Fritt forum

Foto: Scanpix

Johan Eriksson om Fritt forum

”Låt konkursmässiga golfanläggningar växa igen”

Publicerad: 2009-03-02 14:03, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Luften har sedan länge gått ur golfbubblan. Under 2008 gick ett tiotal golfklubbar i konkurs och ett stort antal anläggningar har idag svåra ekonomiska problem och går därigenom en oviss framtid till mötes. Golfsporten ger idag arbetstillfällen åt tiotusentalspersoner. Hur ska dessa arbetstillfällen räddas och hur ska de värden som klubbmedlemmarna skapat genom medlemsavgifter och kapitalinsatser bevaras?

millningar
1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Som yrkesverksam inom golfbranschen under en längre tid har jag sätt sportens uppgång och fall. Jag vill med det här inlägget väcka debatten om golfens framtid.

I december 2008 avslutade Annika Sörenstam sin fantastiska golfkarriär. Sörenstam är dock inte ensam om att sluta spela golf. Hon är en av ca 27 000 svenska golfare som slutade spela golf under 2008. Samtidigt tillkom endast 16 000 nya klubbmedlemmar vilket gör att sporten har en negativ medlemstillväxt för fjärde året i rad.

Samtidigt som golfen tappar utövare är antalet anläggningar rekordstort. I golfbubblans tillväxtfas var tillgängligheten till golfspel för låg. Klubbarna hade en hög beläggning vilket gjorde att de kunde vara restriktiva mot gästspel och utövarna blev därigenom mer trogna den egna hemmaklubben. Svårigheten med att få starttider gjorde dock att ropen efter fler golfbanor blev allt tätare och magnifik utbyggnad av golfsverige startades. När nu antalet utövare minskar är svårigheten att få startider bortblåst och golfklubbarna konkurrerar om de aktiva på ett helt nytt sätt. Nya medlemsformer har skapats vilka har ökat valfriheten och gjort det avsevärt billigare för golfkonsumenten att spela golf. Klubbarnas svårigheter att ta lika mycket betalt som tidigare ger snäva kostnadsramar och mycket små resurser för kvalitetssatsningar. Samtidigt, står många äldre klubbar inför stora investeringsbehov när gräsytor måste anpassas till hårdare besprutningsregler och större kvalitetskrav från utövarna.

Hur ska golfkrisen vändas och hur ska arbetstillfällena inom sporten räddas? Den negativa medlemstillväxten måste brytas och klubbarnas ekonomi måste stabiliseras. Nedan redovisas fyra centrala punkter som tillsammans utgör ett åtgärdspaket för ett golfsverige i kris.

Antalet golfanläggningar måste minskas. Det är idag inte ovanligt att en golfklubb har årliga kostnader för personal, banskötsel, arrenden, räntor mm på över 10 mkr. Någon måste betala dessa kostnader. Det kan anses kontraproduktivt för sporten att låta golfbanor växa igen men den överetablering som nu råder påverkar samtliga anläggningars ekonomi negativt. Klubbarna är beroende av en hög beläggning eftersom medlemmarna då blir mer trogna den egna klubben. Minskas överetableringen kommer utövarna att fördelas på de resterande klubbarna och därigenom skapas en högre beläggning och möjligheter till en stabil klubbekonomi.

De anläggningar som under de kommande åren går i konkurs bör därför avvecklas så att den totala kapaciteten minskas. För de personer som arbetar på just dessa klubbar kommer en nerläggning innebära att deras anställning upphör. Det är självklart beklagansvärt men en kapacitetsminskning är nödvändig för att förbättra ekonomin för golfsverige i stort. De klubbar som själva äger sin mark och har mer än en golfbana ska även överväga att avyttra delar av anläggningen eller använda den till andra ändamål än golfspel.

Det måste, återigen, bli acceptabelt att tjäna pengar på golfutbildning. Under golfboomen var, i princip, samtliga golftränare egenföretagare och golfutbildningen drevs därigenom på kommersiell basis. Nybörjarutbildningen var en särskilt lönsam affärsgren och det fanns därigenom ett tydligt incitament för dessa egenföretagare att marknadsföra golfsporten på den lokala orten. Den senaste trenden är att golfklubbarna tar kontroll över golfutbildningen genom att anställa tränare under vanliga tjänstemannavillkor. På det sättet fråntas tränarens incitament att arbeta aktivt med marknadsföring av nybörjarutbildning.

Det är även dags att förenkla nybörjarutbildningen till den nivå som rådde under de åren som medlemstillväxten var som mest expansiv. Omläggningen av nybörjarutbildningen 2003 och 2004 sammanfaller med kulmen på golfboomen. Den nya utbildningsplanen innebar stora inskränkningar i tränarnas frihet att skriva ut golfens körkort det s k "Gröna Kortet". Omläggningen har utan tvekan inneburit en kvalitetsförbättring av utbildningen vilket också var Svenska Golfförbundets (SGF) intention. Samtidigt har det blivit mer komplicerat och tidskrävande att komma igång med att spela golf och tränarnas möjlighet till intäkter från nybörjarutbildning har försämrats.

Golfen har idag inte råd med den protektionistiska inträdeströskeln till sporten som den nuvarande nybörjarutbildningen utgör. Utbildningen måste därför förenklas, förkortas och drivas på kommersiell basis.

Marknadsföringen av golfen måste förändras. Golfen är inte allmänintressant trots att ca 600 000 svenskar är medlemmar i SGF. Sverige har haft ett stort antal världsstjärnor under de senaste åren men deras framgångar har inte lyckats stanna Sverige på samma sätt som till exempel Stenmark, Borg, Klüft, Kallur, Forsberg etc.

SGF har genomfört stora breddsatsningar men har inte marknadsfört sportens toppskikt på ett sätt som gör spelet intressant för en ickegolfare. Den svenska touren lever en undanskymd tillvaro trots att den rankas som en av de bästa undertourerna i Europa. Det nationella seriespelet där SM-tecken för klubblag delas ut på samma sätt som för fotboll eller ishockey är en pseudohändelse i media. 2009 spelas endast två Europatourtävlingar (en dam- och en herrtävling) på svensk mark vilket ska jämföras med t ex 13 tävlingar på de brittiska öarna eller nio tävlingar i Spanien.

Enligt Riksidrottsförbundets statistik visades 2007 totalt ca 30 timmar golf i de fem största tv-kanalerna. Det är jämförbart med konståkningens tablåutrymme trots att golfsporten har ca 40 gånger fler aktiva än konståkningen. Skidskyttet hade i samma undersökning nästan dubbelt så mycket tv-tid som golfen trots att det endast finns 8 000 aktiva inom skidskyttet.

För att attrahera nya golfare behövs ett större allmänintresse för sporten vilket bl a uppnås genom en högre medianärvaro. Sporten måste både marknadsföras som en utmärkt motionsform men också som en spektakulär elitidrott. Golfen behöver därför en PR-organisation som både kan övertyga SVT om att elitgolf är public service och TV4 om att ett "Let's Golf" eller ett "Stjärnor på Green" har ett marknadsmässigt hållbart underhållningsvärde. SGF har ansvaret för detta och måste agera för att skapa ett allmänintresse för golfen och därigenom en högre attraktionskraft till sporten.

Golfklubbarna måste bli bättre på att ta in extern finansiering. Golfen är av tradition en idrott som till stor del finansieras av utövaren själv. Under senare år har det blivit vanligt att näringslivet har tagit en allt tydligare och mer långsiktig roll inom idrottssponsring. Kinnarps Arena, Löfbergs Lila Arena, Cloetta Center och Swedbank Arena är bara några exempel där ett företag kombinerar en genial marknadsföringskanal med ett samhällsansvar. Den typen av anläggningssponsring saknas nästan helt inom golfen vilket kan härledas till klubbarnas oförmåga att konstruera marknadsföringsprodukter runt sin verksamhet.

Kommunernas bidrag till golfen måste också förbättras. Det finns många exempel på kommuner som har byggt ishallar, badhus, fotbollsarenor och andra idrottsanläggningar men exemplen där kommuner hjälp till med finansiering av en golfanläggning är lätträknade. Golfens snobbstämpel har, sannolikt, gjort det politiskt okorrekt för en kommun att göra investeringar i en golfbana. Men som näst största sport i Sverige måste golfen numera klassas som en folksport och golfklubbarna och SGF måste därför tydligare argumentera för kommunernas och näringslivets idrottsansvar.

Marknadskrafterna har sedan länge golfsverige i ett järngrepp. Golfklubbarnas eget sammanslutande organ, SGF, haft huvudet nerstoppat i sanden under lång tid och det är därför dags att börja samtala, debattera och agera för sportens framtid.

Johan Eriksson (4 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4487

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mycket tänkvärt. Det som hänt golfen påminner stort om det som hände på småbåtsmarknaden i slutet av 70-talet. Efter en lång period av hypat intresse byggdes tillverkningskapaciteten ut efter en extrapolerad utvecklingskurva. Sen minskade båtintresset precis när utbyggnaden var klar. Mycken överkapacitet fick skrotas. Intresset för småbåtsliv kom tillbaka med förnyad kraft, men först efter många år.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

”Låt konkursmässiga golfanläggningar växa igen”

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar