Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (33) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Hur jobbar vi oss ur krisen?

Kristina Persdotter:

En myt att svenskar är välutbildade

Det verkar i Sverige finnas en självbild av att vi nu har en så välutbildad befolkning, så mer utbildning inte behövs. Men vid en jämförelse inom OECD-området ligger Sverige på en delad tolfteplats avseende andelen högskoleutbildade mellan 25 och 34 år. Det måste vi ändra på, skriver Kristina Persdotter, utredare på TCO.


Om författaren

Kristina Persdotter är utredare på TCO. Hon är pol kand vid Uppsala universitet.

Den djupa lågkonjunkturen är rätt tid att satsa på att Sverige ska ha en välutbildad arbetskraft, i världsklass. Nu är rätt tid att uppmuntra och ge förutsättningarna till en större andel unga att plugga vidare, rätt tid att uppmuntra de som arbetat ett tag att fylla på sin kunskap.

Det verkar i Sverige finnas en självbild av att vi nu har en så välutbildad befolkning, så mer utbildning inte behövs. Men vid en jämförelse inom OECD-området ligger Sverige på en delad tolfteplats avseende andelen högskoleutbildade mellan 25 och 34 år. Andelen högskoleutbildade i Sverige är avgörande för Sveriges framtida tillväxt, konkurrensförmåga och produktivitet.

En som har fattat betydelsen av högre utbildning är USAs president Barack Obama. I talet till kongressen i februari formulerade han målet är att alla amerikaner ska ha minst ett års utbildning utöver gymnasiet och målet att 2020 ska USA återigen ha störst andel högskoleutbildade i världen.

Andelen högskoleutbildade i Sverige kan inte tillåtas bli vad det blir. Den högre utbildningen förtjänar en mer strategisk politik än så. Den djupa lågkonjunkturen är rätt tid att satsa på att Sverige ska ha en välutbildad arbetskraft, i världsklass. Nu är rätt tid att uppmuntra och ge förutsättningarna till en större andel unga att plugga vidare, rätt tid att uppmuntra de som arbetat ett tag att fylla på sin kunskap.

De satsningar på utbildning som regeringen har presenterat i krispaket består än så länge av en högre bidragsdel i studiemedlet för fler av dem som fyllt 25 år, tillförande av 4 000 platser inom ramen för yrkeshögskolan fram till 2011 samt att regeringen år 2011 kommer att ha återställt de statsbidrag till den kommunala vuxenutbildningen som regeringen skar ned med en tredjedel i statsbudgeten år 2007. Att beskriva det, såsom statssekreterare Eva Uddén Sonnegård gjorde i tisdags på TCOs jobbkonferens, som en står satsning på utbildningen är sannerligen att ta i.

Allt fler söker sig nu till den högre utbildningen. Det finns minst tre grupper som skapar ett tryck på antalet högskoleplatser; de som valde att jobba ett tag innan de började studera eftersom det var lätt att få jobb i högkonjunkturen men som nu söker sig till högskolan, de stora ungdomskullarna som nu går ut från gymnasiet och söker sig till högskolan samt de som ofrivilligt får sluta sina jobb och väljer att studera istället för att vara öppet arbetslös.

Under de senaste två åren har alla förslag om ökade satsningar på högre utbildning besvarats med: "Det finns ju lediga platser på högskolan." Det har varit sant, de har under tre år funnits lediga platser på högskolan och högskolorna har inte nått upp till sina takbelopp. Söktrycket varierar och under flera tidigare år har högskolorna utbildat fler studenter än vad de fått betalt för.

Vi vet att antalet studenter ökar och minskar, i takt med ungdomskullarnas storlek och i takt med konjunkturen. Ett ökat tryck på antalet högskoleplatser borde regeringen redan planerat för. Men är regeringen snabbfotad kan Sveriges unga liksom de som ännu inte skaffat sig en högre utbildning och de som vill komplettera sin utbildning använda de kommande åren till högre utbildning istället för öppen arbetslöshet.

Vi kan lära från hanteringen av 90-talskrisen då det gjordes en kraftfull expansion av antalet högskoleplatser och Kunskapslyftet genomfördes - vilket innebar att arbetslösa fick studera under ett år på komvux med ett rekryteringsbidrag på a-kassenivå. Många människor fick chansen att utbilda sig. Det optimala hade varit att i krisens tidiga skede satsa mer på längre utbildningar för att när ekonomin var nära en vändning i högre grad prioritera utbildningar som svarade mot faktiska bristsituationer på arbetsmarknaden.

Men för att arbetslösa ska ha en ekonomisk möjlighet att studera under krisåren krävs att det återinföras någon form av studiefinansiering för arbetslösa som väljer att studera. Det bör då vara möjligt att studera upp till ett år på högskolan med en ersättning motsvarande arbetslöshetsersättningen.

Krisen gör det nödvändigt för regeringens att skapa förutsättningar för mer utbildning. På så sätt kan Sverige komma stärkt ur krisen.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4646

27 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag förstar inte: Det har funnits och finns lediga platser men det duger inte utan man skall satsa pa ännu fler lediga platser för det kanske är fler som söker? Den enda konkreta atgärden som föreslas är att arbetslösa skall fa betalt för att plugga ett ar )när vi andra sitter med studieskulder)?

Det är en lang artikel men det star inget i den. Stämmer ju iofs med fackets syn pa utbildning: den skall vara lang, gratis och utan innehall.

Permalänk | Anmäl #1 Gonzo, 2009-03-06, 12:50

En mer strategisk politik och tydliga övergripande mål behövs verkligen. Trenden just nu tycks vara att minska antalet lärosäten genom konkurrens och fusion. Ett direkt resultat av utbyggnaden under 90-talet.

Den strategi som tas fram måste vara balanserad för att kunna fungera med viss flexibilitet i både hög- och lågkonjunktur. Och de långsiktiga mål som ligger till grund för strategin måste vägas på guldvåg så de, när de fastställs, är hållbara.

Att springa på varje konjunkturboll är inget bra upplägg.

Permalänk | Anmäl #2 Erik Sellström, 2009-03-06, 13:57

Det mesta i detta land är en myt, finns nämligen inget annat sätt att få skiten ren i ett socialistiskt land.

Permalänk | Anmäl #3 ST, 2009-03-07, 01:46

Utbildning är ingen mirakel medicin. Många utbildningskrav är egentligen bara fackliga tendenser till skrån för att skydda löneläget, t ex det resta kravet på lärarutbildning.

Levnadsstandard kommer från rationell verksamhet. Exportindustrin är viktig i ett högt specialiserat land. IT företagen i USA kommer är ofta inte startade av speciellt högutbildade.

Kopplingen mellan utbildningsväsendet, forskningen och högt värdeskapande jobb förefaller tämligen svag. Nivån på utbildning verkar inte speciellt låg i Sverige. Tolfte plats i andelen högskoleutbildade säger egentligen ingenting.

Eftersom det finn +200 länder så kan man lika gärna säga att vi är bland de 5 % högst utbildade i världen - men det får ju inte den effekt debattören vill åstadkomma. Korrelationen mellan utbildning och levnadsstandard är antagligen inte speciellt stark eftersom de ledande länderna i levnadsstandard inte är de ledande utbildningsländerna andels- och absolut-mängd mässigt? Dessutomär antalet högskoleutbildade mer en definitionssak än en kvalitetsstämpel - det är speciellt länge sedan sjuksköterskeutbildningen blev högskoleutbildning, det för mig är mer en jämställdhetsfråga än en exportkapacitetsfråga.

Argumentationen är nonsens. Jag tror mer på att stimulera groddföretag i teknik, it, bio och nanoteknik om det är levnadsstandard man är ute efter - och motverka skråbildningen i service sektorn.

Permalänk | Anmäl #4 PKo, 2009-03-07, 10:56

Det finns ett irriterande underliggande utbildningsförakt i Sverige, förmodligen något som ligger kvar sedan de glada folkbildningsdagarna.

När du söker jobb idag kan det vara mer meriterande att ha gått en kurs på en vecka, istället för en doktorsexamen.

Trust me, i am a doctor...så jag vet hur rädda människor och arbetsgivare är för doktorerade människor. Åtminstone inom min bransch - mediebranschen.

Permalänk | Anmäl #5 MissOff, 2009-03-07, 11:07

Och varför skall man utbilda sig när ev. högre lön försvinner i progressiv skatt och att betala tillbaka studieskulder? Utbildning för att skaffa sig ett bättre lönearbete i Sverige är idag fullständigt meningslöst.

Permalänk | Anmäl #6 Civ Ing., 2009-03-07, 14:07

Är nog viktigast att satsa på att åtminstone 5-10% av de högskoleutbildade får en utbildning i världsklass så det startas nya företag och startas ny spännande forskning som kan förändra världen.

Helst skulle givetvis 100% av högskoleutbildningarna vara i världsklass men det verkar det ju inte finnas pengar till.

Permalänk | Anmäl #7 Gaston, 2009-03-07, 17:26

utbrett utbildningsförakt -check, universitet utan resurser -check, all utbildning är lika bra-mentalitet -check, ingen lön för mödan efter examen -check, överhängande risk att bli stämplad som "överutbildad" på den överreglerade arbetsmarknaden -check, behov av att förvara en ny generation under lågkonjunkturen -check.

Permalänk | Anmäl #8 Mattias, 2009-03-07, 20:44

Någon som kan länka till undersökningen? Har googlat utan resultat....

Permalänk | Anmäl #9 Kalle, 2009-03-08, 14:52

Det är väldigt lätt att fastna i ett symboliskt tänkesätt med fokus på kvantitet framför ett verklighetsförankrat tänkesätt med fokus på kvalité. Allt för lätt. Det är ju så lätt att ta till sig, så det måste ju vara sant, eller?

Vi utbildar oss definitivt inte för mycket idag, vi utbildar oss för mycket.

Det har skett en uppgradering av många yrken och yrkeskategorier de senaste decennierna. Uppgraderingen kan ta sig uttryck i att man byter ut de svenska tråkiga (men oftast väl beskrivande) titlarna på yrken och yrkespositioner mot engelska coola (men oftast icke-beskrivande) titlar. Ett annat sätt är att skapa krav på högskoleutbildning för yrken där kravet tidigare inte har funnits. Betyder det att alla dom som är verksamma i dessa yrkeskategorier sedan tidigare (och således inte har högskoleexamen) inte längre är kompetenta nog och borde sparkas hela bunten? Självklart inte. Förändringen är främst en kosmetisk förändring. En väldigt dyr sådan.

Resultatet av en utgivning av högskoleutbildningen blir i stället att kvalitén på högskoleutbildningen urvattnas för att så många som möjligt ska klara den. Antalet personer som är duktiga nog i skolan för att klara av en högskoleutbildning av kvalité blir inte fler för att antalet utbildningar och utbildningsplatser blir det.

Målet borde i stället vara att se till att så många som möjligt kom ut på arbetsmarknaden så tidigt som möjligt. Självklart är det viktigt för kvalificerade yrken att arbetstagarna är välutbildade, men det gäller långt ifrån alla de yrken där det idag krävs högskoleutbildning. Skulle utbildningarna fokuseras på våra mest kompetenta elever är jag övertygad om att de skulle vara mer välutbildade än dagens. Kristina argumenterar för att "andelen högskoleutbildade i Sverige är avgörande för Sveriges framtida tillväxt, konkurrensförmåga och produktivitet." Meningen borde enligt min mening i stället formuleras: andelen kompetent arbetskraft i Sverige är avgörande... Kompetent arbetskraft är självklart delvis en produkt av högskoleutbildning, men bara delvis.

Nä, kikaren borde zoomas ut ett snäpp så att även andra komponenter som är viktiga för Sveriges framtida konkurrenskraft ges utrymme i debatten.

/F.d. högskoleelev vid Handelshögskolan i Göteborg

P.S. För intressant (och betydligt mer kompetent) läsning på ämnet rekommenderar jag professor Mats Alvessons fenomenala bok "Tomhetens triumf" - ovanligt skarp samtidsanalys!

Permalänk | Anmäl #10 Rikard Larsson, 2009-03-08, 19:46

Innan man propagerar för att folk ska skuldsätta och orsaka ekonomiska problem för sig själva för resten av livet är det mer relevant att undersöka hur många akademiker som är arbetslösa eller jobbar med arbeten som de är överkvalifiserade för. Utbildningsinflation är kostsamt och onödigt. Många arbeten som i dag kräver universitetsutbildning klarade man tidigare galant utan detta.

Permalänk | Anmäl #11 susanna svensson, 2009-03-10, 07:39

Problemet med många universitetsstudier är att de inte leder till jobb. Hur många är det inte som utbildar sig inom humaniora och sedan inte ens får arbeta med något sådant.
Därför är det helt rätt att satsa på yrkesutbildningar men också att dra ner på "onödiga" utbildningar.
Som student är man dessutom tvungen att ta studielån, lån som kommer ta många år att bli av med.

Permalänk | Anmäl #12 Magnus A, 2009-03-10, 16:28

Varför skall arbetslösa ges gratis utbildning, medan de mest begåvade tvingas ta studielån?!?!

Vettigare vore väl att tvärtom ge stipendier till de gymnasister som har högst betyg, och sedan erbjuda arbetslösa möjlighet att ta studielån?

Permalänk | Anmäl #13 Marre, 2009-03-11, 14:14

Det ar en grej att satsa pa mer utbildning men vad hander med jobben som ska ocksa finnas till?

Hur hog ar arbetlosheten bland filosofiedoktorer i alla falt? Du kanske ska kolla upp det och jamfor med andra yrken som rormokare.

ALLA verkar ha svaret men ingen har ogon oppna

Permalänk | Anmäl #14 KlaRs, 2009-03-12, 02:25

Fullständigt feltänkt av artikelförfattaren. Redan idag finns massor av arbeten inom kommun och landsting som ej blir utförda. Förslagsvis bör arbetslösa hänvisas till att jobba med olika former av "beredskapsarbeten" inom t ex dessa sektorer för att få ekonomisk ersättning. Inom en hel del hantverksyrken finns brist på arbetskraft och utbildning; här bör fokus ligga. Många universitetsutbildning skulle kunna skäras ner avsevärt.

Permalänk | Anmäl #15 P-G Larsson, 2009-03-12, 10:39

Jag misstänker för min del att vi har överproduktion av improduktiv högskoleutbildning. Saken behöver undersökas närmare.

Permalänk | Anmäl #16 Peter Ingestad, 2009-03-15, 11:48

Jag misstänker för min del att vi har överproduktion av improduktiv högskoleutbildning. Saken behöver undersökas närmare.

Permalänk | Anmäl #17 Peter Ingestad, 2009-03-15, 11:49

Låt oss nyansera debatten. Det behövs alltid välutbildade personer, men inom rätt område. Idag finns det en obalans som vi måste vara medvetna om. Det finns för många samhällsvetare i relation till avsättningen på arbetsmarknaden. Man får kanske minska bredden inom samhällsvetenskap och satsa på specialistkompetenser som det finns avsättning för i både Sverige, EU och Internationellt, tex Omvärlds och Underrättelseanalytiker som både företag och offentlig verksamhet vill ha. Genom specialisering i samarbete med arbetsmarknaden når vi bättre resultat och då kan vi förhoppningsvis minska arbetslösheten bland högutbildade.

Permalänk | Anmäl #18 Mikael Drakenberg, 2009-03-15, 20:49

Som många redan konstaterat är inte problemet att för få saknar högskoleutbildning i Sverige. Expansionen av högskolan har visserligen urvattnat kvalitén på utbildningen, men överlag så tror jag att kvalitén på åtminstone ingenjörsutbildningarna (jag har svårt att svara för andra program) står sig ganska bra, eller gjorde åtminstone. Det stora problemet är att industrin inte vet hur man ska använda kompetensen. Där har facket en viktig roll, som man hittills inte tagit på sig.

I Sverige är det viktigare att passa in i gruppen än att nå resultat, viktigare att ha något års erfarenhet än toppbetyg, bättre att ha en CV späckad av lite av varje än unik spetskompetens i världsklass. För hög utbildning och för bra meriter ses som ett problem snarare än en resurs. Helt enkelt man premierar medelmåttighet och trygghet. Facket har under åratal kämpat för högre ingångslöner snarare än lön efter resultat och erfarenhet. Svenska löner är så sammanpressade i mittenskiktet att premien för att skaffa sig en lång utbildning är låg för att inte säga negativ i många fall.

Den avdelning jag jobbar på inom ett utländskt företag anställer de största talangerna direkt från universitetet, helst med doktorsexamen. Att avhandlingsarbetet inte passar som hand i handske med den kompetens som eftersöks spelar inte så stor roll. De största talangerna har kapacitet att nå världseliten och gör så inom kort tid även inom ett för dem nytt område. Löneökningar och befordringar är direkt kopplade (ingen förhandling förekommer) till den anställdes prestationer i relation till dennes lönegrad. Årliga utvärderningar görs där den anställde summerar sina insatser. Tufft kanske vissa tycker, men helt rättvisst eftersom löneökningarna beror på ens insatser och inte på hur duktig löneförhandlare man är. Genom att anställa de mest hög-presterande individerna får man en miljö där utveckling och resultat sitter i väggarna. De flesta här jobbar 60+ timmar i veckan om inte mer. Lönen är ungefär dubbelt så hög jämfört med motsvarande jobb i Sverige. Behöver jag säga att detta företag är världsledande (dvs etta) inom sin bransch. Man har så god finansiell ställning att man kan investera kraftigt när andra drar ner och sparkar anställda.

Framgång och resultat (därmed högre löner och fler jobb) nås inte genom gammal svensk (s)-politik och fackliga åtgärder som syftar till att nå en väldig smal distribution och knuffa alla uppåt ett litet hack smatidigt. Inte heller tror jag på de amerikanska republikanernas "sippra nedåt" (trickle down) politik. Receptet är investera i talang och kompetens och belöna resultat. Enkelt så.

Permalänk | Anmäl #19 Martin v H, 2009-03-16, 03:51

Som universitetslärare med 20 års erfarenhet kan jag inte annat än hålla med. Högskolan har blivit mer och mer gymnasifierad och likt en AMS-variant. Ännu mer mörkrädd blir man när man läser om (s) förslag om att använda universitet och högskolor (se Liciano A m fl) som en flyktingintroduktions- och integrationsform och regulator. Universitetsutbildningsvärdet har under alla år med (s) vid makten urholkat sitt värde och innehåll i takt med att alla ska komma in. Allt eftersom allt större grupper av, mer eller mindre mogna studenter, på grund av bristande kunskaper fastnar i sina utbildningar måste kraven sänkas motsvarande utsträckning, och lönerna för utexaminerade i samma grad. En utveckling som för övrigt kan spåras tillbaka till 1968. Tack Alliansen för att ni försöker höja skolans innehåll, form, effektivitet och status. Må vi aldrig få ytterligare en (s)-märkt utbildningsminister igen.

Permalänk | Anmäl #20 Hugin, 2009-03-17, 07:14

jag tror inte att svenskar är "kunniga" är en myt. vad som står i våra papper är inte så intressant då våran koll på vad varje elev kan är idag väldigt dålig och att skolorna inte stimulerar sina elever ordentligt. en annan anledning till att de flest elever idag har sämre betyg är inte för att dom är dumma utan för att dom är lata. jag tycker att en undersökning på våran utbildning vore på sin plats och att visa krav borde ställas på skolorna

"hälsningar från en gymnasieelev"

Permalänk | Anmäl #21 Anton, 2009-03-17, 13:10

Utbildning är ett internationellt chickenrace. Så mycket utbildning behövs inte.

Permalänk | Anmäl #22 Gunnar Bergquist, 2009-03-23, 00:19

Hej Kristina Persdotter!
Sveriges problem är inte brist på utbildning, utan snarare tvärtom!Det har blivit en väldig inflation av alla möjliga underliga utbildningar. Duktiga människor behövs ute i näringslivet inte i skolbänken! Gammal kunskap är dessutom inte bäst. Tänk på alla duktiga företagare som startat världsföretag utan att ha bra betyg eller längre utbildning.

Permalänk | Anmäl #23 TÅGMICKE, 2009-03-24, 10:18

Hej!.
Problemet idag är att fler och fler har examen från universitet och högskola, samtidigt som arbetsmarknaden inte efterfrågar detta. Arbetsmarknaden vill helt naturligt ha folk med arbetslivserfarenhet och som har yrkesutbildning. Detta leder till att nyutexaminerade inom vissa områden slås ut från samhället direkt efter sin examen och deras pensionerade föräldrar får försörja dem. Vi ser stora problem inom samhällsvetenskap. Där finns många utbildningar som inte fyller någon funktion i samhället och de som gått där hamnar hos socialen eftersom de bedöms som OANSTÄLLBARA. Många platser står idag tomma runt om på våra universitet och högskolor därför att folk har genomskådat statens bluff om att utbildning är lösningen på alla problem. Sverige kommer aldrig att bli en kunskapsnation eftersom arbetsmarknaden inte vill det. Sverige blir bara ett land som omvärlden skrattar åt.

Permalänk | Anmäl #24 Mikael Drakenberg, 2009-03-26, 14:50

Varför skulle lärare som aldrig varit ute och jobbat eller varit ute i
verkligheten kunna lära ut ett jobb på högskolan.
Och varför skulle killen eller tjejen som kan lära sig telefonkatalogen utan till vara så duktiga sammtidigt som dom inte kann skruva ditt sadelen som sitter lös på sin cyckel.
Och killen eller tjejen som bygger om hela cyklen räknas som värdelös för skolan. Bara för att dom har svårt att plugga gloser i engelska.
Skolan borde göras om.
Och inte slå ut massa elever som är duktiga på annat än ren
teori.
Utbildning borde vara något som pågår hela tiden på dom olika jobben som finns.
Och det skulle inte vara så långa utbildnings tider.
Utan mer utspritt under tiden när man jobbar.

Permalänk | Anmäl #25 Johan., 2009-04-13, 01:29

Det som Sverige behöver är människor som vågar tänka för sig själva och ifrågasätta..

Det som skrämmer mig med alla högutbildade är att de lär sig leva i en nötskall och tänka därefter t.e.x man säger häst de säger apa man säger gris de säger apa .. för att de vet (bättre) på att inte veta nåt! sen finns det ju de som blir mera öppensinniga

Permalänk | Anmäl #26 VL, 2009-04-17, 20:51

Ahh queerfeministen Persdotter som gjort sig till talesman för hela studentkollektivet vid Uppsala universitet under sin tid som politruk vid studentkåren.

Permalänk | Anmäl #27 Gergee, 2009-04-18, 16:10


annons:
annons:

Dagens populäraste artiklar


  1. Desperat vänster kopplar Breivik till borgerligheten
  2. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  3. Kulturjournalister som försvarar Anna Wahlgren borde läsa boken
  4. Den svenska schlagern är död
  5. Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
  6. Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
  7. Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
  8. Jag är också politiskt deprimerad
  9. Kritik av feminism är inte fascism
  10. Kärnkraften är osäker och oekonomisk
  1. Desperat vänster kopplar Breivik till borgerligheten
  2. Kärnkraften är osäker och oekonomisk
  3. Klädkedjorna vägrar släppa sjukt kvinnoideal
  4. Den svenska schlagern är död
  5. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  6. Reinfeldt har rätt för en gångs skull - men ingen förstår honom
  7. Östermalm har fler grova våldsbrott än Rosengård
  8. Invandringens betydelse ignoreras i pensionsdebatten
  9. KD-kritikerna låter som fundamentalister
  10. Nakenreklamen kränker oss medborgare
  1. Ändrat tonläge kring Reinfeldts ledarskap
  2. För kvinnorna är islam själva grundproblemet
  3. Vänsterns angrepp på kvinnor visar på ideologiskt förfall
  4. Ta makten över pensionskapitalet!
  5. Förortspolitiskt program - Idéer för - miljonprogrammen
  6. Dags att legalisera cannabis!
  7. Statsvetare: Genialt drag om Reinfeldt avgår nu
  8. Turkiets premiärminister sällar sig till Iran och Hizbollah
  9. Allianspartierna befäster sin ställning som de värsta pensionärsmotståndarna.
  10. Erdogan planerar ny etnisk rensning medan Reinfeldt kryper för honom

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.