Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Henrik Unné om Fritt forum

Vi arbetare bestämmer själva

Arbetarna bestämmer själva huruvida de blir arbetslösa.


Om författaren

Jag är metallarbetare i Stockholmsförorten Skarpnäck. Jag vill inte förlora mitt jobb. Därför vill jag inte att facket ska förhindra en marknadsanpassning av lönerna.

Nästan alla av Sveriges politiker och ekonomer är ense om att arbetslösheten med nödvändighet kommer att ökas, nu när prisinflationen är väck tills vidare. Nästan alla politiker och ekonomer är ense om att stagnerande priser åtföljs av ökande arbetslöshet.

Alla dessa politiker och ekonomer har fel. Man kan mycket väl ha stabila priser och låg arbetslöshet samtidigt. Det blir alltid stabila priser när staten avstår från att öka penningmängden. Och det blir alltid låg arbetslöshet när lönearbetarna marknadsanpassar sina löneanspråk. Och att staten bromsar sedelpressarna hindrar inte lönearbetarna från att marknadsanpassa sina löneanspråk.

Sambandet mellan löneanspråken och arbetslösheten kan lättare förstås med hjälp av en analogi som ekonomen George Reisman brukar använda. Ponera att du går till snabbköpet oh tänker köpa ägg för 20 kronor. Hur många ägg kan du köpa? Det beror givetvis på hur mycket äggen kostar. Om äggen kostar 5 kronor styck, då kan du köpa 4 ägg med dina 20 kronor. Om äggen kostar 10 kronor styck, då kan du bara köpa 2 ägg. Om äggen kostar 2 kronor styck, då kan du köpa 10 ägg, o.s.v.

Samma princip gäller för jobben. Vid varje given tidpunkt har landets arbetsköpare en viss mängd pengar som de kan köpa arbete med. Hur många lönearbetare de kan anställa med dessa pengar beror på hur mycket de enskilda lönearbetarna kräver att få betalt.

Ponera att Sveriges arbetsköpare har 1.200 miljarder kronor som de kan betala löner med under år 2009. Hur många människor kan de då sysselsätta under året? Om lönen är i genomsnitt 200.000 kronor per år, då kan 6 miljoner svenskar få ett heltidsjobb under 2009. Om lönen i genomsnitt är 300.000 kronor per år, då kan bara 4 miljoner få ett heltidsjobb under året. Om lönen är 120.000 kronor per år, då kan hela 10 miljoner få ett heltidsjobb under 2009. Och så vidare.

En av den ekonomiska vetenskapens äldsta och mest uppenbara principer är den att storleken på efterfrågan på en vara eller tjänst beror på hur mycket den kostar. Ju mera säljaren kräver att få betalt, desto mindre av varan eller tjänsten kan hon sälja. Och ju mindre säljaren kräver att få betalt, desto mera av varan eller tjänsten har kunderna råd att köpa. Denna princip gäller för ägg, datorer, taxiresor, tidningar, bensin, villor, cigaretter och inte minst för lönearbete.

Det är inte staten som med sin ekonomiska politik avgör hur hög arbetslösheten måste vara. Det är de enskilda lönearbetarna, eller deras fackföreningar, som avgör det med sina löneanspråk.

Oavsett om det råder en högkonjunktur eller en lågkonjunktur kan lönearbetarna alltid skaffa sig jobb, om bara de marknadsanpassar sina löneanspråk. Till och med om politikerna skapar en depression kan varje enskild lönearbetare skaffa sig ett jobb, om bara hon ställer tillräckligt låga löneanspråk för att det ska vara lönsamt för en kapitalist att anställa henne.

Att det är lönearbetarna själva, och inte staten, som avgör arbetslöshetsnivån, betyder det att det är likgiltigt för lönearbetarna vilken ekonomiska politik staten för?

Nej, statens ekonomiska politik påverkar höjden på levnadsstandarden. Ju mera som staten skadar ekonomin, desto mindre blir produktionens storlek, och desto lägre reallöner måste lönearbetarna finna sig i, oavsett hur låg eller hög arbetslösheten blir. Så arbetarna har minsann god anledning till att hindra politikerna från att förstöra ekonomin, trots att politikerna inte kan tvinga fram just arbetslöshet.

Nu går Sverige in i en allvarlig ekonomisk, kanske lika allvarlig som den på 1930-talet.

För att rädda välfärden borde statens makt minskas, inte ökas. Krisen idag är skapad av staten, precis som den på 1930-talet. Lönearbetarna borde inte ännu en gång låta politikerna använda krisen som en förevändning för att öka sin makt över medborgarna.

Huruvida det blir frihet i Sverige beror på de enskilda lönearbetarna själva, precis som huruvida det blir full sysselsättning.

 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4669

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ja, precis så är det. Men nu skall väl en massa fackföreningsfolk protestera. Kom igen nu och skriv av er ilskan över kapitalisterna.

Permalänk | Anmäl #1 Sr, 2009-03-07, 22:04

Jag är inte arg på kapitalisterna. De flesta av dem (inte alla, men de flesta) är goda människor, några av dem är t.o.m. hjältar. Den nuvarande ekonomiska krisen är föresten inte skapad av "giriga" kapitalister. Den är skapad av makthungriga och moraliskt korrupta politiker. Se www.radikalen.se och http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9175665565

Permalänk | Anmäl #2 Henrik Unné, 2009-03-08, 12:25


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.