Vart tog respekten för brottsoffret i Gömda-debatten vägen?

Jag har mycket svårt att förstå millningen... Just nu är det 33% som är positiva till hån av brottsoffer...
Vad säger det om människan?

Det var några länkar som föll bort i inlägget. Denna går till sidan där andra brottsutsatta berättar: http://www.boj.se/index.pl/brottsoffer_berttar

Det är till den här tidskriften från brottsofferjouren det hänvisas till med sidnummer: http://www.boj.se/uploads/5/942/nr5.2007pdf2007.pdf

Här är en länk om brottsoffers och omgivningens reaktioner: http://www.brottsofferportalen.se/default.asp?id=1077

Och här lite kort om "sekundär viktimisering"
http://www.boj.se/index.pl/vanliga_reaktioner_och_problem

Ett mycket bra inlägg som verkligen skalar av MA:s bristande insikter och kunskap...mycket bra och på tiden!

Hej Marina.
Jag är ledsen men du tar fel på vilka som är offer Det är Mias barn som fått sina liv sönderslagna. I dag finns det så mycket material känt att det inte råder tvivel om att Mia inte haft någon grund för sitt handlande. Alltså är det hon som är förövaren - inte offret.
Det är möjligt att hon på allvar upplevt rädsla - eller inte - det vet vi inte. Men vi vet att sociala myndigheter misslyckats med att stödja henne på ett bra sätt samt att skydda hennes barn.
Liza Marklund har gett Mia "luft under vingarna" med sitt ensidiga och okritiska stöd. Även hon har därför en stor skuld till att det gick som det gjorde.

Tack Sanna!
Det uppskattas:-)

Vargen:
Inlägget var så suveränt att jag kunde inte låta bli att sprida det. Behandlingen av Mia som brottsoffer har varit under all kritik hela tiden.
Vem har rätt att förmiska ellet håna följderna av den misshandel hon utsattes för? Vem har rätt att gradera hennes rädsla?
Såg just att även du har skrivit några tänkvärda inlägg i frågan. Jag missade tyvärr en hel del de veckorna jag var i Norge.

Rufs:-)

Jan A:

Det vi främst tar upp i denna artikel är hur Mias roll som brottsoffer har förminskats och hånats. Kan du verkligen påstå att Mia inte var ett brottsoffer och i vilken grad hon var det?
Att Mia flydde med sina barn berodde på Osamas handlingar och då borde han vara ansvarig för följderna. Barn som bevittnar misshandel räknas även de som brottsoffer.
Vi talar inte om offer... Vi talar om BROTTSOFFER. Däri ligger en milsvid skillnad.

Som jag ser det, så är Osama ett offer för sina egna handlingar.

Svar till Jan A. Du har helt rätt i att även barnen har drabbats. Barn som blir vittne till våld i hemmet betraktas som brottsoffer därför man idag vet vilka konsekvenser detta kan få för dem.

Mias barn har i allra högsta grad påverkats negativt av att Osama misshandlat mia vid minst tre tillfällen. Misshandeln fick henne att känna skräck och fly med sitt barn och lämna det andra hos sin far. Så visst är även dom offer.

Det finns ingen som har mandat att sätta sig över en annan persons känslor eller upplevelser av trauman. Att bli utsatt för fysiskt våld har inga positiva konsekvenser.

Det finns inget positivt med att drabbas av fysiskt och/eller psykiskt våld oavsett om man är kvinna, barn.eller man. Och hur man reagerar på fysiskt våld är , som de flesta säkert förstår, högst individuellt och inget som ska vara föremål för hån och klander. Tvärtom.

Om mia hade ansett sig ha något val tror jag hon hade valt att bo kvar i oxelösund tillsammans med sina barn. Hon skulle säkert haft en fortsatt nära relation till sina anhöriga istället för att tvingas resa över halva jordklotet. Man river inte upp hela sitt liv med rötterna om man inte känner en fruktansvärd räddsla och skräck. Om den var befogad har jag ingen aning om. Men vem är man eller kvinna att bedöma det?

Mia fick kritik för att hon tog med sig Sara när hon flydde. Och hon får kritik för att hon lämnade micke!

Skulle hon tagit micke med sig också och berövat mickes pappa relationen med sin son? Att lämna sara var ju uteslutet eftersom pappan i det fallet även var den som var orsaken till deras flykt.

Genom att klandra mia när hon flydde för sitt liv med Sara och lämnade micke bakom sig med sin pappa så diskvalicerar man mickes pappa som vårdnadshavare.

Klart barnen har lidit. Självklart är dom offer. Men den som orsakat deras lidande är inte Mia.

Äntligen! Tack för att du tar upp brottsoffrets del i hela denna utdragna debatt. Jag har tidigare i inlägg hävdat att ingen någonsin kan ta ifrån Mia det hon har upplevt, det är hennes sanning och ingen annans. Jag har verkligen svårt att förstå alla dessa kvinnor som talar hånfullt om hennes upplevelser, precis som om de vet bättre vad hon känner och har varit med om. Att inte ta hennes upplevelser på allvar det är både synd och skam. Jag kommer aldrig att förstå vilket uppsåt Monica Antonsson har haft när hon har startat denna hatkampanj, både mot Mìa Eriksson och Liza Marklund.
Vi får aldrig acceptera att en kvinna eller ett barn utsätts för hot eller våld, inom hemmets väggar eller utanför.

Hej igen.
(Det händer något med min signatur, jag får ibland Jr och ibland Jan A, det händer utan att jag gör något).
Kära Marina.
Vi menar samma sak. Brottsoffer och offer. Det går inte att komma ifrån att de som är de verkliga offren/brottsoffren i denna historia är Mias barn. De har fått sina liv slagna i spillror av sin mors agerande.
Problemet är att det har blåsts upp till en sådan gigantisk historia. Om Mia hade stannat vid att anmäla när hon blivit misshandlad och vara nöjd med att gärningsmannen fick sitt straff hade hon kunnat börja ett normalt liv. Det är hennes handlingar efteråt som är problematiska. Naturligtvis är även hon ett offer/brottsoffer, men hon är också den stora förövaren i denna historia.

Det är viktigt att uppmärksamma alla brottsoffer kring Mia Erikssons och Liza Marklunds lögner. Förutom Mia Erikssons barn som behövt växa upp med en mamma som socialtjänsten inte ansåg vara en god vårdnadshavare och som Liza hjälpte med pengar för att fly Sverige när socialtjänsten vill omhänderta dem, så har även Mias som Mikael fått växa upp med en mamma som ständigt ljög för honom och som fortsätter göra det i vuxen ålder.
.
En som verkligen drabbats av Mia Erikssons och Liza Marklunds förtal och lögner är Elisabeth Hermon. Mia och Liza förstörde hela hennes livsverk Trossen. Mia stal av Hermon och Liza skrev osanna artiklar om henne i Expressen. Liza har dessutom fortsatt att förtala Hermon år efter år, trots att Hermon har blivit frikänd från alla misstankar. Senast i intervjun i TV4 med Pihlblad så påstod Liza Marklund att Hermon var en sjuk kvinna!!!
.
Ytterligar ett brottsoffer är Osama Awad (MMDMÖ) som har anklagats för att vara psykist sjuk, våldtäktsman, deltagit i folkmord, m.m. Inga som helst bevis har presenterats av Liza Marklund och Mia Eriksson. Det är återigen bara förtal och lögner som de presenterar.
.
Om vi vill ha ett mer empatiskt och ärligt samhälle så måste personer som Mia Eriksson och Liza Marklund stoppas på ett tidigt stadie. Samhället kan inte tillåta att de starka trampar ner de svaga och än mindre att de tjänar enorma pengar på sina lögner och förtal. Skydda brottsoffren!

Det här inlägget handlar om Mia som det brottsoffer hon faktiskt är. Det är ur det perspektivet jag valt att betrakta henne. Hennes agerande och senare hennes förklaring i AB styrker det taktum att hon är en hårt pressad kvinna som varit skräckslagen och en gång flytt för sitt liv.

Jag är som sagt inte rätt person att bedöma hur hon mådde, tänkte eller kände när hon blev misshandlad. Jag vet inte heller hur hon kände när hon tvingades flytta runt då hon upplevde sig hotad och terroriserad. Men jag tror att hon sannolikt inte flytt hals över huvud till USA via Chile om hon inte upplevde en genuin räddsla och skräck.

Brottsoffer reagerar olika på fysiskt våld. Som jag redan nämnt. Att fly eller gömma sig, låsa in eller isolera sig är inga ovanliga reaktioner. Depression, misstro, extrem vaksamhet, låg självkänsla etc etc.är inte heller ovanligt.

Mias reaktioner efter det hon utsatts för är inte alls unika för just henne. Om hon övertolkat hoten eller om hon överdrivit är inte vår sak att bedöma eftersom det endast är hon själv som känner till hur hon upplevt och upplever sin situation.

Vad vi däremot känner till är att hon de facto blivit misshandlad och att det uppenbart på olika sätt påverkat både henne och hennes barns liv och mående. Och utifrån detta perspektiv är det för mig helt obegripligt hur man kan håna och förminska hennes upplevelse av de brott hon utsattes för.

Julia, det framstår som att du varken läst Gömda eller Asyl. Men jag är mest intresserad av det du skrev: : "Om vi vill ha ett mer empatiskt och ärligt samhälle så måste personer som Mia Eriksson och Liza Marklund stoppas på ett tidigt stadie. Samhället kan inte tillåta att de starka trampar ner de svaga och än mindre att de tjänar enorma pengar på sina lögner och förtal. Skydda brottsoffren"

Kan du förtydliga h_u_r du vill att de ska stoppas? Ska de stoppas från att skriva böcker, figurera i media eller menar du att de ska stoppas på något annat sätt?

Sen vill jag gärna veta hur du tycker man ska stoppa kvinnomisshandlare och i övrigt minska våldet i samhället som bidrar till att kvinnor och barn får fly hals över huvud?

Du skriver om att vi måste få ett mer empatiskt samhälle, Jo jag håller verkligen med dig...millningarna visar ju om inte annat hur det förhåller sig med empatin hos somliga, föga förvånande. Hade det varit tvärtom så hade jag ju inte skrivit det här inlägget..Så det bekräftar ju helt enkelt bara empatibristen...
Sorgligt men sant.

Ett brottsoffer som glöms är Monica Antonsson själv. Hon har blivit utsatt för hatbrott av ett antal bloggare som spytt ut sin galla över henne på sina bloggar och spammat hennes Gömda blogg. Flera av hatbloggarna har uttryckt sig ytterst kränkande om Monica Antonsson och förtalat henne. Tänk så ledsamt det är att det finns personer som vill stoppa andra från att komma till tals och som så öppet hatar de som vågar granska kända personer.

Jag har ständigt med mig mina minnen hur min mamma utnyttjade mig och tvingade mig till sånt jag inte alls ville göra. Hon utnyttjade mig sexuellt ända tills jag hade styrka nog att flytta hemifrån. Jag har inte träffat henne sedan dess. Det är sår som aldrig kommer att läka. Periodvis har jag drabbats av djupa deprissioner p.g.a. min mors övergrepp. Men vem lyssnar på små brottsoffer som jag? Det behöver belysas mer i samhället. Speciellt övergrepp mot pojkar. Det talas det inte alls om idag. Det är i princip tabu att tala om det. Tyvärr vet jag att jag inte är ensam om det som jag själv varit med om.

Man kan inte bygga ett samhälle på subjektiva sanningar. Ska vi börja döma folk i domstolar baserat på "brottsoffers" subjektiva uppfattningar och känslor? Det skulle bli ett helt absurt samhälle där man kan få andra fängslade för att man själv "upplever" eller "känner" att en annan person har gjort något mot en. Om jag "upplever" att jag blivit kränkt eller utnyttjad av t.ex. artikelförfattaren så ska hon dömas för det. Helt absurt!
-
Mia Eriksson må ha känt sig jagad och hotad, men Socialtjänsten har tydligt sagt att det inte finns något reellt hot mot henne. Socialtjänsten bedömde att Mia Erikssons barn inte mådde bra och att det fanns risk för utökad suicidal (d.v.s. att det fanns en risk att Mia Eriksson skulle döda sina barn och sin familj). Socialtjänsten ville omhänderta Mia Erikssons barn. I detta läget går Liza Marklund in och betalar biljetter så att Mia Eriksson kan åka till Chile med sina barn och sin chilienska man.
-
Hur kan någon som är UNICEF ambassadör göra något sådant? Tänker hon inte alls på barnens bästa? Liza Marklund satte sig över Socialtjänstens utredning och beslut, utan minsta tanke på vilka konsekvenser det skulle kunna få för barnen. Mia Eriksson borde naturligtvis ha fått psykologisk hjälp för sina problem med sin subjektiva verklighetsuppfattning.

Jättebra, sakligt inlägg. Jag har inte heller förstått varför det ska vara så svårt att vara civiliserad i en debatt.
Ulrika

Sanna Ax:
"Det här inlägget handlar om Mia som det brottsoffer hon faktiskt är. Det är ur det perspektivet jag valt att betrakta henne. Hennes agerande och senare hennes förklaring i AB styrker det taktum [sic.] att hon är en hårt pressad kvinna som varit skräckslagen och en gång flytt för sitt liv."

Nej. Hennes agerande och förklaring styrker ingenting! Det kan lika gärna förklaras av att hon insåg att hon sannolikt skulle förlora vårdnaden av sina barn och flydde Sverige av den anledningen. Trots att hon är ett brottsoffer. Vi vet inte inte. Jag vet inte. Du vet inte. Det faktum att man är ett brottssoffer omöjliggör inte att man samtidigt kan vara en förövare. Det är ju detta som är hela problemet i den här soppan.

När man agerar på ett sätt *som påverkar andra människor* kan man inte längre enbart referera till sina subjektiva upplevelser. Det är också det som är det stora problemet när man skall jobba mot våld i förhållanden. Man har ofta väldigt lite att gå på.

Visst ska man via respekt för att Mia är ett brottsoffer. Men om den respekten kräver att man samtidigt förkastar möjligheten att hon i nästa steg blir förövaren, då har man hamnat fel, i all sin välvilja.

Det här inlägget handlar om mia som brottsoffer. Det handlar inte om hur socialtjänsten eller migrationsmyndigheterna i USA tolkat hennes situation. Det handlar om en kvinna som blivit misshandlad och hennes reaktioner. För hur mkt man än stöttar MA och hennes bok så kommer man inte ifrån att Mia har utsatts för fysiska kränkningar och våld.

Dessutom är det rent förtal att påstå att barnen skulle omhändertas av socialtjänsten om det inte finns något underlag som styrker det. Varifrån kommer de uppgifterna och var finns b e v i s e n? Dessutom ska man vara på det klara med att ett omhändertagande inte behöver betyda att föräldrarna brister i omsorg. I det här fallet skulle jag tro att det snarare handlar om att föräldern inte förmår att skydda barnet mot de yttre hot denne utsätts för. Att barnet behöver komma till en trygg och normal miljö, inte tvingas flytta runt och leva gömd. Idag försöker man dock i det längsta att i n t e separera barn från sina föräldrar utan finna lösningar för dem gemensamt.

Men innan man ens diskuterar det anser jag att det måste finnas skriftliga bevis, dokument som bevisar att barnen skulle omhändertas av socialtjänsten på grund av att Mia var en dålig förälder. Med tanke på de beviskrav som ställs i den här "debatten" vore det väl ett minimikrav att författaren själv kan presentera underlag för s i n a påståenden?

I övrigt var syftet med denna artikel att belysa just mias situation som brottsoffer därför att det perspektivet existerar öht inte. Vill man ägna sig åt spekulationer kring olika företelser och skeenden så finns det väldigt många bloggar som ägnar sig åt det.

Här vore det intressant att få in fler synpunkter på mia och hennes reaktioner som brottsoffer.

Hi Marina,
Thank you for the insightful article. Giving "people" the benefit of the doubt I think that much damage is done due to the general population's lack of awareness, understanding and knowledge of the complex issues surrounding abuse and assault.

In regard to the "truth arguments", and I apologise for the simplistic and cliche analogy. However, I think it is effective in illuminating the lack of perspective in the debate.

There is a glass into which someone has poured some milk. The bottom of the glass is much narrower than the top. It is difficult to determine exactly how much milk is in it.

It is half full says one (L Marklund). No says the other, it is half empty because...(M Antonsson). From there it derails into the tragic lack of understanding and empathy that you describe.

Jenny

Ja, var kommer åsikten att Mia flydde landet för att hennes barn skulle omhändertas? Finns det bevis för det? Otäckt om så inte är fallet, och det ändå gjorts till en sanning på MA:s blogg.

Det står i "Asyl" men även "Gömda" tror jag, att barnen skulle omhändertas. Enligt böckerna så är det därför Mia väljer att dra utomlands. Jag tror det står någonting i stil med (har inte böckerna hos mig för tillfället) att det var så det skulle sluta, socialtjänsten skulle även ta barnen ifrån oss. Sedan köpte Marklund flygbiljetter till familjen.
Enligt böckerna.

Och eftersom det är enligt boken, kommer förmodligen då uppgifterna från Mia själv.
--------------------------------------------
Min synpunkt på Mia som brottsoffer då?
Jag anser att Mia har fallit offer för andra utomstående men även för sig själv.

Mia träffade Osama. De blev ihop, fick en dotter och han slog henne.
(Våld är aldrig OK. Det är inte mer godkänt med en örfil än en knytnäve. Psykisk verbal misshandel kan svida mer än en örfil också. Det är helt enkelt inte OK överhuvudtaget.)
Det hela resulterade i polisanmälan och Osama blev dömd till tre månaders fängelse.

Självfallet kan Mia ha varit rädd för honom efteråt.

Så ja, Mia är ett brottsoffer.

Men! Inom folkrätten brukar man tala om begreppet proportionalitet. En stat har rätt använda självförsvar om den blir anfallen, men det innebär inte att man får skicka en kärnvapenrobot som utplånar den anfallandes huvudstad. Det står nämligen inte i proportion till vad som skett.

Om vi då ska applicera detta på Gömdahistorien, så är att få asyl i USA för några örfilar och ett stryptag som en kärnvapeneffekt.

Detta särskilt då myndigheterna ansåg att Mias skyddsbehov kunde tillgodoses i Sverige. (Läs exempelvis Merchans artikel på Newsmill om detta).

Förminskas Mia i debatten då?
Nej, det tycker jag inte. Inte om man ser det i relation till vad man trodde hon hade upplevt. När jag läste "Gömda" för första gången trodde jag att: hon hade blivit våldtagen, att Osama haft en kniv mot dotterns strupe, att hon blivit förföljd av araber land och rike runt, att exet hade slagit henne sönder och samman, att exet tagit ett dagis som gisslan och så vidare.

I jämförelse med detta är vad som står i polisanmälan om Mias skador, väldigt tunt.
Men jag förminskar inte, tycker jag. Det var väl snarare Mias uppgifter som inte stämde från början. Om vi nu ska tro på vad som framkommit.

Men det är klart att hon är ett offer. Mia har rätt till sina känslor. Osama till sina. Emma har rätt till sina känslor och båda sina föräldrar.

Att hon var rädd och kände sig hotad är det nog ingen som tvivlat på.

Men för att förstå vart vi hamnat så måste man ju se en tidsaxel som börjar i Oxelesund och en som börjar vid Kalix folkhögskola och journalist utbildningen Liza gick. Vem som valde att göra vad och när. Vad man gjorde ihop och varför.

Att Mia och Liza hade stark vilja och drev sina saker är ju helt klarlaggt. Att dom ibland agerade och handlade i egen sak eller av egen vilja likaså. Eftersom dom båda var med om att rasera och förstöra Hermons rörelse och sen sessutom hade en uttalad Poltiska agenda bakom sitt agerande. Då blir det ju mer knepigt. De valde att förstöra en kvinnas livsverk som hon försökt bygga upp med själ och hjärta där hon kunde hjälpa utsatta kvinnor, barn och även ibland pappor.

Att den poltiska agendan och rädslan gjorde att man agerade på egen hand och sen skrev böcker baserade på en sanning där bägge sa att man hade det underbyggt och hundratals dockument och handlingar som styrkte det hela. Gör att jag har svårt att se andra förlorare och offer än barnen, barnens bägge föräldrar och E Hermon.

Där det nu till slut visar sig att det blivit så att Liza säger Mia berättade och jag bara skrev. Det var hennes sanning och min roman och Liza väljer att hänga ut Mia i ensamheten- Bli det brottsoffer som du här försöker belasta eller beskylla Monica för att ha bidragit med. Det där har Liza och mia själva ordnat genom att inte föklara varför man agerat som man gjort eller be inblandade om ursäkt. Sen har ju mediaskandalen utvecklats genom den arrogans man visat.

Liza har tigit och själv valt att inte förklara eller stå för sin inblandning och agerande i allt från flykten från Sverige till sin inblandning vid besök hos myndigheter, rättsinstanser eller politiska kopplingar i den agendan hon så hårt drev.

Så länge inte förklaringar ges kan ingen förståelse skapas.!

Leroy

Att Soc övervägde att ta barnen från Mia står i Marklunds bok vilken liksom Gömda i flera år var absolut sann, bestyrkt av 100-tals svenska och utländska dokument, domar, dödsattester, f-n och hans mormor. Sanna Ax och Marina Engan gör sig bara löjliga här med sina "subjektivt" verbala akrobatkonster. I manegen applåderar Katharina och Tristan, men ingen bland publiken...

Alexis: Det är nog bra många fler än du tror som applåderar i "manegen". Men till skillnad från dig törs de inte träda fram. Du kanske inte förstått det men "debatten" har skrämt bort ganska många på grund av bla rabiata utfall mot de som inte håller med MA eller mot de som betraktar soppan ur ett annat perspektiv.

Återigen, var finns dokumenten som styrker att Mias barn skulle omhändertas på grund av att hon var en d å l i g förälder?? Jag har läst alla böckerna och kan inte minnas att det stod någonstans. Så fram med bevis!! Ja, ni vet vad jag menar: dokument som styrker påståendet. Om socialtjänsten tänkte omhänderta barnen på grund av att Mia inte förmådde skydda dom då hon upplevde sig hotad så är inte det samma sak som att hon var en dålig förälder. Då var det barnens skyddsbehov som var skälet och inget annat. Men återigen: bevis tack!!

Leroy: i alla välmening vill jag ge dig min åsikt och det är att du söker skyldiga väldigt långt bak i tiden. Varför inte skylla på Liza Marklunds pappa, för om han inte träffat hennes mamma.... ..
Hursomhelst är det Mia som brottsoffer jag lagt fokus på. Inget annat. Jag försöker avgränsa diskussionen till det. Det du tar upp dryftas redan på flera olika håll, därav orsaken till att jag skrev det här inlägget då jag anser att det både är ett viktigt och bortglömt perspektiv och som till viss mån kanske kan belysa en del av de händelser som inträffade och ligger till grund för "böckerna".

Jag skriver inte att Liza och Mia har gjort rätt eller fel. Jag skriver heller inte att Monica Antonsson bok rakt igenom är en lögn, men det är inte Liza och Mias böcker heller. Jag värderar inte de omständigheterna öht. Jag har försökt plocka ut mäniskan Mia i det här och lyfta fram henne som det brottsoffer hon är. Och hur det kan ha påverkat henne och hennes handlingar.

Men av din kommentar att döma så förtjänar hon alltså ingen förståelse som brottsoffer eftersom hon begick synden att agera som hon gjorde.

Cajsa: Jag säger inte emot dig, det kan vara så att Mias uppgifter inte stämde från början. Det kan till och med vara så att hennes rädsla och skräck var obefogad, men det är utifrån den hon agerat. Rätt eller fel har jag ingen aning om. Vet bara att mäniskor kan agera irrationellt när de är livrädda. Men gör det henne till den bov hon utmålas som? Ger det mäniskor rätten att kränka henne som de gör genom att håna henne för den rädsla hon uppenbarligen har känt och tydligen till viss mån även gör idag? Näe, jag anser inte det. Jag anser att man ska förhålla sig till sakfrågorna och inte med personangrepp mot henne.

Men enligt drevet så är ju inte "Asyl" sann, så hur kan vi hämta information därifrån?
Och för att omhänderta ett barn krävs domstolsbeslut, det blir ett alternativ då alla andra insatser redan prövats.
Sedan håller jag med Sanna Ax i det att det kan ha varit så att man i så fall övervägde att omhänderta Mias barn för att de for illa av att Osama slog henne och det rådde en hotbild emot Mia. Det är för mig märkligt, och skrämmande, hur lite folk väljer att solidarisera sig med ett brottsoffer, och hur lätt de tar parti, börjar samla in pengar osv till Osama. Världen är galna och detta drev består av frustrerade och rasande individer som måste få utlopp emot sitt hat någonstans.

Till Marina:

Bra. Klokt. Ytterst viktigt.

Vad beträffar "sekundär viktimisering" är det något som Monica Antonsson kanske behöver tänka igenom både en och två gånger nu.

Är du Monica medveten om vilka processer du har kört igång i och med din bok? Både vad det gäller Mia, hennes barn och samtliga inblandade? För att inte tala om alla som tillåter sig beröras?

Jag har läst din bok.

Och om den har jag mycket att säga både vad det gäller din roll som journalist. För att inte tala om ditt förtroendekapital. Din etik. Din moral. Inte minst de psykologiska konsekvenser som kan skapas i och med dina ord rörande samtliga berörda.

Vad har drivit dig att skriva denna bok?// Tina Lundberg

Till SAnna Ax.

JAg anser att man får ta konsekvenser av sitt handlande, man måste kunna stå till svars för sitt agerande. Är man sen rädd eller skräkslagen och inte agerar rattionellt eller är för sjuk för att förstå då skall man kunna klargöra det nu om man blivit missled och övergiven av den som drev en poltisk agenda på min bekostnad och stöttade mig i nästan 20 år och höll med om sanningshalten och hjälpte mig fly i stället för att lita på att samhället kunde ha hjälpt till. de anklagar ju både systemet och oskyldiga.

Leroy

Vilket sakligt inlägg. Mycket bra med en analys. Denna totala avsaknad av empati som råder bland drevbloggarna har jag aldrig tidigare sett. När ledstjärnan för dessa mobbare blir att håna och förlöjliga och konspirationsteorier avlöser varandra börjar man nog fundera vad det egentligen handlar om.
Blir på dåligt humör varenda gång jag är in på Antonssons blogg,och ser hur drevet går, uppbackad av blogginnehavaren.
Love and Peace!

Alla typer av människor kan vara brottsoffer! Goda människor, onda människor. Kvinnor, män. Långa, korta. Smala, tjocka. Personer som talar sanning, personer som ljuger.
+
Brottsoffer kan själva vara brottslingar. Brottsoffer kan själva vara onskefulla. Brottsoffer kan själva ljuga.
+
Bara för att man själv är brottsoffer så innebär inte det att man per automatik är god, talar sanning, inte får ifrågasättas, inte ljuger, inte är ond. Man är inget helgon bara för att man råkar vara ett brottsoffer, som artikelförfattaren verkar försöka få oss att tro.
+
Brottsoffer förtjänar inte någon större respekt än andra människor.
+
Mia Eriksson är inget undantag. Hon kan både vara ett brottsoffer, samtidigt som hon själv begår brott, ljuger, är en mindre bra mamma, kränker andra personer, osv.

Enbart brottsofferperspektiv och ett genuint lyssnade på alla utsatta för våldet, kan möjliggöra en nyansering. Hur naivt är det inte då (förövarens) "sanning" är allenarådande, vem har haft mest tid på sig att lära sig ljuga? Barnet eller den vuxne eller som i detta fall. Brottsoffret eller förövaren. Och varför kryper han fram nu? Helt plötsligt!
Allt bubbel och nedlåtande skriverier hjälper inte det perspektivet, tvärrtom det skrämer dom nu utsatta. Mitt perspektiv på "er" såpa.
Allt går att sälja t o m skitprat personangrepp förlöjligande, vem vinner? Barnen eller dom nu utsatta av denna groteska röra av MA LM m fl. som är en följd av MA:s "taktik" att sälja....

Wake up!

Ingen ide! Jag tänker inte följa upp men hoppas att många tar sitt förnuft till fånga och börjar agera som dom vuxna ni utger er för att vara. Och lägg av stämplingarna mot överlevare dom/vi är trots allt i långa loppet vinnarna..

Goodbye !

Som sagt, bara för att man inte har anmält den som hotar eller slår en så behöver det ju inte ha förekommit! Vi vet inte vad Osama har gjort eller sagt till Mia, men vi vet heller inte vad Mia har gjort eller sagt till Osama. Mia kan mycket väl ha både slagit och hotat Osama. Mia hade mycket makt i relationen. Dessutom hade hon en klar fördel av att kunna språket och hon visste vet hur man kommer i kontakt med myndigheterna och polisen. Hon hade dessutom en familj som stöttade henne. Vad hade Osama? Ensam i ett nytt land utan varken språkkunskap eller kunskap om hur man kommer i kontakt med myndigheter eller hur de fungerar. Ingen av oss vet, utom tydligen Marina Iren Engan som så tydligt tar parti i frågan. Trots att hon i första meningen säger sig stå utanför "soppan".

Leroy: Jag vet var du står i frågan, desto mer tacksam blir jag för att du är så saklig. Ja, alla måste ta konsekvenserna av sina handlingar. Osama fick sitt straff, det fick mia med. Han fick en månad och hon fick livstid. Detta betraktat ur h e n n e s perspektiv.

Om vi ska hålla oss till sakfrågor så måste jag säga att jag är ganska överraskad över hur myndigheterna hanterade hela "ärendet mia". Där hoppas jag så småningom jag orkar ta in lite konkret info och få svar på en del frågor jag har. Men det hör inte just hit.

Jag har nog aldrig riktigt förstått att gömda och asyl haft någon politisk inverkan. Men o m de har haft det så ser jag det snarare som något positivt. För det kan väl inte finnas något negativt i att våld mot kvinnor i nära relationer tas på större allvar idag? Jag känner till kvinnor som varit sönderslagna och polisen dykt upp i hemmet. Kvinnorna förnekade misshandel och poliserna lämnade familjen. Våldet fortsatte. Jag känner till ett par fall. Det tror jag knappast skulle kunna hända idag. Eller...Näe, jag hoppas rättsväsendet lärt sig att det kan vara förenat med livsfara att inte ta "domestic violence" på allvar. Så om böckerna gömda och asyl haft d e n politiska effekten så är jag den första att prisa dem.

Jag vet också att barn används som slagträn i vårdnadstvister, både av mammor och pappor. Det kommer man nog aldrig kunna lagstifta bort. Däremot tror jag det blivit bättre och att man tar barnens egna önskemål på större allvar. För det handlar ju inte om föräldrars behov eller "rätt" till sina barn. Det handlar om barns rätt till sina båda föräldrar. Eller rätt att få vara hos den dom är trygga med.

För att du inte ska få en bild av mig som rabiat eller förblindad över att det kan förekomma orättvisor i vårdnadstvister kan jag berätta att jag det senaste året följt två pappors kamp på nära håll. Den ena kan jag verkligen gå i god för. Hans barn grät efter honom, deras saknad var hjärtskärande. Modern hämnades att han inlett en ny relation (tre år efter det tog slut mellan dom). Umgänget med barnen hade fungerat perfekt till den dag han träffade sin nya. Då började kampen. Det slutade i rättssalen och idag träffar han återigen sina barn. Så tro mig, jag tvivlar inte en sekund på att det finns både kvinnor och män som använder barn som redskap för utpressning eller i syfte att skada. De här barnen är idag föresten överlyckliga över att få träffa sin pappa igen.

I det här fallet var det barnperspektivet, det vill säga barnens egen önskan som var avgörande. Men den här pappan älskar sina barn så mycket så han skulle nog inte stridit som han gjort om han vetat att barnen av någon anledning i n t e ville träffa honom. Han kämpade för d e r a s skull. Inte s i n egen.

Men mitt inlägg handlar inte om det. Det handlar inte om politik, eller om mia gjorde rätt eller fel, vem sa vad eller inte sa något. Mitt inlägg är bara skrivet från hjärtat och ur ett brottsofferperspektiv. Och jag kan inte förstå att det finns något upprörande med det. Hursomhelst, tack för din kommentar.

Tina: Det var jag som skrev inlägget och marina publicerade det. Jag håller med dig om detta med sekundär viktimisering, när till och med jag själv påverkades av det bara genom att l ä s a om hur mia behandlades så törs jag inte ens tänka tanken på h u r hon mår. Drevet triggade igång mina egna minnen och det var därför jag skrev inlägget och isolerade innehållet till att endast innefatta brottsofferperspektivet.

Men som sagt. Det finns inte bara ett offer i den här såpan. Det finns fler och det har skapats nya under resans gång. Kan någon av dem må bättre idag än vad de gjorde i november innan boken kom ut? De har alla fått sina liv utfläkta, blivit granskade med lupp och hört det ena tillmälet efter det andra. Kan man må b r a av sånt?

Det ställs höga etiska och moraliska krav på just journalister, eller särskilt just dom. Dessa etiska och moraliska överväganden MA gjort eller underlåtit sig göra kan komma få konsekvenser, om inte annat så just för trovärdigheten. Jag har förövrigt ett meddelande till dig via Marina.

Farmor: Tack för din kommentar. Jo, nu är det uppenbart att det är personfrågorna som är viktiga. Det är vi bloggare som är i fokus och ska granskas. Men just därför är det inte alls lika många som vågar skriva om såpan för de vill inte ha "bråk". Jag hade inte ens räknat med det. Det här är ju ett väldigt avväpnande och högst personligt inlägg där jag fokuserar på mia som brottsoffer utífrån min egen bagrund som hotad och förföljd. Det kändes så rätt att bara skriva ner det eftersom drevet mot mia triggade igång så mkt känslor hos mig själv.

Vill bara påpeka en sak...
Det påstås att Mia har förfalskat ett dokument som förstört livet för Elisabeth Hermon. Detta skulle tydligen vara bevis för att Mia ljuger.
Hur är det då med beviskraven? Så här svarar Monica Antonsson på frågan om hur hon kan veta att Elisabeths påstående är sant:

"Elisabeth har ett brytningsfel som gör att hon inte kan läsa det speciella typsnitt som det här pappret är skrivet med.
Hon är dessutom en trovärdig person.
Hur kan du tro något annat än det hon säger?"

Det ställs tydligen inte samma krav när det gäller Monicas bevis som för Mias.
Detta påstående är en av orsakerna till att Mias utsatthet misstros. Till att hon hånas för sin rädsla. Hon påstås ha förstört Elisabeths liv och därför förminskas hennes roll som brottsoffer.

Hur kan det vara ok? Hur kan det vara ok att människor uttalar sig så här:

"Jag tvivlar inte på Mias rädslor. Min oro finns runt hur hennes barn hade det med en mamma som skapade sig egna spöken."
"De flesta finne i henens själv och de har mycket lite med verkligheten att göra."

Hur kan en människa som inte känner Mia döma ut henne så här?
Hur kan så många, så tvärsäkert, döma Mia utifrån Monica Antonssons uttalanden?

Hur kan å många säga: "Hon var säkert rädd, men..." Det lilla ordet "men"har en stor negativ betydelse. Det säger egentligen "bry er inte om det jag sa, nu kommer det jag egentligen menar".

Till er som riktat era kommentarer till mig:

Jag kommer att svara er under morgondagen. Tiden har inte räckt till för mig idag.

Mvh Marina

En sak till Leroy om detta med att ta konsekvenserna av sina handlingar oavsett om de utfördes under press och skräck. Självklart ska en människa som skadat en annan be om ursäkt. Men jag tror inte det kommer någon ursäkt från Mia eftersom hon antagligen inte fått en djupt och ärligt mena ursäkt från Osama för de skador, fysiska och psykiska han orsakat henne.

Jag är ganska övertygad om att bron mellan Osama och Mia måste börja byggas av honom. Hon är fortfarande för rädd för att själv ta något initiativ. Och sen känner hon säkerkligen brottsoffrets rättmätiga vrede över att inte bli trodd på och inte fått upprättelse.

Jag är ingen medlare, men så mycket vågar jag nästan säga att om Osama tar första steget så har han iaf gjort det han kunnat. Bara det.

Vänja, håller med dig i det du säger. Som vanligt kloka reflektioner och kunskap. Tack för att du delar med dig.
kram

Jag antar att de som kommenterar i denna fråga har läst både Antonssons samt Marklunds böcker. Då kan man lättare komma undan vissa missförstånd och generella uttalanden. Det är a och i en diskussion.
I "Asyl" står det i alla fall så här:
"Min advokat såg allvarligt och bekymrat på mig när han talade.
- Socialtjänsten funderar på att tvångsomhänderta barnen, sa han. De vill placera Emma och Robin i fosterhem." s. 166

Jag håller med om att personangrepp mot Mia inte är OK. Det gagnar inte diskussionen och är sandlådenivå.
Likaså med personangrepp mot både Antonsson och Marklund. Det hör inte hit.
Men, ett ifrågasättande av uppgifter är inte synonymt med personangrepp.

Men "drevet" som de flesta pekas ut som har en avvikande åsikt, är inte så intresserade av själva Mia. Det är svallvågorna av Mias story som är det intressanta. Hur media agerat och så vidare.
Sakfrågorna är givetvis mycket intressantare. Bollen är satt i rullning och det handlar inte längre enbart om Mias öden och äventyr. Nu har andra teman kommit upp på dagordningen. Ska bli spännande att se hur det hela fortskrider.

Men för att återgå till Sanna Ax fråga då, om Mias rädsla har gjort henne till den bov hon utmålats som.
Jag anser nog att Mia har fallit offer för sig själv. Hon skulle givetvis fått hjälp med att bearbeta sin rädsla. Erbjudet skydd skulle täcka familjens skyddsbehov, och då borde hon fått hjälp med att släppa på detta. Framför allt för barnens skull.
Barn ska inte tvingas leva undangömda om det går att undvika. De ska inte tvingas vara inomhus och så vidare. Barn har vidare rätt till sin familj och deras bästa skall utan pardon komma i första rummet.
Det hade säkerligen gagnat dem om situationen kunnat redas ut ordentligt en gång för alla, inte leva på flykt som de istället fick göra.
Samhället borde ha reagerat.

Jag känner empati för alla inblandade därför att detta är en sorglig historia rakt igenom.

Till Sanna: Du är klockren och oerhört kunnig, upplever jag. Skall iväg och arbeta nu. Jag återkommer. // Tina Lundberg

Mia har utmålats som en mytoman som alltid ljuger. Enligt Monica har det som inte finns bevis för aldrig hänt. Om det finns bevis så granskas de under lupp för att hitta något som visar att det är en förfalskning. Till och med om ett ord är felstavat eller inte hänger man upp sig på. Men......vad det gäller omhändertagandet av barnen så är Mias ord plötsligt sanningen "för det står så i böckerna och Mia har sagt det" Varför är sådant som kan tolkas negativt för Mia sanning bara för att det står i böckerna men allt som är negativt för Osama i böckerna är ljug? Någon sorts rak linje måste man väl ändå ha i sitt granskande

Ett bra inlägg som träffar det väsentliga. Det är en sak att man kan hitta sakfel i en bok, men när detta sväller ut till snart sagt hundratusentals inlägg på nätet, börjar man fråga sig vilken hund det egentligen är som är begraven.

Monica Antonsson gör inget för att avgränsa sig från allierade som generellt attackerar överlevare från sexualiserat våld mot kvinnor och barn. Tvärtom, hon uppmuntrar dem och skriver exempelvis till och från instämmande kommentarer på deras bloggar.

Det är länge sedan den här debatten enbart handlade om Liza Marklund. Det är nu en del i backlashen mot de kvinnor och barn som berättar om övergrepp.

Det är ett motbjudande spektakel.

Gunsan:
Jag tycker att din kommentar berör kärnan här. Ingen kan, och ingen har rätt att förminska hennes upplevelser. Mia HAR utsatts för brott och är ett brottsoffer. Att så många anser sig ha rätt att inte bara håna och förtala henne, utan också att gå emot domstolens beslut om skydd, är något jag inte kan förstå.

Jr/Jan A:
Bra att du informerar om det så att det inte blir några missförstånd.
Vi ser helt olika på varför Mias barn är brottsoffer. Mias agerande berodde på det våld hon utsatts för, och det våldet kan inte ifrågasättas. Frågan om hur mycket våld det handlade om, kan ingen av oss uttala oss om. Ser man till statiskik och studier, så vet vi att misshandlade kvinnor oftast har blivit misshandlade ett flertal gånger INNAN första anmälan görs. Detta gör Mias uppgifter mer trovärdiga i mina ögon.
Jag undrar hur du kan uttala dig om hur utfallet hade blivit om hon hade ”nöjt sig med att anmäla”. Om man anmäler, förövaren straffas och han håller sig undan henne… det är en sak. Men det handlar om UPPREPADE fall av misshandel.

PBX:
Hur du lyckas komma fram till att Monica Antonsson är ett brottsoffer, övergår mitt förstånd. Om det skulle vara så illa, så utgår jag från att Monica anmält och att rättvisan får ha sin gång.

Gösta:

Denna artikel handlar inte om sexuella övergrepp mot barn. Du är välkommen att kommentera i inlägg hos Sanna och/eller mig, som handlar om sexuella övergrepp och den brist på hjälp och förståelse samhället visar på.
Jag beklagar givetvis att du har varit utsatt och även att du inte fått hjälp.

Hoppas att du har ett fungerande socialt nätverk och att du klarar ta dig igenom detta.

Mvh Marina

Alicia:

Kan du lägga fram bevis för dina påståenden? ” Mia Eriksson må ha känt sig jagad och hotad, men Socialtjänsten har tydligt sagt att det inte finns något reellt hot mot henne. Socialtjänsten bedömde att Mia Erikssons barn inte mådde bra och att det fanns risk för utökad suicidal (d.v.s. att det fanns en risk att Mia Eriksson skulle döda sina barn och sin familj).”

Det är mycket allvarliga anklagelser du kommer med.

Ulrika:

Det finns tyvärr människor som roar sig med att provocera fram hätska känslor hos båda sidor. Vi försöker att inte låta dem uppnå sitt syfte, men ibland är det mycket svårt.
Jag hoppas innerligt att det skall gå att fortsätta debatten utan personangrepp och påhopp.

Jenny:

Thank you for your comment.
The derailing in this debate has been my perspective all along. I find it hard to grasp that people behave like this, sheltered by their screens. Those who are especially cruel hide behind anonymous nicks. The true behaviour of bullies.

Vänja:

Som jag skrev i ett tidigare svar, så är det en mycket allvarlig anklagelse de kommer med. Även den om att risk för att Mia skulle mörda sina barn för att sedan begå självmord. Jag tycker att det är många som inte verkar se allvaret i sina egna påståenden.

Vänja:

”Men enligt drevet så är ju inte "Asyl" sann, så hur kan vi hämta information därifrån?”
Ett mycket bra påpekande. De är inte särskilt konsekventa och då blir det svårt att ta dem på allvar.

Tina:

Det är mina åsikter och Sannas ord. Vi har en tendens att tänka och tycka lika då vi så att säga står på samma plattform i de frågor som engagerar oss mest. Jag uppskattar att du ser vad vi försöker nå ut med.

Det som drivit mig att skriva min bok var till att börja med ett behov av upprättelse. Sedan utvecklades det till en önskan om att visa ”Svenssons” hur verkligheten kan se ut för ett utsatt barn och hur de lätt kan feltolka barns/ungdomars beteenden. Jag vill så gärna påverka och hjälpa.
Jag vet att min bok redan har hjälpt några och det är en underbar känsla. Då finns det liksom lite mening i det som hände mig.

Ser fram emot att höra från dig.

Mvh Marina