Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Sjukvården

Foto: Scanpix
Maria Rankka och Thomas Idergard presenterar en ny undersökning:

Moderaterna odlar myter om vårdens driftsformer

Det allt vanligare politiska mantra idag, med stöd från vänster till höger, om att "huvudmannaskapet" för olika välfärdsverksamheter inte är det avgörande, är i sämsta fall en plattityd och i bästa fall en myt. Det visar ju både reella jämförelser och attityderna hos dem som möter välfärden, skriver Maria Rankka och Thomas Idergard.


Om författaren

Maria Rankka är chef för Timbro och Thomas Idergard är ansvarig Timbros välfärdsprogram.

I slutet av februari presenterade Moderaternas Filippa Reinfeldt och Per Schlingmann, här på Newsmill, partiets nya sjukvårdspolitik. Artikeln inleddes med självkritik: "Vi har under lång tid i allt för hög grad diskuterat formerna för sjukvården snarare än dess innehåll."

I så måtto har Reinfeldt och Schlingmann förstås rätt, att när man blir sjuk så vill man ha en god vård, oavsett vem som anställt vårdpersonalen. Men i nästa led innebär deras resonemang ändå att de gör det bästa till det godas fiende. Den avgörande politiska frågan är ju hur det skapas förutsättningar för en vård och omsorg med ett bra innehåll. Och där pekar verkligheten entydigt på att formen har en avgörande betydelse för innehållet. När det finns en riktig marknad, när resurserna öronmärks till individens egna val, när entreprenörer och företag fritt får konkurrera om medborgarnas gunst, blir innehållet bättre, än när politiker bestämmer och upphandlar.

Det har gått mer än två decennier sedan den dåvarande statsministern Olof Palme slog fast att privata företag möjligen kan anlitas för att sköta sophämtning, men absolut inte för något som har med omsorg att göra. Därefter har det runnit åtskilligt med vatten under broarna. Palmes åsikt skulle idag knappt vara möjlig att yttra för en genomsnittlig vänsterpartist.

Sedan tidigt 1990-tal har antalet privata företagare inom vård och omsorg mer än tredubblats. Ungefär var sjätte förskolebarn och drygt var tionde elev i grundskole- och gymnasieålder går idag i fristående skolor. Under 2007 gjordes mer än 2 miljoner läkarbesök i privat sjukvård.

Fler medborgare har fått större valfrihet och de privata företagen kan samlat uppvisa lägre kostnader och bättre kundnöjdhet (genom kvalitet och tillgänglighet) än kommunernas och landstingens egenregi. Men den ökande konkurrensen med fler aktörer vässar även de gamla monopolen. På utbildningsområdet är detta kanske mest klarlagt, där både t ex Skolverket och Institutet för framtidsstudier har visat att de kommunala skolorna blir bättre när de utsätts för konkurrens från friskolor. Fler privata välfärdsföretag och ökad konkurrens skapar således ett ökat värde för alla - även dem som väljer offentliga alternativ - och ger därmed en bättre utväxling av de skattepengar som läggs på välfärden. Ju mer av konkurrens och kundval, ju fler alternativ, desto mer får vi alla ut av varje skattekrona.

Resultat på makro- och studienivå bekräftas också av de dagliga användarna av välfärdstjänster.

I ett samarbete med Arne Modig på Novus Opinion har Timbro låtit genomföra en telefonundersökning med 1 000 intervjuer bland allmänheten, från 16 år och uppåt, för att få en bild av svenskarnas syn på välfärdstjänster idag och i framtiden (undersökningen genomfördes i december 2008). Bl a fick respondenterna betygsätta kvalitet, tillgång och valmöjligheter inom ett antal välfärdsområden som de själva varit i kontakt med under de senaste åren.

Undersökningen presenteras och diskuteras idag (onsdag 11 mars) på ett Timbro-seminarium.

Genomgående visar resultatet att utbildningsområdet - där den mest tydliga marknads- och konkurrenssituationen är väletablerad genom skolpengen och friskolorna - klarar sig bäst i två av tre undersökta parametrar.

Mer än hälften, 52 %, sätter bra betyg (dvs från 7 och uppåt på en tiogradig skala) på kvaliteten i skolan mot 47 % för sjukvården och 37 % för äldreomsorgen. Och hela 71 % ger motsvarande bra betyg för tillgången på skolor, mot 47 % för sjukvården och 37 % för äldreomsorgen. 55 % ger betyget 7 eller mer för möjligheten att välja den skola som passar bäst medan 34 % bedömer valfriheten i sjukvården, och bara 19 % för valfriheten i äldreomsorgen, på samma sätt.

Enbart barnomsorgen - där själva strukturen för valfrihet, genom att de offentliga resurserna följer individens val, också är väl utbyggd i många kommuner - slår skolan med ett par procent i kvalitet (58 % ger bra betyg på kvaliteten i barnomsorgen). På de två övriga undersökta parametrarna placerar sig barnomsorgen som god tvåa efter skolan (62 % ger bra betyg för tillgången och 41 % ger bra betyg för valfriheten inom barnomsorgen).

Lika glädjande som det är att se resultaten avseende skolan, lika viktigt är det nu att en riktig valfrihet kan skapas inom äldreomsorgen - såväl för hemtjänst som för äldreboende. Både givet de problem som finns inom omsorgen idag och de utmaningar som den demografiska utvecklingen kommer att ställa oss inför ganska snart.

Även om det på sina håll finns många privata alternativ inom äldreomsorgen är dessa upphandlade som entreprenader vilket betyder att kommunen enbart gör en privat entreprenör till sitt ombud. Gamla och sjuka med beslut om s k bistånd enligt socialtjänstlagen placeras fortfarande i en enhetlig kommunal kö och får sedan sin vård och omsorg där kommunens köhanterare råkar hitta en ledig plats - i kommunal egenregi eller hos en upphandlad privat aktör, i kommunens ställe. Upphandlingarna sker fortfarande oftast enligt "fattighjonsprincipen", där den som, brutalt uttryckt, kan mata flest gamla till lägst pris vinner entreprenaden.

Alliansregeringen har dragit sitt strå till stacken genom Lagen om valfrihet (LOV) fr o m den 1 januari i år, som ger kommunerna ett alternativ till upphandlingar genom att i praktiken möjliggöra en kommunal "äldrepeng" där resurserna - efter biståndsbeslut - följer vård- och omsorgstagarens (eller de anhörigas) val.

Problemet är att valfrihetssystem enligt LOV är frivilligt att införa för kommunerna p g a det kommunala självstyrets närmast heliga ställning (vilket i många fall står i direkt konflikt med individens rätt till självstyre). Det verkar nu som om framförallt de kommunala äldreomsorgsbyråkratierna försöker se svårigheter. I december genomförde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en enkät till alla kommuner för att stämma av planerna att införa LOV inom äldreomsorgen. Till saken hör att nära 200 av 290 kommuner har ansökt om det statliga stimulansbidraget för LOV, vilket innebär att de fått extra pengar för att anställa konsulter och genomföra interna konferenser om valfrihet.

Men svaret på frågan om vad konsulterna och konferenserna kommer att ge, är mycket otillfredsställande. Enbart 12 av de 246 svarande kommunerna uppgav att de säkert ska införa valfrihetssystem inom äldreboenden. För hemtjänstens servicetjänster - dvs det som inte är omvårdnad - uppgav 55 kommuner att de säkert ska införa valfrihet åt användarna.

Här finns nu en stor politisk utmaning: se till att alla äldre får samma rätt att själva välja inom hela äldreomsorgskedjan - utan politiska eller byråkratiska ombud - som elever och föräldrar har inom skolan på många håll och som alla patienter nu kommer att få inom primärvården, med det obligatoriska vårdval som införs nästa år. Dvs skapa en marknad för något av det viktigaste som finns: vår rätt till en värdig vård och omsorg på livets höst. Om inte signalerna från kommunerna snart blir mer positiva bör riksdag och regering lagstifta om ett obligatorium.

Det allt vanligare politiska mantra idag, med stöd från vänster till höger, om att "huvudmannaskapet" för olika välfärdsverksamheter inte är det avgörande, är i sämsta fall en plattityd och i bästa fall en myt. Det visar ju både reella jämförelser och attityderna hos dem som möter välfärden.

Så vår uppmaning till reformsinnade politiker i alla partier och på alla beslutsnivåer är att sluta stoppa huvudet i sanden - ni borde snarare fokusera mer på formen för vård och omsorg, om människor i framtiden ska kunna uppleva bättre kvalitet, tillgänglighet och valmöjligheter i välfärden!





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4796

12 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Maria Rankka och Thomas Idergard har för Timsbros räkning skrivit en usel artikel på Newsmill (fick väl inte in den någon annanstans.)

De skriver bl.a. ”Ju mer av konkurrens och kundval, ju fler alternativ, desto mer får vi alla ut av varje skattekrona” är deras tes och ”verkligheten pekar entydigt på att formen har en avgörande betydelse för innehållet. När det finns en riktig marknad, när resurserna öronmärks till individens egna val, när entreprenörer och företag fritt får konkurrera om medborgarnas gunst, blir innehållet bättre, än när politiker bestämmer och upphandlar.”

När de sedan ska föra i ”bevis” upphör hänvisningen till vården och man börjar tala om skolan… Nyckelordet och Idergard/Rankkas dikeskörning är orden riktig marknad.

Jag hade ju för ett antal år sedan uppdraget att utreda ägarformerna för sjukvården i framtiden. Jag fick inte min regering med mig - Lasse Engquist och Ylva Johansson var nog på gång - men Göran Persson och Morgan Johansson älskade stopplagar; mindre tanke och mera valkanoner. (Utredningen Vårda Vården)

Jag hävdade att vi borde söka borgfred kring vissa grundläggande tankar som överlevde regimskifte och skapade långsiktigt goda förutsättningar.

• Det finns inga globala exempel på vården som en marknad. Skor, mat, bilar och snus kan nås på en marknad (även om ideala konkurrenssituationer ofta saknas). Vård kan det inte; ingen kan betala själv, man är inte i stånd att rösta ”med fötterna”, vårdkedjor är komplexa och sammanhållna, forskning och utveckling kräver en helt annan transparens än vad marknader tål.
• Man får det man betalar för; i Tyskland får man bäddar (lång ”liggtid”), i USA operationer, i Danmark läkartid, i Sverige en god vård, i princip för alla. I USA kostar det mest, hos oss troligen för lite (vi behöver satsa mer på vården).
• Vården mår bra av olika utförare, vi var inte rädda för entreprenörerna och alternativ, bara de hölls samman i vårdkedjor, kostnadskontroll, transparens…
• Vi hävdade att universitetssjukhusen var nav som inte skulle privatiseras.

Det fanns då ett intresse från politiker av olika färg att enas kring detta (här skildrat i grova drag).

Vi skissade också på ett ”vårdgivarval” för ffa äldrevården. Det skulle gynna alternativa vårdgivare, små enheter baserade på olika unika bidrag till vården. Betoningen var mera mångfald än marknad. Inte heller detta blev då regeringspolitik. Den nya regeringen ligger närmare mina förslag i detta avseende.

Det är inte marknadens principer som kan läggas till grund för god och effektiv vård, däremot tror jag mycket på mångfald och olika sätt att utveckla verksamheten, det kan ske i privata företag och i landstingen.

PA Sahlberg med bloggen tanksjalvpa.blogspot.com

Permalänk | Anmäl #1 PA Sahlberg, 2009-03-11, 08:53

Sällan har jag läst en så partisk tolkning av en klart tveksam undersökning. De slutsatser som författarna drar har ingenting med vetenskap att göra utan är enbart en ideologisk tolkning. Tyvärr förstör den här typen av ideologiska inlägg den debatt som vi behöver ha i landet.

Det finns ett värde av undersökningen och det är att kvalitén på vård, omsorg och skola är katastrofalt dålig oavsett form för verksamheten. När cirka hälften av människorna eller mer, som har kontakt med de olika verksamheterna, är missnöjda, så finns det grundläggande fel i verksamheterna och dessa korrigeras inte enbart med ändring av form.

Vi behöver istället börja med att bestämma oss för vilken kvalité vi vill ha på dessa verksamheter. Sedan kan vi börja diskutera hur vi ska prioritera och utforma verksamheterna för att nå dessa mål

Permalänk | Anmäl #2 Henrik, 2009-03-11, 09:16

Det är ju lite underhållande att ni talar om vård här som om det handlade om att alla dessa tjänster är ungefär samma val som att välja mellan McDonalds och Max. Man går inte till läkaren med kunskap om vad man vill ha; desto mindre du vet desto mer skit kan läkaren pracka på dig eftersom du i hans ögon bara är en gående vinstmaskin. I er konkurrensmodell kommer denna nya industri att spotta ut reklam till ingen nytta alls eftersom alla andra aktörer gör likadant, vilket är precis vad konkurrensen inom skolan lett till.

Det är konstigt att USA aldrig tas upp som det skräckexempel på "valfrihet i vården" det är och hur snuskigt mycket vården kostar där utan att ens ge skydd alla medborgare.

Permalänk | Anmäl #3 Andreas J, 2009-03-11, 09:18

Artikeln missar poängen lite enligt min asikt. Självklart kommer undersökningar som jämför privata med offentliga alternativ att visa att de privata är bättre eftersom de fortfarande är en rätt ny företeelse. En ny spelare maste alltid vara bättre. Detta betyder dock inte att en privat vardcentral utan konkurens per automatik i längden kommer vara bättre en offentlig. Snarare är det motsatta sant eftersom konkurenstryck är det enda förbättringstryck ett privat alternativ har.

Därför är det helt riktigt som moderaterna gör att fokusera även pa varför det offentliga inte hänger med. Varför skulle inte ett offentligt sjukhus kunna drivas lika effektivt som ett privat? Det finns gott om marknader där riktig konkurens inte gar att uppna för at marknaden är för liten. Skulle man da lägga ut den enda vardcentralen, skolan etc privat sa skulle man snabbt tappa beställarkompetensen i den kommunen och snart fa diverse skandaler med misskötta vardcentraler och gigantiska övervinster.

Saledes är summan av kardemumman att vi (som Moderaterna ju sade) skall fortsätta med konkurensutsatta marknader där det är möjligt, men samtidigt se till att de processer och metoder som byggs upp i den konkurensutsatta miljön även kommer resten av den offentliga verksamheten till del. Först da har vi uppnat ngt - inte när varenda skola, vardcentral etc är i privat regi.

Permalänk | Anmäl #4 Gonzo, 2009-03-11, 09:24

Visst har huvudmannaskapet betydelse. Ta skolmåltiderna på vår kommunala skola som exempel. Tidigare tvingades vi av politikerna att lägga ut skolmåltidsverksamheten på entreprenad. Resultatet blev usel mat och stort missnöje bland eleverna. Sedan gick även moderaterna med på att ta tillbaka verksamheten i egen regi. En duktig kock anställdes. Maten är nu jättebra, eleverna nöjda och kostnaden ungefär densamma.

Permalänk | Anmäl #5 Hans, 2009-03-11, 09:51

Helt riktigt. Som sjuk vill man ha bästa möjliga vård, snabbt, hur betalningen sker är inte viktigt alls i det skedet.
Som skattebetalare är man mån om att pengarna används effektivt.
Nu är man ju oftast både och..
Självklart kan det inte vara så att staten, kommunen eller landstinget är dom enda som vet hur man bedriver sjukvård. Lika lite som dom är bäst lämpade till att driva något annat.
Sjukförsäkringen är lösningen för samhället eller den enskilda individen.
Konkurrens mellan vårdföretagen är bara bra. Först då kan vi sålla bort dom dåliga och dyra.
Herrarna/damerna ovan som skriker om ideologi, visar på precis på just det. Ingen tanke på vare sig vårdtagaren eller ekonomin..

Permalänk | Anmäl #6 Johan, 2009-03-11, 09:54

Vad baserar författarna sin uppfattning av "verkligheten" på? Begreppet är inte refererat, och får antas vara deras egen åsikt.

Jag har mycket svårt att se att det skulle vara någon statistisk signifikant skillnad medllan 52 % och 47 % med bara 1000 intervjuade. Frågan är om undersökningen ens har power att konkludera att 27% är lägre än 52%. Dessutom kan man fråga sig om inte cut-off på 7 är ad hoc - dvs applicerad efter att materialet var insamlat.

Permalänk | Anmäl #7 Johan L, 2009-03-11, 10:04

Avpolitisera sjukvården och låt läkare och sjuksköterskor få driva sjukvården.
De kan hyra in sig i de stora kolosserna till sjukhus och minimera avdelningarna.
Det finns med all säkerhet väldigt många kreativa och driftiga entreprenörämnen bland sjukvårdens yrkesgrupper.
Varför skulle det inte vara så?

Permalänk | Anmäl #8 Bodil Ahlberg, 2009-03-11, 11:25

"...Så vår uppmaning till reformsinnade politiker i alla partier och på alla beslutsnivåer är att sluta stoppa huvudet i sanden - ni borde snarare fokusera mer på formen för vård och omsorg, om människor i framtiden ska kunna uppleva bättre kvalitet, tillgänglighet och valmöjligheter i välfärden!"

Permalänk | Anmäl #9 Josef Boberg, 2009-03-11, 13:17

Vilket dravel. Palme hade faktiskt rätt. Och jag tror dessutom att en stor mängd människor (väljare) i sverige hemskt gärna skulle tillbaka till den gamla klassiska socialdemoktratin som Palme representerade innan S med stora kliv blev ett slags mjukmoderater som de är nu.

Varför privatiersera vård/skola/omsorg? Det finns väl ingen som helst orsak till att inte den offentliga sektorn kan moderniseras och effektiviseras och göra saker precis lika bra som eventuellt privata företag kan, och dessutom utan att försöka sno våra skattepengar till privata vinster?

Permalänk | Anmäl #10 Sture, 2009-03-11, 16:30

Jag förstår inte varför ni bemöter Timbro med sakargument. Dom vet mycket väl att någon marknad aldrig kan uppstå inom välfärden.
Däremot vet dom hur effektivt man kan arbeta med mantra.
Deras mål är att röja ny mark för vinstmöjligheter. Inget annat. Jo, en sak till kanske. Hur skulle dom kunna få billigt tjänstefolk om alla hade det bra?
Timbro skulle inte kunna bry sig mindre om allas välfärd även om dom ansträngde sig.

Permalänk | Anmäl #11 Olof Lindberg, 2009-03-11, 21:51

Som liberal förstår jag inte varför man argumenterar för att något måste vara vinstdrivande. Det är konkurrensen som är viktig,den fria etableringsrätten, att patienten har möjligheten att välja bort något mot något annat.

Om man förespråkar en fri marknad så borde man inte politiskt förespråka någon driftsform över någon annan, utan låta marknaden sköta detta. Den allra största delen av sjukhusen i USA är inte vinstdrivande.

Permalänk | Anmäl #12 Mona ljuger, 2009-03-12, 21:40

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.