Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Hur jobbar vi oss ur krisen?

Foto: Scanpix
Dick Harrison:

Dagens kriser är snabba och övergående

Jämfört med tidigare århundraden har de moderna kriserna kommit med allt kortare mellanrum, men de har också varit mer kortvariga i sig. Orsaken är marknadsekonomins expansion och komplexitet. Det skriver historikern Dick Harrison.


Om författaren

Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet.

 

När du väl befinner dig mitt uppe i en kris är det alltid en katastrof. En Stor Kris. Journalister talar om en "historisk kris". Den "största krisen" någonsin, eller den största sedan 1929, eller den största på hundra år. I det korta perspektivet är allt stort.

Men inte i det långa. Hur många minns idag paniken i början av 1990-talet? Eller ryser vid minnet av IT-bubblan? För att inte tala om oljekrisen på 1970-talet, med alla dess globala följdverkningar, som på flera sätt var mycket allvarligare än dagens kris?

Alla som upplever en kris av den här storleksordningen ser sig själva och krisen ur ett extremt vinklat perspektiv. Allt blir uppförstorat och allt blir traumatiskt. I ett sådant läge är det utomordentligt viktigt med historisk eftertanke. Kriser har existerat så länge människan har existerat i egenskap av samhällsvarelse. Det innebär att vi idag besitter en rejäl erfarenhet av kriser och krishantering, en erfarenhet som det är dumt att inte ta tillvara.

Den största kända krisen i mänsklighetens historia inträffade i mitten av 1300-talet, i svallvågorna av digerdöden. Mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning dog i pesten. Därefter återkom pesten i våg efter våg under hela senmedeltiden.

Mellan 1350 och 1420 förlorade Sverige omkring två tredjedelar av sin befolkning.

Resultatet var en kris inom snart sagt alla verksamheter och näringar. Allt måste ställas om: skatteindrivningen, krigföringen, penningväsendet, jordbruket - allt. Väl att märka var det just i detta läge som grunden till den moderna västerländska kapitalismen lades. I Italien och Tyskland skapades nya former för bank- och kreditväsende. Nya firmor etablerades. Boktryckarkonsten uppfanns. Åtskilliga innovationer var att betrakta som direkta svar på krissymptomen, till exempel arbetskraftsbristen. Likväl tog det 150 år för Europa att återhämta sig.

Varför? Inte bara på grund av epidemierna. Ett annat problem var bristen på insikt hos dåtidens politiker. Makten över handel och näringsliv vilade i händerna på kungar och riksråd som höjde skatter och tullar för att finansiera sina egna krigiska ambitioner, utan en tanke på de långsiktiga verkningarna för vanligt folk. Det är ingen slump att de tyska köpmännen i Hansan tvingades förklara Sverige och andra länder i blockad, att bönderna gjorde uppror och att krisen drog ut på tiden i decennium efter decennium.

Under påföljande sekler inträffade flera andra kriser - de galna tulpaninvesteringarna som krossade Amsterdams finansvärld på 1600-talet, spekulationsbubblorna i England och Frankrike på 1710-talet, med flera - som även de blev djupa och långvariga. När de engelska och franska bubblorna sprack i slutet av 1710-talet följdes de av drakonisk lagstiftning som blockerade aktiehandeln i decennier, en form av panikreaktion som gjorde mycket större skada än nytta.

På 1900-talet har kriserna kommit med allt kortare mellanrum, men de har också varit mer kortvariga i sig. 1929 års globala superkris tog mindre än ett decennium att avverka, vilket historiskt sett var en mycket kort period. Efterkrigstidens kriser följdes av högkonjunktur på högkonjunktur, så även de senaste 20-30 årens kriser. Det finns skäl till denna förändring.

Huvudorsaken är ekonomins allmänna expansion. Ju fler som producerar, säljer och köper, ju mer pengar som är i omlopp, desto sårbarare men också livaktigare och mer flexibel blir ekonomin. Vårt samhälle kan förvisso utsättas för globala konjunktursvängningar, men vi kan också återhämta oss via nya marknader och nya branscher på ett helt annat sätt än våra förfäder kunde. Dessutom saknar det moderna demokratiska samhället de förlamande, bestämmande myndigheter som kännetecknade senmedeltiden, 1600-talet och diktaturstaterna. I och med att arbetsmarknadens parter, liksom vanliga privatpersoner, får större manöverutrymme kan kriser hanteras mer effektivt än om en samling äldre herrar i stängda kammare beslutar om allas väl och ve.

Framtiden, då? Det mest sannolika är att nuvarande trend fortsätter att utvecklas. Vi kommer att få leva med återkommande kriser - minst en per decennium - men vi kommer också att bli allt bättre på att parera kriserna, bygga in skyddsnät i våra hushållsekonomier och anpassa vårt arbetsliv efter ekonomins upp- och nedgångar. På många sätt har vi redan gjort det. För ett sekel sedan hade en normal svensk samma jobb livet ut (i regel inom jordbruket) - men idag arbetar få människor i samma bransch under hela sin levnad.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4567

13 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Ganska sunt resonerat får jag lov att säga. Och visst, jorden går inte under denna gången heller. Däremot tror jag man ska vara medveten om kalibern på denna kris, eftersom världen i princip har knuffat fram problemen efter IT-bubblan, d.v.s. det är åtminstone en "dubbel kris". Lägg därtill lagstiftning som är på g för att reglera sönder finansmarknaden, och den fria ekonomin blir något mindre fri. Slutligen bör risken sammankopplad med centralbanker uppmärksammas - de tycks ha hittat de extra tryckpressarna i något avlägset hörn. Rekord-låga räntor ökar risken för rekord-hög inflation. Och sist det hände i västvärlden var inte resultatet helt trevligt. Men visst snurrar världen vidare, det råder det inget tvivel på.

Permalänk | Anmäl #1 Hans Palmstierna, 2009-03-04, 20:48

Dick Harrison: "Dagens kriser är snabba och övergående !"
Är det här - DIKT... ELLER VERKLIGHET... :?: ...

Permalänk | Anmäl #2 Josef Boberg, 2009-03-05, 20:40

Är du dum eller? Kanske bara verklighetsfrånvarande? Har länge förstått att den nuvarande civilationen...inte hur länge som helst..kan leva av tredje världens tillgångar? Vakna upp kära du? lever inte i rikedom...men att säga att "krisen" är tillfällig???? Är ett hån mot oss fattiga svenskar, som bara får det sämre och sämre???? För att inte tala om USA och den övriga västvärlden...Nej vi har sett NOG av giriga direktörer och annan själviskhet---,där DE bara bryr sig om deras eget...Var kommer VI in..vi vanliga svenskar/människor???

"men vi kommer också att bli allt bättre på att parera kriserna, bygga in skyddsnät i våra hushållsekonomier och anpassa vårt arbetsliv efter ekonomins upp- och nedgångar. På många sätt har vi redan gjort det. För ett sekel sedan hade en normal svensk samma jobb livet ut (i regel inom jordbruket) - men idag arbetar få människor i samma bransch under hela sin levnad.
" HALLÅ....Hur i helskotta ska VI anpassa OSS..när massinvandring ger försämrad sjukvård t.ex tar ifrån oss, det som vi svenskar i minst 100 år kämpat för??? Jag vet, Sverige var ett rikt land, men det var innan vi "beslutade oss för" att ta in all världens missär....Sorry...så snacka INTE om att anpassa OSS...det har vi gjort sedan Gustav Wasas tid

Permalänk | Anmäl #3 KarinAndersson, 2009-03-06, 18:12

Tiden går, saker händer - men vi märker inte!

Först var det TEKO industrin, varven och sedanen våg av utförsäljningar då varumärken som Ramlösa, Wasabröd, Saab, Volvo personvagnar, Astra, Pharmacia, Pripps, AGA, Falcon och många andra fick utländska ägare.

Efter det följde en våg av utflyttning av tillverkning till bland andra Kina, Polen och baltiska länder. Nu vittnar vi en kris i bilindustrin där Volvo, SAAB och flera av deras underleverantörer kämpar för sin existens.

För att kunna behålla tillverkningsindustri kvar i Sverige måste den totala kostnaden för produktion sänkas rejält. Det förutsätter lägre löner, större lönespridning, minskade pålagor, enklare regelverk och en mer flexibel arbetsmarknad. Ingen av det världsberömda svenska bolag hade kunnat växa sig så stora om de hade motsvarande kostnadsnivå som vi har idag.

Naturbegåvningar fördelade enligt ett fördelningsmönster, med fåtal genier och fåtal mindre begåvade i varje given kategori. Flertalet medborgare hamnar i där i mellan. Detta gäller för alla länder. Det finns inget undantag för Sverige. Hjärnan och händer fungerar bäst tillsammans, där det sker tillverkning där sker också utveckling. Kunskap är tillgänglig globalt på helt annan sätt nu än förr. Och konkurrensen är hårdare.

Tillväxten är nödvändig för bibehållen välfärd. Det blir ingen tillväxt genom att hela tiden låta tillverkningsindustrin att flytta till andra länder och hoppas att vi skall arbeta med tillverkning av mer och mer avancerade produkter.

"Det mest sannolika är att nuvarande trend fortsätter att utvecklas"- skriver Dick Harrisson . Jag håller inte med. Det är inte slutet på en epok i svensk industrihistoria som vi går till mötes! Det går att vända på trenden!

Ramesh Chibba

Permalänk | Anmäl #4 Ramesh Chibba, 2009-03-06, 20:55

Med en globalt hopflätad värld där allt är just-in-time och alla trögheter i systemen byggs bort så får man en ekonomi som visserligen växer rejält när den växer men som inte tål några störningar. Det innebär att högkonjunkturer blir kraftigare precis som lågkonjunkturerna. Även om det kanske i längden leder till högre tillväxt så leder det också till faror med starka sociala spänningar och ökade risker för krig och väpnade konflikter. Frågan är om det inte är bättre att ha en något långsammare välfärdsökning än en snabbare som avbryts av kraftiga nedbrytningar av förmögenheter och stora besvikelser med mer eller mindre jämna mellanrum.

Permalänk | Anmäl #5 Bengt Nordberg, 2009-03-06, 23:07

Hej Dick Harrison!
Hade du tänkt dig skratta dig genom alla problem i Sverige? Är du utredare på TCO och sålunda inte oroad för ditt jobb? Vi andra som behöver ett riktigt jobb kan inte "lalla på" om kriser som drabbat Sverige!

Permalänk | Anmäl #6 TÅGMICKE, 2009-03-26, 16:01

Hej Dick
Någonstans i mitt intellekt så tånker jag att du har rätt.
Men ändå.. Jag är skiträdd.

Permalänk | Anmäl #7 Kalle, 2009-03-29, 09:15

Av mycket dumt som jag läst seglar detta upp någonstans i täten.

Tiden och förloppens intensitet är främst beroende på vilken informationshastighet som råder i samhället vid tiden ifråga.

Reaktionsförloppen är dessutom beroende på spridningseffekterna i informationsflödet, vilket i sig är en informationshastighet.

Vad avser problemställningen i sak, så hade det nog varit mera klädsamt att Herr Harrisson, hade underlåtit att så till den milda grad belysa sitt oförstånd i detta.

Ledtråden med att dålig kredigivning utifrån värdegrunden på den skapade valutan skapar vissa värdebeständighetsproblem, kanske måhända kan få herr Harrison att antingen ta bort sin artikel, eller kanske på något annat sätt redigera eller begränsa dumheterna en smula.

Detta är alltså ett valutafinansiellt värdeproblem, och inte något konjunkturmässigt eller på annat sätt återkommande problem.

Detta har sin grund i systemets skapande 1931 och ingenting annat.

Permalänk | Anmäl #8 Carl Norberg, 2009-03-30, 20:39

Jag måste lägga till, att för den skull Herr Harrisson har politiskt uppdrag att skriva det han skrivit, så kan jag i någon mån acceptera artikeln, även om detta då i sig beskriver Herr Harrisons syn på moral och etik, och för all del sin medmänniskor.

Men jag måste även fråga hur Herr Harrison hade tänkt sig att dessa fler som säljer och köper och allt vad de nu har för sig, skall kunna göra detta utan att valutavolymen eller penningmängden expanderar?

Och eftersom nu valuta bildas mot skuldbildning i banker, så undrar jag alltså vad det är som skall skuldsättas för att skapa den behövliga valutavolymen.

Jag kan av rena artighetsskäl låta bli att ta upp ränteproblematiken som systemet i sig innebär.

Vägledning för Herr harrisson kan vara Basel 1 och 2 samt FRB systemet.

Permalänk | Anmäl #9 Carl Norberg, 2009-03-30, 20:49

Artikeln var gräsligt korkad. Jag vet inte riktigt vad författaren vill uppnå med att föringa den uppkomna krisen och dess följdverkningar. Det hela känns bara som ett klämkäck kåseri där författaren försöker brilljera med lite historisk data. Någon skarpare komparativ analys lyser med sin frånvaro. Själv kan jag se ett mönster sedan slutet av 70 talet där saker gradvis ledde in på den vägen som ligger till grund för dom problem är orsaken till dagens debacle. Problemet är mycket subtilare och mycket mer allvarligt än de enligt författaren normala svängningar i ekonomin som undertecknad tycks mena. Jag tror personligen på att världen står inför sitt största vägskäl någonsin och lösningen blir en mycket svår balansakt som om den misslyckas riskerar att få permanenta följdverkningar. Dessa obalanser kan dessutom få stora ageopolitiska konsekvenser om man inte lyfter blicken och stirrar i marken. Det enda jag kan se som konstant här och konsekvent genom århundrandena är dumheten. Artikeln är ett bevis på detta.

Permalänk | Anmäl #10 lasse k, 2009-04-11, 15:35

Hej Dick!
"Ju flera kockar ju sämre soppa" har man ju hört talas om. Okunniga politiker riskerar snarare att skapa problem än att lösa dem. T ex bostadsmarknaden, trafiksituation i Stockholm för både tåg och bilar, invandringen etc.
Politiker vill kunna styra flöden som biltrafiken, pengar och arbete med olika skatter. Precis som medecin har biverkningar så har också olika skatter skumma biverkningar.
Vad blir t ex biverkningen på att man beskattar räntan på folks sparade pengar och belönar folk som har lån?

Permalänk | Anmäl #11 TÅGMICKE, 2009-04-12, 14:43

Dick Harrisons analys visar tydligt på hur viktigt det är att ta sats i vår historia när vi försöker förutser trenderna i vårt samhälle. Samhället lyder som allt annat på jorden under evolutionens lagar.
Under många år var historia ett "dödstråkigt" ämne i skolan.
Min trendspaning är att historia som analysgrund får en renässans i och med allt snabbare svängningar i samhället. Paradoxalt men logiskt enligt Dick Harrisons resonemang.

Permalänk | Anmäl #12 Kjell-Arne Edvinsson, 2009-04-20, 21:26

En oerhört intressant och givande artikel. Historieämnet i allmänhet och det historiska perspektivet i synnerhet är extremt viktigt för oss människor!

Permalänk | Anmäl #13 Klas A.M. Eriksson, 2011-03-14, 12:54


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.