Fritt forum

Thomas Ek Umeå om Fritt forum

Givarkonferensen för Gaza blundar för grundproblemet

Publicerad: 2009-03-05 13:03, Uppdaterad: 2009-03-05 14:03

En sk givarkonferens för Gaza med 80 deltagarländer har pågått i Sharm-el-Sheik, Egypten. Det man kan konstatera är att inget har förändrats och att ingen verkar bry sig om att lösa konfliktens grundproblem.

16 millningar
2 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Engagerad för att sanningen ska komma fram i denna konflikt.

Västerländska bidragsgivare står i kö och har vida överträffat PLO:s önskemål om 25 miljarder kronor, varav enbart knappt hälften skulle användas till återuppbyggnaden i Gaza. Resten skulle täcka underskotten i PA:s (palestinska myndigheten) verksamhet. Bidragsgivarna har utställt löften om mer än 40 miljarder. Sverige bidrar årligen med 700 miljoner, EU bidrar med 5 miljarder, USA med 8 miljarder osv. Glömt är tidigare bidrag och hur de har användes. Så sent som för ett år sedan fick PA 48 miljarder av världssamfundet. Dessutom så tillkommer bidragen till det speciella FN organet för palestinska flyktingar, som är mer än dubbelt så stort per capita än det till FN:s ordinarie flyktingverksamhet. Detta organ är, till skillnad från motsvarande palestinska, mycket framgångsrikt i att skaffa bostäder och arbeten till sina flyktingar. Detta är omöjligt på Gaza och Västbanken då Hamas och PA vägrar att låta flyktingproblemet byggas bort för att kunna använda det som redskap i sina politiska syften. Förlorare är dessa palestinier som då förvägras att integreras och bygga upp ett bra civilt liv.

Givarna har glömt upprördheten över att det som ändå gjorts för de tidigare bidragen, förstörts då de omvandlats till militära mål av Hamas. Glömt är att Hamas, helt i strid med demokratiska värderingar och vad som mer kan liknas vid en militärkupp, tagit över Gaza, fördrivit journalister, torterat och dödat meningsmotståndare. Hamas är därmed en ockupationsmakt som, trots enträgna försök från Mahmoud Abbas och Egypten säger nej till Israels existensrätt, nej till förhandlingar och nej till fred med Israel. Hamas målsättning är en enstatslösning, Gaza-Israel-Västbanken, etniskt rensad från judar. Mitt i all tragik så kan man konstatera att Hamas inte hymlar om sina avsikter. Tyvärr så kan man inte säga detsamma om PLO, Arafat och Abbas. De ger/gav ett anpassat svar på engelska till västerländska politiker och journalister, men har samma budskap som Hamas på arabiska till palestinierna.

Glömt är att sedan kriget i Gaza och "vapenvilan" inträdde, så har Hamas fortsatt att skjuta Kassam raketer varje dag, ett 70-tal de senaste 5 veckorna. Hur länge ska denna raketbeskjutning pågå innan Israel åter tvingas slå ut dessa raketramper och därmed ytterligare förstörelse och mer behov av bidrag för återuppbyggnad? Varför lyssnar man inte på vad Hamas säger och ser vad de gör? Är det trovärdigt att ge bidrag, samtidigt som den part som förorsakat att Israel tvingats skjuta på mål i Gaza och indirekt kommer att dra nytta av bidragen, fortsätter att skjuta t.o.m. under pågående givarkonferens?

Man tycker att vore självklart att som bidragsgivare se till att pengarna användes på bästa sätt. så att det palestinska samhället kunde byggas upp och blomstra. Därför så borde garantier för vapenvila och samhällsbyggnad vara i fokus. Man blir därför minst sagt förvånad när krav kommer från några länder i konferensen, att Israel ska öppna sina gränser reservationslöst mot Gaza!! Ignorerar man fullständigt detta lands rätt att försvara sig? Har man helt missat vad Hamas står för och att raketregnet fortsätter? Varför ställer man inga krav på att Egypten öppnar sin gräns mot Gaza reservationslöst? Hamas är inte i krig med broderfolket Egypten varför det borde vara en mer naturlig lösning, till dess att fred och lugn uppnåtts. Det är kanske så att också Egypten befarar terroristattacker och dåd vid en gränsöppning mot Gaza. Om Egypten som inte är i direkt krig med Hamas, anses ha rätt att hålla sin gräns stängd, så borde väl Israel, som är i direkt krig med Hamas, anses ha en än större legitimitet att hålla sin gräns stängd.

Rent politiskt så måste den vanlige palestiniern känna en oerhörd förtvivlan över hur deras situation ignoreras av givarländerna. Det internationella samfundet ställde aldrig Arafat och PLO till svars för deras förskingring av bidragsmedel och underlåtenhet att bygga ett fungerande samhälle. Palestinierna röstade därför bort dem, men ändå är det genom dem som världssamfundet försöker arbeta. Mahmoud Abbas mandattid som president har gått ut och han kommer aldrig att kunna vinna ett val igen. En troligtvis skrämmande insikt för Abbas och internationella samfundet. Igen av dem vill riskera att få en president vald med lojalitet hos Hamas och med ett klarspråk om vägran till en fredsprocess. Abbas försök att bilda koalition med Hamas kunde ha gett honom en tidsfrist och en position i väntan på nya politiska lösningar. För att Hamas överhuvudtaget skulle acceptera en roll för Abbas så skulle de kunna ha lockats av möjligheten att komma över mer bidragspengar direkt och utan större kritik från givarländerna. I arabiska media så var detta uppenbart, vilket få politiker och media i väst insett eller velat ge uttryck för. Men Hamas står inte bara fast vid sin politik mot Abbas, PLO och Israel, man utövar den också, samtidigt som givarkonferensen pågår. Mer pengar som ska förmedlas genom det korrupta PA/PLO ger ingen förändring. Ett Hamas som fritt tillåts terrorisera palestinier och israeler ger ingen förändring.

Givarna blundar och står i kö för att skicka in mer pengar utan krav på vapenvila och samhällsbyggande. Hamas kan därför fortsätta sin krigföring med iranskt stöd, utan att behöva ta ansvar för det civila lidandet. Givarna sticker huvudet i sanden och hoppas att givmildhet, utan styrning och krav, ska skapa förändringen. Förlorarna är Israel som förvägras de rättigheter som nation vilka är självklara för andra länder. Förlorarna är de palestinier som i praktiken är klämda mellan en terrororganisation utan intresse av fred och ett internationellt samfund utan förmåga att kräva vapenvila och att hantera Hamas. Slutresultatet av detta kan bara bli att konflikten fortsätter och att vi kommer att få se allt upprepas igen...och igen...och igen.

Thomas Ek Umeå (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4596

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mycket viktiga aspekter på problematiken som du tar upp i din artikel, tillika ett allmänt problem i biståndsfrågan, dvs kravlösheten.
En aspekt som kanske saknas här, vilken möjligen komplicerar frågan ytterligare, är att om inte väst ger pengar och på så sätt kan lägga in en kil i beroendeförhållandet mellan Hamas och palestinierna så får Iran och de andra terrorfinansiärerna ett större utrymme under principen "du biter inte handen som föder dig." Men även om man inte villkorar biståndet så ska man självfallet ställa krav parallellt och försöka hitta alternativ till Hamas i det palestinska samhället för att stötta de moderata krafter som idag inte har en chans.
Vad gränserna beträffar så håller jag däremot helt med dig - det är orimligt att kräva att Israel öppnar sina utan att alls diskutera gränsen vid Rafah som ju Egypten kontrollerar.

Permalänk | Anmäl #1 Marie-Hélène Boccara, 2009-03-05, 20:51

Javisst, helt rätt. Det man också funderar över är hur de omgivande arabländerna ser på hotet från Iran och deras kopplingar till Hamas och Hizbollah. De känner sig hotade och obekväma i skuggan av Irans kärnvapenprogram och allmänna stöd till krafter som destabiliserar de styrande regeringarna i dessa länder. USA:s kommande samtal med Syrien kan vara början på en medveten strategi att "vinna över" Irans allierade till en annan politik fristående från dem. Frågan är bara vad denna politik i sådana fall skulle vara och vilka konsekvenser den skulle ge. Kanske idealet vore en utveckling typ den i Libanon före mordet på Hariri och fristående från grupper som Hizbolla. En annan frågeställning är om omgivande arabländer under hotet från Iran skulle ha modet att sluta fred med Israel? Ja, kunde Egypten och Jordanien så varför skulle det inte gå i övriga arabländer? Problemet som uppstår då som konsekvens av detta blir väl då, som du säger Marie-Hélène, att Hamas och Hizbolla då knyter banden ännu fastare till Iran. Om ett sådant här resonemang håller så återstår då bara att hoppas på att Irans befolkning själva kan ta tag i sin situation och få ett nytt styre med en annan inriktning. Det är som sagt komplext och många faktorer påverkar skeendet i regionen. Bidrag till Gaza-Västbanken med krav på vapenvila -förhandlingar - byggande av ett civilt samhälle är den punkt där väst måste börja förändringsprocessen.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Givarkonferensen för Gaza blundar för grundproblemet

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar