Så kan samhället förebygga förekomsten av skolmassaker

Det finns en benägenhet i den allmänna debatten att förklara våldsdåd såsom skolmassakrar med ungdomarnas okontrollerade tillgång till fiktivt våld i form av TV- dataspel och videovåld. Sådana förklaringsmodeller håller inte. Skolmassakrar har funnits långt innan TV- dataspel och videovåld kom till användning. Dessutom begicks skolmassakrar förr i tiden av vuxna män och sällan av ungdomar.

1. I Begynnelsen begicks skolmassakrar i huvudsak av vuxna män

Den första skolmassakern som begåtts av en vuxen i USA ägde rum i Pennsylvania och är känd under namnet Enoch Brown school massacre, då 11 barn dödades och två sårades. Men den skolmassaker som krävde mest liv är Bath-massakrern i den amerikanska delstaten Michigan, 1927 då 45 människor dödades och 58 sårades. De flesta offren var barn i 7-12 årslder. Dådet begicks av den då 55 årige Andrew Kehoe, som var ledamot i skolans styrelse. Enligt befintlig dokumentation har 12 skolmassakrar begåtts mellan 1891 och 1970. Av dessa begicks 9 av män i åldersintervallen 40 - 70 år och tre av ungdomar i åldersintervallen 13- 23 år.

Av dessa massakrar begicks 7 i USA, ett i Tyskland, ett i Kanada, två i Italien och ett i Österrike. I dagens Tyskland är man chockad över den sjuttonårige Tim Kretschmers dåd, men ett liknande dåd har begåtts 1964 i Köln av en 42-årig man med namnet Walter Seifert. Denne hade dödat 9 barn och 2 lärare och skadat 20 barn 2 lärare mycket allvarligt.

2. En förändrad bild efter 70-talet som domineras av ungdomar

Efter 1970 förändrades bilden radikalt. För det första ökade antalet skolmassakrar dramatiskt. Mellan 1970 och 2009 har 108 skolmassakrar begåtts i grundskolan och gymnasiet. Siffran är en uppskattning och kan dock vara högre om man räknar in Högskolan. För det andra ökade antalet ungdomar som begick skolmassaker lavinartat, medan antalet vuxna förblev begränsat. Av de 108 skolmassakrar som ägde rum mellan 1974 och 2009 har 98 begåtts av ungdomar i åldersintervallen 12 - 24 år. De resterande 10 har begåtts av män i 30 - 53 årsåldern.

Av dessa skolmassakrar har 78 begåtts i USA och 8 Kanada. På så sätt står Nordamerika för totalt 86 bland de 112 skolmassakrar som ägde rum mellan 1974 och 2009.

3. Det är inte TV- och datavåldspel som orsakar skomassakrar

Det finns en tendens bland debattörer och forskare att betrakta videovåld, tvspelsvåld och dataspelsvåld som en faktor som påverkar ungdomar och ger dessa inspirration till att begå våldsdåd såsom skolmassakrar. Denna hypotes håller inte. Flera skolmassakrar har begåtts lång innan tvspelsvåld, dataspelsvåld och - och videovåld kom till användning.

1930 har en 19 årig engelsk elev begått ett skoldåd i Kings College i Cambridge och dödat tre personer innan han begick självmord. 1956 utfördes ett dåd mot en skola i Milano av två ungdomar i åldern 21 respektive 23-år. Samma år har en 15 årig pojke i USA skjutit ned barn i en skola i Maryland. 1975 Utfördes två skoldåd i Ontario i Kanada , där gärningsmännen i åldern 16 respektive 18 har skjutit sig själva efter ha dödat och sårat lärare och elver från sina egna klasser. Mellan 1971 och 1974 utfördes tre skolmassakrar i USA av elever i åldrarna 14, 17 och 22.

Data angående skolmassakrar som begåtts mellan 1891 och 1975 visar klart att det inte är möjligt att på ett enkelt sätt betrakta tvspelsvåldet, videovåldet och dataspelsvåldet som orsaker till våldsdåd i skolor. Ska samhället kunna förebygga skolmassakrar behöver analysen rikta sig på djupare orsaker.

4. Manlig depression bakom skolmassakrar

Skolmassaker är ett fenomen som har funnits i mer än tvåhundra år och kan därför inte förhindras genom att reglera ungdomarnas tillgång till TV- dataspel och videovåld. Strikt vapenlag verkar inte kunnas hjälpa heller. En av Europas striktaste vapenlagar kunde inte förhindra skolmassakern i det tyska Winnenden. Ska samhället kunna förebygga förekomsten av skolmassakrar krävs det djupare analyser.

Flera studier tyder på att personer som begår våldsdåd riktade mot skolor ofta lider av depression. Dessutom kämpar de ofta för att komma i kontakt med vuxna och hantera personliga misslyckanden. De känner sig också ignorerade eller kränkta av andra. Många forskare anser därför att man måste inrikta sig på förebyggande av kränkningarna och mobbningen. Men detta räcker inte. För att förstå mekanismerna bakom skolmassakrar är det viktigt att inse den väsentliga skillnad som finns mellan manlig och kvinnlig depression. Deprimerade män har föga tillgång till sund aggressivitet. I den mån aggressiviteten riktas utåt är det oftast i omotiverade utbrott "för ingenting". Manlig depression krakteriseras av sänkt stresstolerans, utagerande, aggressivitet med bristande impulskontroll, antisocialt beteende och missbruksbenägenhet.

Tonårsdepressioner har idag blivit ett stort folhälsoproblem. Flera studier visar att var femte tonåring i USA hade haft depression. Detta jämfört med Sverige, där var tjugonde tonåring lider av depression och närmaste sex procent av ungdomar i åldern 16-17 år är svårt deprimerade. Att förebygga tonårsdepressioner kan därför vara en nyckel till minskat ungdomsvåld och många andra destruktiva fenomen som kan orsas av depressioner.

Sambandet mellan tonårsdepressioner och ungdomsvåld är ett välkänt fenomen för många amerikanska läkare och forskare. Men varken regeringen eller myndigheter har kunnat utarbeta framgångsrika strategier för att förebygga tonårsdepressioner och tonårsvåld. Tonårsvåldet tar sig många uttryck, bland annat i våldshandlingar med eller utan vapen, känslomässig och fysisk mobbning, gängvåld, fysisk kamp, skottlossningar i skola, självmord och hotfullt beteende. Tonårsvåldet har alltid varit ett problem i USA, men antalet dödsoffer och allvarliga skolmassakrar har ökat dramatiskt under de senaste decennierna.

5. Förebyggande av depressioner nyckel till minskat ungdomsvål

Fenomen som skolmassaker ska inte ses som ett isolerat fenomen ur ett förebyggande perspektiv. Ett våldsdåd som skolmassaker är ett extremt uttryck som ingår i ett bredare depressionsspektrum som innehåller allting från inlärningssvårigheter, självmordstanker till missbruk. En amerikansk studie över de skolmassakrar som begåtts mellan 1975 och 2005 visar att gärningsmännen i 93 procent av fallen, före sin attack, har signalerat till sin omgivning eller uttryckt ett behov av hjälp. I 81 procent av fallen visste en eller två personer om gärningsmannens aggressiva tankar eller planer på att begå våldsdådet. Denna kunskap är viktig ur ett förebyggande perspektiv.

Här krävs det en attityd förändring på flera nivåer. Tonårsdepressioner är ett folkhälsoproblem. WHO-statistik talar sitt tydliga språk. De ligger högt på listan över sjukdomar med höga dödstal, mänskligt lidande och stor effekt på samhällsekonomin. Tidigare har framför allt från barnpsykiatriskt håll hävdats att de depressiva sjukdomarna (depressioner och manier) debuterar först i 20-30-årsåldern. Depressioner och bipolära tillstånd med omväxlande depressiva och maniska sjukdomsepisoder debuterar dock i tidiga tonår. Här behöver barnpsykiatrin lära sig att tidigt känna igen dessa sjukdomstillstånd och snabbt inleda en behandling som kan hindra eller lindra en allvarlig utveckling med återkommande sjukdomsperioder alternativt en kronisk utveckling. Tidig intervention kan vara livsavgörande inom skolan och i samhället i stort. Här har barn- och ungdomspsykiatrin en av sina främsta framtida uppgifter.

När det gäller politiker och beslutsfattare krävs en större insikt om de problem som idag orsakas av ungdomsdepressioner. Ett stort problem är att vi under det senaste decenniet fått se en successiv nedmontering av den psykiska hälsovården medan behoven är som störst.

När det gäller skolan krävs ökad samverkan mellan flera olika aktörer. Skolhälsovården och elevhälsan kan spela en nyckelroll. Viktigast är att utforma skolan och att främja en inkluderande pedagogik bland skolans personal så att risken för utanförskap och skolmisslyckanden minskas. En positiv syn på elevernas utvecklingskraft och kreativitet krävs istället för att överdriva svårigheter och misslyckanden.

En viktig del i det förebyggande arbetet är att så tidigt som möjligt spåra och upptäcka inlärningssvårigheter och missanpassningsformer som kan ha sina rötter i tonårsdepressioner. För detta krävs en breddad kompetens inom elevhälsan genom ett utvecklat samarbete med barnmedicin, barnpsykiatri, socialtjänst och polis.

Hedi Bel Habib (85 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4939

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Väldigt bra artikel, jag tror också att man hittar fler svar i psykologin och samhällstillvaron än att skylla på några *vådlsamma* spel som alla ungar spelar nu för tiden.

Permalänk | Anmäl #1 Punkten, 2009-03-15, 22:28

Behöver inte säga mer.
Titta på länken
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_school-related_attacks

Sedan kan ju var och en se exempelvis antalet skolmassaker före respektive efter 1990.

Våldspelen är en komponent av många som inverkar, kan vara den trigger som utlöser kaoset.
Som lärare har jag hört elever säga. F-n va häftigt det vore att få skjuta någon på riktigt nu när man kört CS så länge.
Återigen : det är en komponent det finns flera.
I skolan talar vi om värdegrund, tolerans , förståelse mm. Allt påverkar.

Permalänk | Anmäl #2 Jonas, 2009-03-16, 00:00

Jag håller med om att detta problem antagligen till största del beror på depressioner och känslan av att inte vara delaktig. Tyvärr drabbar detta antagligen pojkar i betydligt högre grad än pojkar i dagens samhälle. Pojkar förväntas kunna klara sig själva och kunna ta vara på sina egna problem. De förväntas kunna lösa sina egna problem på ett helt annat sätt än flickor och får inte alls samma hjälp och stöd av skolan, sjukvården eller samhället.
Inte heller finns några speciella satsningar på pojkar, på samma sätt som det finns på flera områden i samhället för flickor. Pojkar får nog överhuvudtaget mest höra från samhällseliten att de är onda avskum. Feminismen har de senaste tio åren fått svartmålat män och det är säkert något som inte ungått att påverka många pojkar negativt. Detta kombinerat med att de känner att flickor får ett helt annat stöd och uppmuntran av samhället kan säkert leda till att en del av de pojkar som mår dåligt väljer att "ge igen" genom ställa till en skolmassaker. Det är ju ändå ingen som ser dem och som bryr sig om deras problem, och de har ju sedan barnsben fått höra hur hemska och onda män är. Stackars pojkar!

Permalänk | Anmäl #3 Angela, 2009-03-16, 07:44

Den stora skillanden mellan Europa och USA när det gäller antalet skolmassakrer har antagligen bara att göra med hur lätt det är att få tag i lämpliga vapen. Jag tror inte ett ögonblick på att Europeiska länder skulle sammantaget vara bättre på att fånga upp ungdomsdepressioner.

Jonas: Som före detta elev vet jag att man gärna säger saker för att provocera lärare. Jag utesluter inte att du är godtrogen.

Permalänk | Anmäl #4 Mattias Ö, 2009-03-16, 08:14

Det är bra tankar men man måste också ta itu med ökad vapenkontroll i samhället. Det är ett problem som ökar i Sverige. En annan mycket viktig åtgärd är att minska klassernas storlek så att lärare har tid att se alla elever i klassen och därmed kan få möjlighet att utgöra en förebyggande resursperson. Ibland är det den enda vuxne som har regelbunden kontakt med den unge. Att minska antalet elever i klasserna är en uppgift för politikerna. Kan de inte börja ta sitt ansvar någongång?

Permalänk | Anmäl #5 Mats Hedlin, 2009-03-16, 08:51

Jag anser att hela den amerikanska "meritorcracyn" är ett hinder för männsklig fulländning (män och kvinnor) och uppmuntrar stress, press och orimliga krav för individer. Och det verkar som om hela det västerländska samhället går mer och mer åt ett liknande håll.

Permalänk | Anmäl #6 hanke, 2009-03-16, 10:58

Jag tror att Angela satte huvudet på spiken när hon säger att skillnaderna beror på hur mycket stöd, både moraliskt men även praktiskt som pojkar respektive flickor får.

Permalänk | Anmäl #7 MTG, 2009-03-16, 11:25

Man märker allt oftare att journalister- det må vara i TV, radio eller dagstidningar- inte kan stava rätt.
Det heter massakrer i pluralis och inte massakrar!

Permalänk | Anmäl #8 Björn Walters, 2009-03-16, 18:47

Man kanske ska lära folk hur de är som personer?!?! Att ha pedagogik i skolan är bra - att kunna känna sig själv är bättre.

Kanske ska lära folk hur pengar fungerar, hur finans är uppbyggt. Så att de kan förstå hur världen fungerar.

Reformera skolan, Skolan är inte till för ett stort antal av % elever. Se till att använda modern forskning så att eleverna kan ta till sig så mycket som möjligt. Allt ska inte vara en bok, då alla är olika behövs många olika sätt för olika personer att fungera maximalt på.

Man behöver körkort för en bil - men inget för en förälder. Många far illa på grund av föräldrar.

Sedan har man sex/penga/lyckas/snygg populistisk hysteri - hur många på denna blogg har haft sexualkunskap? Hur många har blivit lärda om kärlek och dess innebörd, hur man odlar kärlek?

Permalänk | Anmäl #9 hm, 2009-03-16, 21:57

re Hanke.
Vill du ha ett land med Nalle Puhs?
Frankrike var inte bättre heller - de gjorde då revolt mot adeln...mycket av amerikanska konstitutionen kommer från Franska revolutionen.

Tyvärr så har amerikanska konstitutionen blivit kapad av få men mäktiga personer vars syfte är oklart. Dessa är inte bara män - ska man åstakomma något under snart fyllda 100 år så behöver man kvinnor också.

Permalänk | Anmäl #10 hm, 2009-03-16, 22:19

re Angela.

Jag håller med dig - är man själv.

Jag tycker det är bra med kvinnosjouren. Men mansjouren?
Däremot finns pappaliv.se...där kan den som är intresserad få reda på hur det är för många män i samhället som far illa. Hur Polis och social hanterar män...det är kvinnor som är mest våldsamma - både psykiskt och fysiskt någon som läst den undersökningen?? I sverige kan man trackassera och polisanmäla andra - utan begränsning. Att bli oskyldigt anklagad är väldigt jobbigt.

Permalänk | Anmäl #11 hm, 2009-03-16, 22:30

Som Stan Smith i American Dad! sa: Guns don't kill people. Peolpe kill people.

Permalänk | Anmäl #12 Henrik C, 2009-03-18, 19:20

Jag är väldigt kluven i frågan om vad som påverkar människor till att utföra dessa oerhört fruktansvärda dåd. Jag tror inte på fullaste allvar att videovåldet är det som påverkar, utan även psykologin. Men jag ser också ett samband med ökningen av skolmassakrer och moderniseringen. Du skriver själv att 12 massakrer skedde mellan 1891 till 1970, alltså under ungefär 90 år. Sen mellan 1970 och 2009, på 39 år, har det ökat till 108 massakrer. Jag tycker att det är ett samband med massakrer, och min syn på det hela är följande: Psykiskt instabila människor har alltid funnits, men idag finns media som kan få dessa instabila att utföra dåd, såsom skolmassakrer. Slutsats: Psykologi och påverka utifrån går hand i hand!

Permalänk | Anmäl #13 Robin Anderson, 2009-04-13, 09:46

De flesta som löper amok på detta vis är psykiskt labila och har upplevt sig som mobbade eller åsidosatta eller misslyckade. Det finns också skolbränder som anläggs av både flickor och pojkar. En del är busstreck, andra har sannolikt samma grund som de våldshandlingar som skett utomlands. Det är viktigt att för en skolpolitik som tar hänsyn till alla barn och stärker alla barn. De senaste decennierna har det dock gradvis implementerats policies för att stärka flickor i skolan och åsidosätta pojkars behov och känslor. Vi ser teoretiska resultat med minskat intresse (och lojalitet) för skolan hos framförallt pojkar och försämrade skolresultat. Detta samtidigt som skolmyndigheter och lärarutbildningar är nära nog totalt inriktade på att anpassa läroämnen (i synnerhet matematik) och elevbemötande för att flickor skall må bättre och lyckas bättre i skolan. Resultatet blir ett ökat utanförskap och utslagning för fler och fler pojkar och en ökad potential för aktioner hos labila individer med tråkig utgång som följd. Sverige är redan i europatopp när det gäller skolbränder. Man kan inte föra en skolpolitik som systematiskt mobbar pojkar och sedan tro att de skall landa mjukt. Genuspedagoger och feministiska byråkrater på skolverket och utbildningar har fört in en "jämställdhetssjuka" som i huvudsak syftar till att lotsa fram flickor till godisskålarna och att slänga kallvåta filtar över pojkar. Det är en "ojämställdhetspolitik" utan dess like och går faktiskt stick i stäv med övergripande paroller om att alla barn har samma rätt. Jag vet många som inte tror sina ögon när de får se olika "jämställdhetsplaner" för skolan. De är nämligen ofta inte jämställda utan är helt enkelt "planer för flickor" - OBS i en skola för alla och inte i flickskolor!

Permalänk | Anmäl #14 Frågande, 2009-12-31, 14:56

Österrike hade före EU-inträdet färre våldsbrott med vapen jämfört med t ex Tyskland. Detta trots att vem som helst över 18 kunde köpa vapen lika fritt som frukostfrallor. Parkera bilen utanför vapenaffärer och storhandla lastutrymmet fullt. För den som hade lust.

Kriminella, sjuka och underåriga ska inte få köpa vapen. Och licenskontroll är nog bra. Men en övermäktig byråkrati löser inga samhällsproblem.

http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/01/polisen-ar-forbud-o-nej

Permalänk | Anmäl #15 G S T, 2009-12-31, 17:28

Jobba mera med antimobbningsplaner: Lär lärna upptäcka och ta itu med mobbing! -Man löser mycket problem och spar enormt många skattekronor för oss alla skattebetalare samt ökar produktiviteten i samhället genom att minska människors lidande p g a mobbing!

OK det löser inte alla problem: Men många!

Permalänk | Anmäl #16 Ingemar, 2009-12-31, 17:52

This is so horrible! We should dig deep and try to find the root of this evil!
Bathrooms

Permalänk | Anmäl #17 Ann Moss, 2010-07-05, 09:27