojar dig över din fattigdom och dessutom säger du till en arbetslös människa som bor i en etta att han ska behålla "sina miljoner"! Jag smäller utav!
Till Dennis Rydgren: Jag vet rätt väl vad jag pratar om och jag klagar inte på människor som bygger samhällen bara på girighet. Om du läser min bok Ett Sekel av Tystnad så ser du rätt väl att livet inte är så svart-vitt.
Och till Snälla: Så tråkigt att du är arbetslös, hoppas du är ung då så att du inte har blivit gammal och bitter. Fortsätt att bo i en etta så har du gott hopp om att få ihop några miljoner till slut.
Det finns en väldigt enkel lösning för att bli av med statskorruption, klåfingriga politiker, korporatism etc.
Avveckla välfärdsstaten. Skrota hela alltet. Behåll domstolsväsende och polis, och garantera möjligen tak över huvudet och mat för de som är arbetslösa. Resten kan vi fixa utan överhögheten.
Politikers tror att deras existensberättigande ligger i att vi behöver dom. Men det gör vi inte. Ut med hela packet. Alternativet är att vi fortsätter välfärdskarusellen tills det enda vi får är politiker, för inget annat har vi råd med.
”Bara en dum människa tror att den egna dåliga ekonomin kan skyllas på miljonärer.”
.
.
Hmm …så man är dum om man inser att det generellt i västvärlden är så att den översta decilen sedan slutet av 70-talet lagt vantarna på en allt större andel av de aggregerade inkomsterna och värdetillväxten, och inom denna decil den översta delen allra mest. Med råge är man tillbaks till vad som gällde före andra världskriget.
.
Jo man måste väl vara ovanligt dum om man inbillar sig att detta faktum skulle ha någon betydelse för den egna inkomsten och köpkraften att andelen av de aggregerade inkomsterna förskjutits från de många till de få.
.
Under några decennier efter två förödande världskrig och ekonomiska depressioner var där ett ögonblick av vad som kan liknas vid ekonomisk demokrati. Men visst var det ovanligt dumt att folk inbillade sig att de var ett normalt och önskvärt tillstånd. Ett tillstånd av hög tillväxt och välståndsökning för folkflertalet, en tid när inte behövda använda sig av halsbrytande statistisk ”bevisföring” för att tala om för folk att de hade det ganska bra, alla kunde se det med egna ögon.
.
Men så kunde det naturligtvis inte fortsätta, hur skulle det se ut. Populasen har trots allt råd med kabel-TV och då har de också råd med bettskena om vi får tro Ingvar Carlssons visdomsord.
Jo, min mamma som var ensamstående dog redan när hon var 43 år. Hon hade skaffat sig sommarstuga, bil och ett kafé på 50-talet och i början av 60-talet. Plus att hon uppfostrade oss två barn. Något för alla ensamstående kvinnor att drömma om nuförtiden. Hon hade inga skulder när hon dog. Omsen på den tiden var kring två procent, en tillfällig skatt, som skulle försvinna sedan.
Fyfan vilken bitterhet och bakåtsträvande.
Inte minst tar du till personangrepp i tredje stycket, vilket bara bevisar dina bristfälliga argument och dumhet. Pinsam artikel, och pinsam argumentation mot kommentarer.
Tänker inte ens börja på att peka ut alla fel i det du skriver, för då skulle ingen orka läsa. Jag sammanfattar det med att helt enkelt anta att du måste vara väldigt bitter och fylld med avundsjuka för att ens ha tänkt tanken och gjort dig mödan att formulera allt detta.
Och innan du ger dig på mig och kallar mig för miljonär vill jag bara säga en sak: adjö.
Kära Ip att kalla nån miljonär var ett sätt att få den att framträda ur sin anonymitet och det lyckades... jag är inte det minsta bitter eller bakåtsträvande utan jag skrev artikeln i uppgiven melankoli över sakernas tillstånd. Läs min nionde (senaste) artikel också så får du mer kött på benen... och läs gärna min bok Ett Sekel av Tystnad, där jag har lagt ut texten på nära 400 sidor och försökt förstå vad jag har råkat ut för i samhället... och vad det beror på... jag går igenom allt från farfar-farmor som var rika, men som skilde sig och lyckades slösa bort allt till att min mamma dog så ung... och vad samhället har gjort för att kompensera detta... de såg mig som köttberg och fuskare... ekonomisk överklass har alltid funnits och de har naturligtvis sett ned på de andra ungefär som du gör när du tror att jag ska kalla dig miljonär...
Kapitalismen är ett ideologiskt system som inte fungerar, det visade ju den senaste ekonomiska krisen(bl.a.).