Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-03-12 15:03, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11
Grunden för pensionssystemet, balanseringen och den enskildes pension är arbete och inkomster och inte börsen Den enskilde individen kan förstås inte göra så mycket för att påverka hela samhällets genomsnittsinkomster. Däremot kan man göra en hel del för den egna pensionen, det vill säga arbeta mera, skriver Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB.
Jens Magnusson är SEB:s välfärdsekonom.
Idag torsdag presenterade Försäkringskassan 2008 års balansräkning för det svenska pensionssystemet. Efter börsfall, minskad sysselsättning och en fortsatt ökning av medellivslängden blev det, precis som väntat, en dyster tillställning. Tillgångarna är mindre än skulderna, pensionsbromsen slår till och pensionerna sänks 2010. Men det är viktigt att hålla isär orsak och verkan i pensionssystemet. Läggs för mycket fokus på bromsen och kursfall i AP-fonderna riskerar man både att missförstå vad som är avgörande för en bra pension och vad som krävs för att kompensera för det bortfall som nu sker. Var och en av pensionsspararna för sig, och vi alla pensionssparare tillsammans, har makt att påverka våra framtida pensioner. Lägre pension kan undvikas.
Pensionssystemets finansiella ställning mäts i ett balanstal som är kvoten mellan systemets tillgångar och skulder. Ett balanstal på minst 1 innebär att systemet är i balans och man fortsätter med en normal uppräkning av pensionerna. Det idag redovisade balanstalet för 2008 uppgick till 0,9672 vilket innebär att pensionsskulden är dryg 3,3 procent större än tillgångarna. Systemet är i obalans. Därmed aktiveras systemets automatiska balansering (ofta kallad "bromsen") och den normala uppräkningen av pensionerna (i takt med inkomsttillväxten i samhället) ersätts med en mindre uppräkning (den normala indexeringen multiplicerad med balanstalet 0,9672).
Den automatiska balanseringen konstruerades för att garantera pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Men även utan balanseringen har det nya pensionssystemet en stor följsamhet gentemot samhällsekonomin och den demografiska utvecklingen. Faktum är att pensionerna med största sannolikhet hade sänkts 2010 även utan den automatiska balanseringen. Det beror på att de genomsnittliga inkomsterna kommer att öka mycket måttligt det kommande året. Lite förenklat kan man säga att om de genomsnittliga inkomsterna i Sverige ökar med mindre än 1,6 procent så kommer den nominella uppräkningen av pensionerna att bli negativ, dvs. pensionerna kommer att sänkas. Den nuvarande prognosen tyder på att sänkningen även utan balansering hade blivit runt 1,1 procent. Den automatiska balanseringen orsakar alltså inte den svaga pensionsuppräkningen, men den förvärrar den och prognoserna pekar nu på en sammanlagd pensionssänkning på ungefär 4,4 procent.
För den som får se sin nuvarande eller framtida pension krympa kanske det inte är känns så viktigt exakt vilken del av pensionssystemets konstruktion som är orsaken. Men om vi inte förstår vad som avgör pensionens storlek på kort och lång sikt vet vi heller inte hur vi ska påverka den. För den går att påverka. Och det är därför det är viktigt att nyansera den nuvarande pensionsdebatten som framställer tappade AP-fondsmiljarder och den automatiska balanseringen som de stora hoten mot våra framtida pensioner.
Grunden för pensionerna är och kommer alltid att vara lönearbete. Eget och andras. Trots börsras och lågkonjunktur hade den kommande balanseringen (och liknande i framtiden) helt kunnat undvikas om vi i genomsnitt hade kommit ut i arbetslivet ett år tidigare än idag och stannat kvar i arbetslivet ett år längre (jämfört med den faktiska pensionsåldern som idag är klart lägre än 65). Likaså hade en ökning av sysselsättningen, snittinkomsten eller annat som ökat avgiftsunderlaget till systemet gjort att vi hade undvikit en balansering. Helt oberoende av balanseringen är det också inkomsttillväxten som via inkomstindexeringen styr uppräkningen av både pensionerna till dagens pensionärer och pensionsbehållningarna för dem som fortfarande arbetar.
Grunden för pensionssystemet, balanseringen och den enskildes pension är alltså arbete och inkomster. Den enskilde individen kan förstås inte göra så mycket för att påverka hela samhällets genomsnittsinkomster. Däremot kan man göra en hel del för den egna pensionen. För den som tänker sig att gå i pension just i bromsens år 2010 eller kort därefter kan det vara bra att veta att det räcker med att stanna ungefär 4 månader längre i arbetslivet än man ursprungligen hade tänkt. Dessa 4 månader höjer för de flesta pensionen med mer än de 3,3 procent som balanseringen motsvarar och lägger man på ytterligare någon månad har man även kompenserat för den underliggande nedskrivningen på 1,1 procent. Om pensionssystemets ställning sedan förbättras och pensionerna åter skrivs upp så får man del av både uppskrivningen och den högre grundpensionen.
Svårast att göra något åt situationen har den som redan är pensionär och därmed har svårare att påverka pensionsnivån genom att jobba längre. Det kan dock vara bra att veta att den prognostiserade nedskrivningen med sammanlagt minus 4,4 procent nästa år är i samma storleksordning som den uppräkning som man fick i år (4,5 procent). Vidare är det så att pensionärer med de lägsta pensionerna, dvs. de som enbart har garantipension, inte berörs av balanseringen. Deras pensioner kommer att fortsätta förändras i takt med priserna precis som tidigare.
Alla som fortfarande arbetar har dock makten att påverka sina framtida pensioner. Det är i första hand arbetslivets längd och inkomster (i andra hand tjänstepensioner och eget pensionssparande, i tredje hand den demografiska utvecklingen och först i fjärde hand en eventuell balansering) som styr den enskildes och alla svenskars pensioner. Det är i stor utsträckning upp till oss själva hur tjock plånboken ska vara när vi blir pensionärer.
Byggnads varslar om sympatistrejk för Handels. Är kraven på högre löneökningar än i industrin rimliga?

Epokgörande löneavtal i offentliga sektorn

Kålsoppa till alla om HRF får bestämma

Därför sympatistrejkar vi för jämställdhet

En sjuksköterskelön på minst 24 000 kr, tack!

Vi får den forskning vi betalar för

Politiker måste också ta ansvar för jämställda löner

Nyutbildade sjuksköterskor kräver minst 24 000 kronor

Höga löner ökar arbetslösheten bland invandrare och ungdomar

Konkurrens driver upp kvinnolönerna i vården

Det handlar inte bara om lönerna

Rättvisa kräver bättre förhandling om lönestrukturen

Lättare att få jobb med löneskillnader

Arbetsgivarnas hån mot låglönesektorn

Individgarantier ökar orättvisan i lönesättningen

Alla gillar lönesamtal - men få är nöjda med resultatet
Skyll inte ojämställda relationer på arbetsgivarna

Lönesänkningar skapar högre sysselsättning

Direktörsskrået prövar skamgränsen

Facket agerar som Laval i Vaxholm: för låga löner

Vi säger absolut nej till lönesänkningar

Lönesänkningar gjorde miljontals människor arbetslösa under trettiotalsdepressionen
Skall lönerna bara gå ned för låg- och medelinkomsttagare?

Därför vill vi frysa lönerna i Älmhult

Metalls genidrag helt i miljöpartiets anda

Därför säger TCO nej till lönesänkningar
Ett politiskt svek som vinner röster
Metalluppgörelsen, höjd a-avgift, omfördelad arbetstid och lägre efterfrågan.

IF Metal – Välkommen in i spelet


Lönesänkningen en följd av sänkt a-kassa och ingår i regeringens strategi
Metall sänker lönerna - regeringens skattepolitik dämpar effekten
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




9 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Bäste Jens,
Jag har med ett hånflin på mina läppar följt debatten om bonusar och höga löner för de så kallade kompetenta cheferna. Vart tog en berömda kompetensen vägen när världsmarknaden brakade? Ingen av de löjligt högt betalda cheferna var ens i närheten av att få en aaaaaning om vad som pågick runt om i världen. Trots all sin fanastiska kompetens.
Hur mycket är egentligen en chefs arbete värt? En miljon i månaden? Två miljoner? Finns det något tak över huvudtaget?
Säg mig hur många av dessa fantastiska chefer har någon torkat bajs eller kiss inom äldreomsorgen, varje dag, flera gånger om dagen? Nä, tänkte väl det. Men ser du Jens, alla blir förhoppningsvis äldre och en dag behöver vi alla en hjälpande hand, med att torka sig i baken eller att äta upp maten som ligger på tallriken, den dagen kommer det en, oftast en kvinna och hjälper till. Dessa personer har alltid och då menar jag ALLTID haft en skitlön för sin ofattbara kompetens som stavas empati och medmänsklighet.
Därför bäste Jens ska du göra allt som står i din makt att förklara för SEB:s chefer att de bör snarast tänka om när det gäller deras löjeväckande löner och sluta att sukta efter höga bonusar.
För vet du vad, trots att jag inte har någon akademisk utbildning, enbart en livslång erfarenhet, är 53 år, och bland mycket annat, arbetat som sjukvårdsbiträde inom vården, tror jag knappast att ekonomin i världen är på bättringsvägen, snarare tvärtom.
Det vi hittills har sett är en västanfläkt. Därför skall samtliga, där jag anser de flesta vara inkompetenta, chefer omedelbart sluta med att höja sina löner! De skall omedelbart sänka dem med 25 %! Sedan kan vi börja snacka...
Hederligt arbete, och det kommer från en SEB Nisse!
Snälla lilla du jag hade inget förtroende för ekonominissar i allmänhet och SEB i synnerhet, tidigare och nu är det ännu lägre.
Vad får dig att tro att du kan förespråka något alls, vi sitter med en jättekris och de som är mest förvånade är du och dina kollegor. Några råd från "experterna"om hur vi skall planera framtiden känns inte aktuellt.
Hej
Jo, att man ska ta hand om sin egen ekonomi har jag också förstått. Själv har jag funderat på att köpa tomt med odlingsmark, för att eventuellt odla för husbehov- om ekonomin skulle försämras.
jag undrar om någon kan svara på hur pensionerna blir om det blir inflation i landet. Jag läste någonstans att någon del av de andra av pensionssystemet på 1900-talet, så var det sagt att staten skulle gå in och kompensera pensionerna om det blev inflation. Men att detta nu är borttaget. Stämmer detta???
Svensken har blivit en bortskämd liten stackare som skall ha och ha utan motprestation. Helst skall man få 20000:- i pension när man jobbat i 25 år (obskyra utbildningar till man är 25, och sedan förtidspension vid 50 pga utbrändhet). Sedan kommer, som Jakobsson uttrycker det, en SEB-Nisse och blir en tacksam måltavla för pöbeln, så de har något att skylla på hellre än att rannsaka sig själva.
Pensioner är et intressant fenomen, den aktiva generationen gör en inteckning i efterföljande aktiva generationers produktion. Man sluter egenhändigt ett avtal med en framtida motpart. Det enda som kan tillgodose ett lands pensionsbetalningsförmåga om tjugo år är landets produktion av tjänster och varor då. Det bästa för att lättast försörja de som inte anses kunna göra detta själva är att de arbetsföra och aktiva generationerna har i möjligaste mån fullsysselsättning, när man kraftigt sänkte sysselsättningsgraden hos dessa på 90-tlaet försämrades ju också förmågan att försörja barn och gamla.
Stackars, stackars lilla Nisse! Stackars, stackars lilla Falkengren!
Jotack.. hederligt arbete. Då gäller det att jobba på SE-banken då? Stackars chefer som bara kan plocka ut en årslön på 25 miljoner som Falkengren 2007.
Och du, Jens, har väl också fixat räkmacka.. du jobbar ju på SEB. Detta var den mesk korkade text du kunnat skriva! Det finns INTE ETT JON på SEB som längre är pålitlig. Speciellt inte om de snackar om arbete. När man ligger bakom att pensionerna sänks genom en total kopiös inkompetens. Kanske inte du som person men det du representerar. Snacka om självmål att som SEB-ekonom yttra sig om ANDRAS pengar.
Citat från DI.se (apropåp följdverknignarna av Falkengrens lilla lönelyft)
"Skulle Annika Falkengren leva till hon är 85 år, vilket är det vanliga antagandet vid pensionsberäkningar, innebär det att aktieägarna – räknat endast på den fasta lönen i dag – får betala ut minst 146.250.000 kronor i pension till henne."
Apropå hederligt arbete.
Vilken osviklig timning här också! SEB´s mästargren!
Ibland är det bäst att bara hålla tyst och sitta still i båten.
Väl rutet Antropos!
Ditt inlägg är klockrent!
Visst är det lite provocerande att en SEB-representant skriver om pensioner just nu. Men det innebär ju inte att han har rätt i sak.