Jag förstar inte: Det har funnits och finns lediga platser men det duger inte utan man skall satsa pa ännu fler lediga platser för det kanske är fler som söker? Den enda konkreta atgärden som föreslas är att arbetslösa skall fa betalt för att plugga ett ar )när vi andra sitter med studieskulder)?
Det är en lang artikel men det star inget i den. Stämmer ju iofs med fackets syn pa utbildning: den skall vara lang, gratis och utan innehall.
Permalänk | Anmäl
Gonzo, 2009-03-06, 12:50
En mer strategisk politik och tydliga övergripande mål behövs verkligen. Trenden just nu tycks vara att minska antalet lärosäten genom konkurrens och fusion. Ett direkt resultat av utbyggnaden under 90-talet.
Den strategi som tas fram måste vara balanserad för att kunna fungera med viss flexibilitet i både hög- och lågkonjunktur. Och de långsiktiga mål som ligger till grund för strategin måste vägas på guldvåg så de, när de fastställs, är hållbara.
Att springa på varje konjunkturboll är inget bra upplägg.
Permalänk | Anmäl
Erik Sellström, 2009-03-06, 13:57
Det mesta i detta land är en myt, finns nämligen inget annat sätt att få skiten ren i ett socialistiskt land.
Permalänk | Anmäl
ST, 2009-03-07, 01:46
Utbildning är ingen mirakel medicin. Många utbildningskrav är egentligen bara fackliga tendenser till skrån för att skydda löneläget, t ex det resta kravet på lärarutbildning.
Levnadsstandard kommer från rationell verksamhet. Exportindustrin är viktig i ett högt specialiserat land. IT företagen i USA kommer är ofta inte startade av speciellt högutbildade.
Kopplingen mellan utbildningsväsendet, forskningen och högt värdeskapande jobb förefaller tämligen svag. Nivån på utbildning verkar inte speciellt låg i Sverige. Tolfte plats i andelen högskoleutbildade säger egentligen ingenting.
Eftersom det finn +200 länder så kan man lika gärna säga att vi är bland de 5 % högst utbildade i världen - men det får ju inte den effekt debattören vill åstadkomma. Korrelationen mellan utbildning och levnadsstandard är antagligen inte speciellt stark eftersom de ledande länderna i levnadsstandard inte är de ledande utbildningsländerna andels- och absolut-mängd mässigt? Dessutomär antalet högskoleutbildade mer en definitionssak än en kvalitetsstämpel - det är speciellt länge sedan sjuksköterskeutbildningen blev högskoleutbildning, det för mig är mer en jämställdhetsfråga än en exportkapacitetsfråga.
Argumentationen är nonsens. Jag tror mer på att stimulera groddföretag i teknik, it, bio och nanoteknik om det är levnadsstandard man är ute efter - och motverka skråbildningen i service sektorn.
Permalänk | Anmäl
PKo, 2009-03-07, 10:56
Det finns ett irriterande underliggande utbildningsförakt i Sverige, förmodligen något som ligger kvar sedan de glada folkbildningsdagarna.
När du söker jobb idag kan det vara mer meriterande att ha gått en kurs på en vecka, istället för en doktorsexamen.
Trust me, i am a doctor...så jag vet hur rädda människor och arbetsgivare är för doktorerade människor. Åtminstone inom min bransch - mediebranschen.
Permalänk | Anmäl
MissOff, 2009-03-07, 11:07
Och varför skall man utbilda sig när ev. högre lön försvinner i progressiv skatt och att betala tillbaka studieskulder? Utbildning för att skaffa sig ett bättre lönearbete i Sverige är idag fullständigt meningslöst.
Permalänk | Anmäl
Civ Ing., 2009-03-07, 14:07
Är nog viktigast att satsa på att åtminstone 5-10% av de högskoleutbildade får en utbildning i världsklass så det startas nya företag och startas ny spännande forskning som kan förändra världen.
Helst skulle givetvis 100% av högskoleutbildningarna vara i världsklass men det verkar det ju inte finnas pengar till.
Permalänk | Anmäl
Gaston, 2009-03-07, 17:26
utbrett utbildningsförakt -check, universitet utan resurser -check, all utbildning är lika bra-mentalitet -check, ingen lön för mödan efter examen -check, överhängande risk att bli stämplad som "överutbildad" på den överreglerade arbetsmarknaden -check, behov av att förvara en ny generation under lågkonjunkturen -check.
Permalänk | Anmäl
Mattias, 2009-03-07, 20:44
Någon som kan länka till undersökningen? Har googlat utan resultat....
Permalänk | Anmäl
Kalle, 2009-03-08, 14:52
Det är väldigt lätt att fastna i ett symboliskt tänkesätt med fokus på kvantitet framför ett verklighetsförankrat tänkesätt med fokus på kvalité. Allt för lätt. Det är ju så lätt att ta till sig, så det måste ju vara sant, eller?
Vi utbildar oss definitivt inte för mycket idag, vi utbildar oss för mycket.
Det har skett en uppgradering av många yrken och yrkeskategorier de senaste decennierna. Uppgraderingen kan ta sig uttryck i att man byter ut de svenska tråkiga (men oftast väl beskrivande) titlarna på yrken och yrkespositioner mot engelska coola (men oftast icke-beskrivande) titlar. Ett annat sätt är att skapa krav på högskoleutbildning för yrken där kravet tidigare inte har funnits. Betyder det att alla dom som är verksamma i dessa yrkeskategorier sedan tidigare (och således inte har högskoleexamen) inte längre är kompetenta nog och borde sparkas hela bunten? Självklart inte. Förändringen är främst en kosmetisk förändring. En väldigt dyr sådan.
Resultatet av en utgivning av högskoleutbildningen blir i stället att kvalitén på högskoleutbildningen urvattnas för att så många som möjligt ska klara den. Antalet personer som är duktiga nog i skolan för att klara av en högskoleutbildning av kvalité blir inte fler för att antalet utbildningar och utbildningsplatser blir det.
Målet borde i stället vara att se till att så många som möjligt kom ut på arbetsmarknaden så tidigt som möjligt. Självklart är det viktigt för kvalificerade yrken att arbetstagarna är välutbildade, men det gäller långt ifrån alla de yrken där det idag krävs högskoleutbildning. Skulle utbildningarna fokuseras på våra mest kompetenta elever är jag övertygad om att de skulle vara mer välutbildade än dagens. Kristina argumenterar för att "andelen högskoleutbildade i Sverige är avgörande för Sveriges framtida tillväxt, konkurrensförmåga och produktivitet." Meningen borde enligt min mening i stället formuleras: andelen kompetent arbetskraft i Sverige är avgörande... Kompetent arbetskraft är självklart delvis en produkt av högskoleutbildning, men bara delvis.
Nä, kikaren borde zoomas ut ett snäpp så att även andra komponenter som är viktiga för Sveriges framtida konkurrenskraft ges utrymme i debatten.
/F.d. högskoleelev vid Handelshögskolan i Göteborg
P.S. För intressant (och betydligt mer kompetent) läsning på ämnet rekommenderar jag professor Mats Alvessons fenomenala bok "Tomhetens triumf" - ovanligt skarp samtidsanalys!
Permalänk | Anmäl
Rikard Larsson, 2009-03-08, 19:46
Innan man propagerar för att folk ska skuldsätta och orsaka ekonomiska problem för sig själva för resten av livet är det mer relevant att undersöka hur många akademiker som är arbetslösa eller jobbar med arbeten som de är överkvalifiserade för. Utbildningsinflation är kostsamt och onödigt. Många arbeten som i dag kräver universitetsutbildning klarade man tidigare galant utan detta.
Permalänk | Anmäl
susanna svensson, 2009-03-10, 07:39
Problemet med många universitetsstudier är att de inte leder till jobb. Hur många är det inte som utbildar sig inom humaniora och sedan inte ens får arbeta med något sådant.
Därför är det helt rätt att satsa på yrkesutbildningar men också att dra ner på "onödiga" utbildningar.
Som student är man dessutom tvungen att ta studielån, lån som kommer ta många år att bli av med.
Permalänk | Anmäl
Magnus A, 2009-03-10, 16:28
Varför skall arbetslösa ges gratis utbildning, medan de mest begåvade tvingas ta studielån?!?!
Vettigare vore väl att tvärtom ge stipendier till de gymnasister som har högst betyg, och sedan erbjuda arbetslösa möjlighet att ta studielån?
Permalänk | Anmäl
Marre, 2009-03-11, 14:14
Det ar en grej att satsa pa mer utbildning men vad hander med jobben som ska ocksa finnas till?
Hur hog ar arbetlosheten bland filosofiedoktorer i alla falt? Du kanske ska kolla upp det och jamfor med andra yrken som rormokare.
ALLA verkar ha svaret men ingen har ogon oppna
Permalänk | Anmäl
KlaRs, 2009-03-12, 02:25
Fullständigt feltänkt av artikelförfattaren. Redan idag finns massor av arbeten inom kommun och landsting som ej blir utförda. Förslagsvis bör arbetslösa hänvisas till att jobba med olika former av "beredskapsarbeten" inom t ex dessa sektorer för att få ekonomisk ersättning. Inom en hel del hantverksyrken finns brist på arbetskraft och utbildning; här bör fokus ligga. Många universitetsutbildning skulle kunna skäras ner avsevärt.
Permalänk | Anmäl
P-G Larsson, 2009-03-12, 10:39
Jag misstänker för min del att vi har överproduktion av improduktiv högskoleutbildning. Saken behöver undersökas närmare.
Permalänk | Anmäl
Peter Ingestad, 2009-03-15, 11:48
Jag misstänker för min del att vi har överproduktion av improduktiv högskoleutbildning. Saken behöver undersökas närmare.
Permalänk | Anmäl
Peter Ingestad, 2009-03-15, 11:49
Låt oss nyansera debatten. Det behövs alltid välutbildade personer, men inom rätt område. Idag finns det en obalans som vi måste vara medvetna om. Det finns för många samhällsvetare i relation till avsättningen på arbetsmarknaden. Man får kanske minska bredden inom samhällsvetenskap och satsa på specialistkompetenser som det finns avsättning för i både Sverige, EU och Internationellt, tex Omvärlds och Underrättelseanalytiker som både företag och offentlig verksamhet vill ha. Genom specialisering i samarbete med arbetsmarknaden når vi bättre resultat och då kan vi förhoppningsvis minska arbetslösheten bland högutbildade.
Permalänk | Anmäl
Mikael Drakenberg, 2009-03-15, 20:49
Som många redan konstaterat är inte problemet att för få saknar högskoleutbildning i Sverige. Expansionen av högskolan har visserligen urvattnat kvalitén på utbildningen, men överlag så tror jag att kvalitén på åtminstone ingenjörsutbildningarna (jag har svårt att svara för andra program) står sig ganska bra, eller gjorde åtminstone. Det stora problemet är att industrin inte vet hur man ska använda kompetensen. Där har facket en viktig roll, som man hittills inte tagit på sig.
I Sverige är det viktigare att passa in i gruppen än att nå resultat, viktigare att ha något års erfarenhet än toppbetyg, bättre att ha en CV späckad av lite av varje än unik spetskompetens i världsklass. För hög utbildning och för bra meriter ses som ett problem snarare än en resurs. Helt enkelt man premierar medelmåttighet och trygghet. Facket har under åratal kämpat för högre ingångslöner snarare än lön efter resultat och erfarenhet. Svenska löner är så sammanpressade i mittenskiktet att premien för att skaffa sig en lång utbildning är låg för att inte säga negativ i många fall.
Den avdelning jag jobbar på inom ett utländskt företag anställer de största talangerna direkt från universitetet, helst med doktorsexamen. Att avhandlingsarbetet inte passar som hand i handske med den kompetens som eftersöks spelar inte så stor roll. De största talangerna har kapacitet att nå världseliten och gör så inom kort tid även inom ett för dem nytt område. Löneökningar och befordringar är direkt kopplade (ingen förhandling förekommer) till den anställdes prestationer i relation till dennes lönegrad. Årliga utvärderningar görs där den anställde summerar sina insatser. Tufft kanske vissa tycker, men helt rättvisst eftersom löneökningarna beror på ens insatser och inte på hur duktig löneförhandlare man är. Genom att anställa de mest hög-presterande individerna får man en miljö där utveckling och resultat sitter i väggarna. De flesta här jobbar 60+ timmar i veckan om inte mer. Lönen är ungefär dubbelt så hög jämfört med motsvarande jobb i Sverige. Behöver jag säga att detta företag är världsledande (dvs etta) inom sin bransch. Man har så god finansiell ställning att man kan investera kraftigt när andra drar ner och sparkar anställda.
Framgång och resultat (därmed högre löner och fler jobb) nås inte genom gammal svensk (s)-politik och fackliga åtgärder som syftar till att nå en väldig smal distribution och knuffa alla uppåt ett litet hack smatidigt. Inte heller tror jag på de amerikanska republikanernas "sippra nedåt" (trickle down) politik. Receptet är investera i talang och kompetens och belöna resultat. Enkelt så.
Permalänk | Anmäl
Martin v H, 2009-03-16, 03:51
Som universitetslärare med 20 års erfarenhet kan jag inte annat än hålla med. Högskolan har blivit mer och mer gymnasifierad och likt en AMS-variant. Ännu mer mörkrädd blir man när man läser om (s) förslag om att använda universitet och högskolor (se Liciano A m fl) som en flyktingintroduktions- och integrationsform och regulator. Universitetsutbildningsvärdet har under alla år med (s) vid makten urholkat sitt värde och innehåll i takt med att alla ska komma in. Allt eftersom allt större grupper av, mer eller mindre mogna studenter, på grund av bristande kunskaper fastnar i sina utbildningar måste kraven sänkas motsvarande utsträckning, och lönerna för utexaminerade i samma grad. En utveckling som för övrigt kan spåras tillbaka till 1968. Tack Alliansen för att ni försöker höja skolans innehåll, form, effektivitet och status. Må vi aldrig få ytterligare en (s)-märkt utbildningsminister igen.
Permalänk | Anmäl
Hugin, 2009-03-17, 07:14
jag tror inte att svenskar är "kunniga" är en myt. vad som står i våra papper är inte så intressant då våran koll på vad varje elev kan är idag väldigt dålig och att skolorna inte stimulerar sina elever ordentligt. en annan anledning till att de flest elever idag har sämre betyg är inte för att dom är dumma utan för att dom är lata. jag tycker att en undersökning på våran utbildning vore på sin plats och att visa krav borde ställas på skolorna
"hälsningar från en gymnasieelev"
Permalänk | Anmäl
Anton, 2009-03-17, 13:10
Utbildning är ett internationellt chickenrace. Så mycket utbildning behövs inte.
Permalänk | Anmäl
Gunnar Bergquist, 2009-03-23, 00:19
Hej Kristina Persdotter!
Sveriges problem är inte brist på utbildning, utan snarare tvärtom!Det har blivit en väldig inflation av alla möjliga underliga utbildningar. Duktiga människor behövs ute i näringslivet inte i skolbänken! Gammal kunskap är dessutom inte bäst. Tänk på alla duktiga företagare som startat världsföretag utan att ha bra betyg eller längre utbildning.
Permalänk | Anmäl
TÅGMICKE, 2009-03-24, 10:18
Hej!.
Problemet idag är att fler och fler har examen från universitet och högskola, samtidigt som arbetsmarknaden inte efterfrågar detta. Arbetsmarknaden vill helt naturligt ha folk med arbetslivserfarenhet och som har yrkesutbildning. Detta leder till att nyutexaminerade inom vissa områden slås ut från samhället direkt efter sin examen och deras pensionerade föräldrar får försörja dem. Vi ser stora problem inom samhällsvetenskap. Där finns många utbildningar som inte fyller någon funktion i samhället och de som gått där hamnar hos socialen eftersom de bedöms som OANSTÄLLBARA. Många platser står idag tomma runt om på våra universitet och högskolor därför att folk har genomskådat statens bluff om att utbildning är lösningen på alla problem. Sverige kommer aldrig att bli en kunskapsnation eftersom arbetsmarknaden inte vill det. Sverige blir bara ett land som omvärlden skrattar åt.
Permalänk | Anmäl
Mikael Drakenberg, 2009-03-26, 14:50
Varför skulle lärare som aldrig varit ute och jobbat eller varit ute i
verkligheten kunna lära ut ett jobb på högskolan.
Och varför skulle killen eller tjejen som kan lära sig telefonkatalogen utan till vara så duktiga sammtidigt som dom inte kann skruva ditt sadelen som sitter lös på sin cyckel.
Och killen eller tjejen som bygger om hela cyklen räknas som värdelös för skolan. Bara för att dom har svårt att plugga gloser i engelska.
Skolan borde göras om.
Och inte slå ut massa elever som är duktiga på annat än ren
teori.
Utbildning borde vara något som pågår hela tiden på dom olika jobben som finns.
Och det skulle inte vara så långa utbildnings tider.
Utan mer utspritt under tiden när man jobbar.
Permalänk | Anmäl
Johan., 2009-04-13, 01:29
Det som Sverige behöver är människor som vågar tänka för sig själva och ifrågasätta..
Det som skrämmer mig med alla högutbildade är att de lär sig leva i en nötskall och tänka därefter t.e.x man säger häst de säger apa man säger gris de säger apa .. för att de vet (bättre) på att inte veta nåt! sen finns det ju de som blir mera öppensinniga
Permalänk | Anmäl
VL, 2009-04-17, 20:51
Ahh queerfeministen Persdotter som gjort sig till talesman för hela studentkollektivet vid Uppsala universitet under sin tid som politruk vid studentkåren.
Permalänk | Anmäl
Gergee, 2009-04-18, 16:10
27 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Jag förstar inte: Det har funnits och finns lediga platser men det duger inte utan man skall satsa pa ännu fler lediga platser för det kanske är fler som söker? Den enda konkreta atgärden som föreslas är att arbetslösa skall fa betalt för att plugga ett ar )när vi andra sitter med studieskulder)?
Det är en lang artikel men det star inget i den. Stämmer ju iofs med fackets syn pa utbildning: den skall vara lang, gratis och utan innehall.
En mer strategisk politik och tydliga övergripande mål behövs verkligen. Trenden just nu tycks vara att minska antalet lärosäten genom konkurrens och fusion. Ett direkt resultat av utbyggnaden under 90-talet.
Den strategi som tas fram måste vara balanserad för att kunna fungera med viss flexibilitet i både hög- och lågkonjunktur. Och de långsiktiga mål som ligger till grund för strategin måste vägas på guldvåg så de, när de fastställs, är hållbara.
Att springa på varje konjunkturboll är inget bra upplägg.
Det mesta i detta land är en myt, finns nämligen inget annat sätt att få skiten ren i ett socialistiskt land.
Utbildning är ingen mirakel medicin. Många utbildningskrav är egentligen bara fackliga tendenser till skrån för att skydda löneläget, t ex det resta kravet på lärarutbildning.
Levnadsstandard kommer från rationell verksamhet. Exportindustrin är viktig i ett högt specialiserat land. IT företagen i USA kommer är ofta inte startade av speciellt högutbildade.
Kopplingen mellan utbildningsväsendet, forskningen och högt värdeskapande jobb förefaller tämligen svag. Nivån på utbildning verkar inte speciellt låg i Sverige. Tolfte plats i andelen högskoleutbildade säger egentligen ingenting.
Eftersom det finn +200 länder så kan man lika gärna säga att vi är bland de 5 % högst utbildade i världen - men det får ju inte den effekt debattören vill åstadkomma. Korrelationen mellan utbildning och levnadsstandard är antagligen inte speciellt stark eftersom de ledande länderna i levnadsstandard inte är de ledande utbildningsländerna andels- och absolut-mängd mässigt? Dessutomär antalet högskoleutbildade mer en definitionssak än en kvalitetsstämpel - det är speciellt länge sedan sjuksköterskeutbildningen blev högskoleutbildning, det för mig är mer en jämställdhetsfråga än en exportkapacitetsfråga.
Argumentationen är nonsens. Jag tror mer på att stimulera groddföretag i teknik, it, bio och nanoteknik om det är levnadsstandard man är ute efter - och motverka skråbildningen i service sektorn.
Det finns ett irriterande underliggande utbildningsförakt i Sverige, förmodligen något som ligger kvar sedan de glada folkbildningsdagarna.
När du söker jobb idag kan det vara mer meriterande att ha gått en kurs på en vecka, istället för en doktorsexamen.
Trust me, i am a doctor...så jag vet hur rädda människor och arbetsgivare är för doktorerade människor. Åtminstone inom min bransch - mediebranschen.
Och varför skall man utbilda sig när ev. högre lön försvinner i progressiv skatt och att betala tillbaka studieskulder? Utbildning för att skaffa sig ett bättre lönearbete i Sverige är idag fullständigt meningslöst.
Är nog viktigast att satsa på att åtminstone 5-10% av de högskoleutbildade får en utbildning i världsklass så det startas nya företag och startas ny spännande forskning som kan förändra världen.
Helst skulle givetvis 100% av högskoleutbildningarna vara i världsklass men det verkar det ju inte finnas pengar till.
utbrett utbildningsförakt -check, universitet utan resurser -check, all utbildning är lika bra-mentalitet -check, ingen lön för mödan efter examen -check, överhängande risk att bli stämplad som "överutbildad" på den överreglerade arbetsmarknaden -check, behov av att förvara en ny generation under lågkonjunkturen -check.
Någon som kan länka till undersökningen? Har googlat utan resultat....
Det är väldigt lätt att fastna i ett symboliskt tänkesätt med fokus på kvantitet framför ett verklighetsförankrat tänkesätt med fokus på kvalité. Allt för lätt. Det är ju så lätt att ta till sig, så det måste ju vara sant, eller?
Vi utbildar oss definitivt inte för mycket idag, vi utbildar oss för mycket.
Det har skett en uppgradering av många yrken och yrkeskategorier de senaste decennierna. Uppgraderingen kan ta sig uttryck i att man byter ut de svenska tråkiga (men oftast väl beskrivande) titlarna på yrken och yrkespositioner mot engelska coola (men oftast icke-beskrivande) titlar. Ett annat sätt är att skapa krav på högskoleutbildning för yrken där kravet tidigare inte har funnits. Betyder det att alla dom som är verksamma i dessa yrkeskategorier sedan tidigare (och således inte har högskoleexamen) inte längre är kompetenta nog och borde sparkas hela bunten? Självklart inte. Förändringen är främst en kosmetisk förändring. En väldigt dyr sådan.
Resultatet av en utgivning av högskoleutbildningen blir i stället att kvalitén på högskoleutbildningen urvattnas för att så många som möjligt ska klara den. Antalet personer som är duktiga nog i skolan för att klara av en högskoleutbildning av kvalité blir inte fler för att antalet utbildningar och utbildningsplatser blir det.
Målet borde i stället vara att se till att så många som möjligt kom ut på arbetsmarknaden så tidigt som möjligt. Självklart är det viktigt för kvalificerade yrken att arbetstagarna är välutbildade, men det gäller långt ifrån alla de yrken där det idag krävs högskoleutbildning. Skulle utbildningarna fokuseras på våra mest kompetenta elever är jag övertygad om att de skulle vara mer välutbildade än dagens. Kristina argumenterar för att "andelen högskoleutbildade i Sverige är avgörande för Sveriges framtida tillväxt, konkurrensförmåga och produktivitet." Meningen borde enligt min mening i stället formuleras: andelen kompetent arbetskraft i Sverige är avgörande... Kompetent arbetskraft är självklart delvis en produkt av högskoleutbildning, men bara delvis.
Nä, kikaren borde zoomas ut ett snäpp så att även andra komponenter som är viktiga för Sveriges framtida konkurrenskraft ges utrymme i debatten.
/F.d. högskoleelev vid Handelshögskolan i Göteborg
P.S. För intressant (och betydligt mer kompetent) läsning på ämnet rekommenderar jag professor Mats Alvessons fenomenala bok "Tomhetens triumf" - ovanligt skarp samtidsanalys!
Innan man propagerar för att folk ska skuldsätta och orsaka ekonomiska problem för sig själva för resten av livet är det mer relevant att undersöka hur många akademiker som är arbetslösa eller jobbar med arbeten som de är överkvalifiserade för. Utbildningsinflation är kostsamt och onödigt. Många arbeten som i dag kräver universitetsutbildning klarade man tidigare galant utan detta.
Problemet med många universitetsstudier är att de inte leder till jobb. Hur många är det inte som utbildar sig inom humaniora och sedan inte ens får arbeta med något sådant.
Därför är det helt rätt att satsa på yrkesutbildningar men också att dra ner på "onödiga" utbildningar.
Som student är man dessutom tvungen att ta studielån, lån som kommer ta många år att bli av med.
Varför skall arbetslösa ges gratis utbildning, medan de mest begåvade tvingas ta studielån?!?!
Vettigare vore väl att tvärtom ge stipendier till de gymnasister som har högst betyg, och sedan erbjuda arbetslösa möjlighet att ta studielån?
Det ar en grej att satsa pa mer utbildning men vad hander med jobben som ska ocksa finnas till?
Hur hog ar arbetlosheten bland filosofiedoktorer i alla falt? Du kanske ska kolla upp det och jamfor med andra yrken som rormokare.
ALLA verkar ha svaret men ingen har ogon oppna
Fullständigt feltänkt av artikelförfattaren. Redan idag finns massor av arbeten inom kommun och landsting som ej blir utförda. Förslagsvis bör arbetslösa hänvisas till att jobba med olika former av "beredskapsarbeten" inom t ex dessa sektorer för att få ekonomisk ersättning. Inom en hel del hantverksyrken finns brist på arbetskraft och utbildning; här bör fokus ligga. Många universitetsutbildning skulle kunna skäras ner avsevärt.
Jag misstänker för min del att vi har överproduktion av improduktiv högskoleutbildning. Saken behöver undersökas närmare.
Jag misstänker för min del att vi har överproduktion av improduktiv högskoleutbildning. Saken behöver undersökas närmare.
Låt oss nyansera debatten. Det behövs alltid välutbildade personer, men inom rätt område. Idag finns det en obalans som vi måste vara medvetna om. Det finns för många samhällsvetare i relation till avsättningen på arbetsmarknaden. Man får kanske minska bredden inom samhällsvetenskap och satsa på specialistkompetenser som det finns avsättning för i både Sverige, EU och Internationellt, tex Omvärlds och Underrättelseanalytiker som både företag och offentlig verksamhet vill ha. Genom specialisering i samarbete med arbetsmarknaden når vi bättre resultat och då kan vi förhoppningsvis minska arbetslösheten bland högutbildade.
Som många redan konstaterat är inte problemet att för få saknar högskoleutbildning i Sverige. Expansionen av högskolan har visserligen urvattnat kvalitén på utbildningen, men överlag så tror jag att kvalitén på åtminstone ingenjörsutbildningarna (jag har svårt att svara för andra program) står sig ganska bra, eller gjorde åtminstone. Det stora problemet är att industrin inte vet hur man ska använda kompetensen. Där har facket en viktig roll, som man hittills inte tagit på sig.
I Sverige är det viktigare att passa in i gruppen än att nå resultat, viktigare att ha något års erfarenhet än toppbetyg, bättre att ha en CV späckad av lite av varje än unik spetskompetens i världsklass. För hög utbildning och för bra meriter ses som ett problem snarare än en resurs. Helt enkelt man premierar medelmåttighet och trygghet. Facket har under åratal kämpat för högre ingångslöner snarare än lön efter resultat och erfarenhet. Svenska löner är så sammanpressade i mittenskiktet att premien för att skaffa sig en lång utbildning är låg för att inte säga negativ i många fall.
Den avdelning jag jobbar på inom ett utländskt företag anställer de största talangerna direkt från universitetet, helst med doktorsexamen. Att avhandlingsarbetet inte passar som hand i handske med den kompetens som eftersöks spelar inte så stor roll. De största talangerna har kapacitet att nå världseliten och gör så inom kort tid även inom ett för dem nytt område. Löneökningar och befordringar är direkt kopplade (ingen förhandling förekommer) till den anställdes prestationer i relation till dennes lönegrad. Årliga utvärderningar görs där den anställde summerar sina insatser. Tufft kanske vissa tycker, men helt rättvisst eftersom löneökningarna beror på ens insatser och inte på hur duktig löneförhandlare man är. Genom att anställa de mest hög-presterande individerna får man en miljö där utveckling och resultat sitter i väggarna. De flesta här jobbar 60+ timmar i veckan om inte mer. Lönen är ungefär dubbelt så hög jämfört med motsvarande jobb i Sverige. Behöver jag säga att detta företag är världsledande (dvs etta) inom sin bransch. Man har så god finansiell ställning att man kan investera kraftigt när andra drar ner och sparkar anställda.
Framgång och resultat (därmed högre löner och fler jobb) nås inte genom gammal svensk (s)-politik och fackliga åtgärder som syftar till att nå en väldig smal distribution och knuffa alla uppåt ett litet hack smatidigt. Inte heller tror jag på de amerikanska republikanernas "sippra nedåt" (trickle down) politik. Receptet är investera i talang och kompetens och belöna resultat. Enkelt så.
Som universitetslärare med 20 års erfarenhet kan jag inte annat än hålla med. Högskolan har blivit mer och mer gymnasifierad och likt en AMS-variant. Ännu mer mörkrädd blir man när man läser om (s) förslag om att använda universitet och högskolor (se Liciano A m fl) som en flyktingintroduktions- och integrationsform och regulator. Universitetsutbildningsvärdet har under alla år med (s) vid makten urholkat sitt värde och innehåll i takt med att alla ska komma in. Allt eftersom allt större grupper av, mer eller mindre mogna studenter, på grund av bristande kunskaper fastnar i sina utbildningar måste kraven sänkas motsvarande utsträckning, och lönerna för utexaminerade i samma grad. En utveckling som för övrigt kan spåras tillbaka till 1968. Tack Alliansen för att ni försöker höja skolans innehåll, form, effektivitet och status. Må vi aldrig få ytterligare en (s)-märkt utbildningsminister igen.
jag tror inte att svenskar är "kunniga" är en myt. vad som står i våra papper är inte så intressant då våran koll på vad varje elev kan är idag väldigt dålig och att skolorna inte stimulerar sina elever ordentligt. en annan anledning till att de flest elever idag har sämre betyg är inte för att dom är dumma utan för att dom är lata. jag tycker att en undersökning på våran utbildning vore på sin plats och att visa krav borde ställas på skolorna
"hälsningar från en gymnasieelev"
Utbildning är ett internationellt chickenrace. Så mycket utbildning behövs inte.
Hej Kristina Persdotter!
Sveriges problem är inte brist på utbildning, utan snarare tvärtom!Det har blivit en väldig inflation av alla möjliga underliga utbildningar. Duktiga människor behövs ute i näringslivet inte i skolbänken! Gammal kunskap är dessutom inte bäst. Tänk på alla duktiga företagare som startat världsföretag utan att ha bra betyg eller längre utbildning.
Hej!.
Problemet idag är att fler och fler har examen från universitet och högskola, samtidigt som arbetsmarknaden inte efterfrågar detta. Arbetsmarknaden vill helt naturligt ha folk med arbetslivserfarenhet och som har yrkesutbildning. Detta leder till att nyutexaminerade inom vissa områden slås ut från samhället direkt efter sin examen och deras pensionerade föräldrar får försörja dem. Vi ser stora problem inom samhällsvetenskap. Där finns många utbildningar som inte fyller någon funktion i samhället och de som gått där hamnar hos socialen eftersom de bedöms som OANSTÄLLBARA. Många platser står idag tomma runt om på våra universitet och högskolor därför att folk har genomskådat statens bluff om att utbildning är lösningen på alla problem. Sverige kommer aldrig att bli en kunskapsnation eftersom arbetsmarknaden inte vill det. Sverige blir bara ett land som omvärlden skrattar åt.
Varför skulle lärare som aldrig varit ute och jobbat eller varit ute i
verkligheten kunna lära ut ett jobb på högskolan.
Och varför skulle killen eller tjejen som kan lära sig telefonkatalogen utan till vara så duktiga sammtidigt som dom inte kann skruva ditt sadelen som sitter lös på sin cyckel.
Och killen eller tjejen som bygger om hela cyklen räknas som värdelös för skolan. Bara för att dom har svårt att plugga gloser i engelska.
Skolan borde göras om.
Och inte slå ut massa elever som är duktiga på annat än ren
teori.
Utbildning borde vara något som pågår hela tiden på dom olika jobben som finns.
Och det skulle inte vara så långa utbildnings tider.
Utan mer utspritt under tiden när man jobbar.
Det som Sverige behöver är människor som vågar tänka för sig själva och ifrågasätta..
Det som skrämmer mig med alla högutbildade är att de lär sig leva i en nötskall och tänka därefter t.e.x man säger häst de säger apa man säger gris de säger apa .. för att de vet (bättre) på att inte veta nåt! sen finns det ju de som blir mera öppensinniga
Ahh queerfeministen Persdotter som gjort sig till talesman för hela studentkollektivet vid Uppsala universitet under sin tid som politruk vid studentkåren.