Fritt forum

Ulf Perbo om Fritt forum

Klimatförnekare av ett annat slag

Publicerad: 2009-03-06 14:03, Uppdaterad: 2009-03-06 15:03

Den praktiska utformningen av klimatpolitiken i Sverige är i uppenbar konflikt med IPCC:s vetenskapliga underlag. Ca 75% av alla utsläpp är i praktiken undantagna från koldioxidskatten medan beskattningen av andra utsläpp utsätts för en mångdubbel beskattning mot vad miljömålen kräver. Detta talas det mycket tyst om.

28 millningar
6 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag är vice VD på BIL Sweden och hur klimatproblemet ska lösas är en av våra prioriterade arbetsområden.

Den klimatpolitiska diskussionen kan delas in i tre frågor:

Behöver vi minska utsläppen av klimatgaser?
Hur mycket och hur snabbt behöver vi minska utsläppen?
Hur ska dessa utsläppsminskningar ske?

Den första frågan får anses vara besvarad med ett ja i och med publiceringen av IPCC:s rapporter[1]. Den andra frågan är mer omstridd. IPCC och vetenskapliga rådet har presenterat det vetenskapliga underlaget kring detta, men flera debattörer och forskare förordar snabbare och kraftigare minskningar[2].

Debatten fastnar ofta på fråga två, men den fråga som i praktiken påverkar det svenska samhället mest är hur utsläppsminskningarna ska gå till. D v s givet att en viss minskning av utsläppen ska ske inom en viss tid så måste detta i praktiken fördelas mellan olika utsläppskällor på något sätt. Denna fördelning är betydligt viktigare att analysera än om vi ska minska utsläppen till en viss tidpunkt med 20, 30 eller 40%. Dels påverkar detta de totala kostnaderna för samhället eftersom kostnaderna för att reducera utsläppen varierar stort mellan olika utsläppskällor. Dels får det fördelningspolitiska effekter både mellan hushåll och mellan företag beroende på vilka utsläpp som ska reduceras och vem som ska betala för detta.

I IPCC: och regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor har sammanfattat det vetenskapliga underlagen kring hur utsläppsminskningar bäst sker[3]. Styrmedlen ska vara breda, likformiga och internationellt harmoniserade. D vs ett pris bör sättas på alla utsläpp och det bör vara samma pris på alla utsläpp. Ett pris på 35-70 öre/kg koldioxid räcker då för att klara 2-gradersmålet. Även åtgärder för att främja forskning och ny teknik förordas.

Den svenska klimatpolitiken avviker på ett anmärkningsvärt sätt från detta. Vi har en teoretisk koldioxidskatt på 105 öre/kg. Den betalas dock endast av vägtrafik och de få fastigheter som ännu värms upp med olja. Tre fjärdedelar av alla svenska utsläpp av växthusgaser betalar inte koldioxidskatten utan har undantag och nedsättningar. Det gäller t ex utsläppen från industrin, jordbruket, skogsbruket, flyget och sjöfarten. Det koldioxidintensiva flygets totala skattebefrielse är kanske det undantag som sticker ut mest.

Utsläppen av koldioxid beskattas därför i genomsnitt med endast 33 öre/kg - inte de 105 öre/kg som ofta ansvariga myndigheter och politiker ger sken av. Utsläppen utanför transportsektorn beskattas i genomsnitt med endast 11 öre/kg! Om utsläppshandeln läggs till höjs genomsnittspriset utanför transportsektorn med mellan 0 och 5 öre/kg (beroende på om gratistilldelning räknas som ett pris).

Utsläpp och beskattning av växthusgaser 2007

	CO2e mton	%	CO2-skatt mdr kr	%	*Kr/kg CO2*
Vägtransporter	19,5	26	18,7	74	1,0-3,4
Övriga	55,7	74	6,4	26	0,1
Totalt	75,2	100	25,1	100	0,3

För vägtrafiken gäller motsatsen. Förutom en koldioxidskatt på 105 öre/kg betalar en bilist 133 öre/kg i energiskatt på bränslepriset. Till detta kommer en koldioxidbaserad fordonsskatt som för en genomsnittsbilist motsvarar ca 100 öre/kg koldioxid. Vi är alltså redan idag uppe i skattenivåer flera hundra procent över de nivåer IPCC angett och vad andra utsläpp kostar.

Vad diskuterad då klimatberedningen inför klimatpropositionen? Det skarpaste förslaget utanför vägtrafiken var en höjning av koldioxidskatten med 9 öre/kg för vissa industrier och jord- och skogsbruket genom att deras särskilda nedsättning av koldioxidskatten minskades något. Vissa helt obeskattade utsläpp föreslogs infogas i utsläppshandeln (där priset idag är ca 10 öre/kg). Mycket modesta åtgärder diskuteras alltså för den majoritet av svenska utsläpp som idag har ett för lågt eller inget pris alls. Det framtida priset för alla utsläpp av växthusgaser utanför vägtransporterna kommer inte att nå upp ens till den nedre gränsen i det intervall på 35-70 öre/kg som IPCC pekat ut.

För vägtrafiken som redan betalar ett högt pris var det däremot en lång lista på kraftiga skattehöjningar. Bränsleskatterna föreslogs höjas med 25 öre/kg samt automatiskt höjas varje år genom att indexeras till båda KPI och BNP. Fordonsskatten föreslogs höjas motsvarande ca 67 öre/kg. Ett bötesbelopp på utsläpp från nya bilar över en viss nivå motsvarande ett pris på ca 440 öre/kg föreslogs. Ett koldioxidbaserat förmånsskattesystem där koldioxid värderas till ca 1700 öre/kg diskuterades. Om allt genomfördes skulle koldioxid från vissa bilar (t ex Volvo V70 som tjänstebil) därmed kunna bli kring 25 kr/kg, d v s i storleksordningen 100 gånger högre än övriga utsläpp i Sverige och de nivåer IPCC pekat ut som nödvändiga. Vissa andra utsläpp från vägtrafik (t ex varutransport med lastbil) skulle beskattas med ca 1,50 kr/kg.

Pris på koldioxid idag, inkl utsläppsrätter (ETS) och med

Klimatberedningens förslag

	*Kr/kg CO2*	*Kr/kg inkl ETS*	*Kr/kg inkl klimatbered*
Vägtransporter	1,0-3,4	1,0-3,4	Ca 1,5-25,0
Övriga	0,1	0,1-0,2	Ca 0,2
Totalt	0,3	0,3-0,4	Ca 0,6-6,5

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det praktiska genomförandet av klimatpolitiken i Sverige sker i uppenbar konflikt med IPCC:s vetenskapliga underlag och att detta medför ökade kostnader och svårigheter att långsiktigt nå målen. En stor del av den svenska klimateliten vill ändå att politiken ska utformas på detta sätt. De som tar avstånd från IPCC:s underlag kring hur klimatfrågan ser ut kallas klimatförnekare och kritiseras ofta hårt. De som tar avstånd från IPCC:s underlag kring hur klimatfrågan kan lösas borde utsättas för samma granskning och kanske också kallas klimatförnekare.

[1] Rapporten från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor (Miljövårdsberedningens rapport 2007:03) kapitel 2 och 3 är lättlästa och bra sammanfattningar av det vetenskapliga läget. Se även de sammanfattningar av IPCC:s rapporter som Naturvårdsverket publicerat.

[2] Vetenskapliga rådets rapport kapitel 4 och 5 samt Klimatberedningens betänkande (SOU 2008:24) kapitel 8-10 ger en bra sammanfattning av det vetenskapliga läget. Artikeln "Konsensus i förändring - klimatekonomi efter Stern" av Persson och Sterner i Ekonomisk Debatt nr 4/2008 sammanfattar argumenten för att utsläppsminskningarna bör vara större och ske snabbare.

[3] Se Naturvårdsverkets sammanfattning av IPCC:s tredje rapport "Åtgärder för att begränsa klimatförändringar" och kapitel 6-8 i vetenskapliga rådets rapport. En lättillgänglig sammanfattning finns också i Brännlunds artikel "Principiella utgångspunkter i klimatpolitiken och klimatpolitikens kostnader" (Ekonomisk Debatt nr 4/2008).

Ulf Perbo (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4658

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Gud vad skönt någon äntligen har på ett lättfattligt sätt har presenterat det rådande tillståndet.
Transportsektorn står för den lilla biten i klimatpåverkan, men får ta den största smällen. Kan det bero på att vägtransporterna i största allmänhet görs av, just allmänheten? Lättare att slå mot den lilla än mot stora kommunala bostadsbolag? Eller mot flygbolag?
Så länge karlgren får sitta som minister är det tyvärr den bittra sanningen för oss fotfolk. (oj, stavade han sitt efternamn på ett lite mer sofistikerat sätt?) Sorry heter man karlgren stavar man karlgren, allt annat är hybris.

Permalänk | Anmäl #1 Fredik lemoine, 2009-03-06, 21:10

1. Behöver vi minska utsläppen av klimatgaser?

Svar : I nuläget oklart.

Permalänk | Anmäl #2 Hans Palmstierna, 2009-03-08, 23:13

Det är rimligt att beskatta de delar där beskattningen kan tänkas ha minst negativ effekt på samhället som helhet. Mot bakgrund av att en inte ringa del av biltrafiken i Sverige är onödig, tex motsvarar korta resor som ofta kan göras på annat sätt utan att konsekvensen blir för betydande för resenären, det inte sällan finns kollektivtrafik som alternativ etc så förefaller det ändamålsenligt att lägga en högre skattebörda på koldioxidutsläpp från vägtrafiken än från tex industrier.

Permalänk | Anmäl #3 Johan32, 2009-03-08, 23:17

1. Behöver vi minska utsläppen av klimatgaser?
Svar: Rådande syn, i vilken det råder en betydande konsensus inom aktuell vetenskap, är att antropogena utsläpp av klimatgaser har orsakat den temperaturhöjning som noterats och att temperaturen kommer att öka om inte utsläppen av klimatgaser minskas.

Permalänk | Anmäl #4 Johan32, 2009-03-08, 23:21

Det är bra att någon försöker reda ut fakta i sammanhanget. Vad Ulf P däremot inte förstår är att det inte handlar om att göra något åt klimatproblemet utan i stället gäller det att dra in så mycket pengar till staten som möjligt. Bilister har alltid varit en bra "mjölkko" och nu kan man dessutom skylla på klimatet när man ska öka skatterna!

Permalänk | Anmäl #5 CM, 2009-03-09, 10:12

Det är bra att Ulf P försöker reda ut begreppen när det gäller koldioxidbeskattning. Vad han däremot inte förstått är att beskattningen inte har som syfte att minska klimatpåverkan utan snarare är det ett sätt för staten att ta in mer pengar. Eftersom vi i Sverige är så beroende av bilen så är det bara att höja skatterna, vi fortsätter uppenbarligen att köra bil i alla fall. En kronas skattehöjning på bensin/diesel ger väl staten ca 8 miljarder kronor - det är fina pengar det!

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Klimatförnekare av ett annat slag

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar