Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Bloggmakten

Olivia Hall om Bloggmakten

Därför är gammelmedia ett större problem än bloggarna

Så var det åter dags för en av de "tvättäkta" journalisterna att försöka underminera det fria ordet. Försåtligt och med hela det folkförakt som i alla tider utmärkt etablerade makthavare slår ytterligare en journalist vilt omkring sig. Ett revir hotas och uppenbarligen riktigt ordentligt eftersom det blir nödvändigt att ta till så simpla och undermåliga argument.


Om författaren

Det finns inger mer angelägen maktfaktor än medier idag. Det berör alla människor vare sig vi vill det eller inte.

 

Så var det åter dags för en av de "tvättäkta" journalisterna att försöka underminera det fria ordet. Försåtligt och med hela det folkförakt som i alla tider utmärkt etablerade makthavare slår ytterligare en journalist vilt omkring sig. Ett revir hotas och uppenbarligen riktigt ordentligt eftersom det blir nödvändigt att ta till så simpla och undermåliga argument.

Alla vi som äcklats åt journalistkårens enkelspårighet och underkastelse under rådande maktsystem kan inte värja oss. När den etablerade journalistiken trumpetar ut sina budskap på löpsedlar, i gammelmediala tidningar och inte minst radio och TV är vi mediekonsumenter helt maktlösa. Den som inte vill blunda och göra sig döv blir tvungen att svälja det som denna "kår" av maktens bandhundar serverar oss, som nyheter ibland, ofta som så kallad underhållning eller rentav opinionsbildning.

 

 

Bloggosfärens "kakafoni" däremot kan bara plåga den som aktivt söker sig dit. 

Det har tydligen blivit så många som gör sig detta besvär eftersom Dagens Medias nyhetschef Martin Schori ondgör sig över vad ett "ett gäng bloggare, inte sällan med rättshaveristiska drag", skriver.

 

Schori tycks mena att bloggare i högre utsträckning än gammalmedias skribenter är fixerade vid personliga varumärken. Ett märkligt sätt att totalt vända på förhållandena. Ett sakligt granskande av sanningshalten i Liza Marklunds reportage var väl något som borde ha skötts av kåren själv? Liksom granskande av FRA-lagar, politikers och företags skumraskaffärer osv. Vilka journalister granskade kritiskt politiska beslut när de fattades, exempelvis; skattereformen, pensionsreformen och många andra genomgripande förändringar i vanliga människors villkor?

När varumärket Liza Marklund sätts under lupp sluter sig i stort sett alla etablerade journalister samman och förkastar eller försöker förringa kritiken. (Ett kollektivt gäng av ganska lata och okritiska yrkesutövare som kallar sig journalister). Kollektivismen hos journalisterna är nog det mest förvånande. Själva yrket kunde någon gång teoretiskt positivt beskrivas som ett självständigt hantverk där målet var att sprida upplysning eller med modernare språkbruk information. Mer och mer har det förstås blivit journalisternas "husbondes" information. Det blir intressen hos regering, riksdag, politiker, mediekoncerner och ägare av alla de slag som journalistkåren ska förmedla till det okunniga folket.

En viss självkritik (rentav självförakt) har förstås alltid funnits hos kåren. När de alltför tätt slutit sig samman i drev älskar de att kalla sig själva för drev. Som om de lite botfärdigt vill bikta sig. Eller så talar de kanske om kollegorna i drevet?

 

Schoris beskrivning av bloggvärlden är en ganska uppenbar projicering av predikamenten för journalisterna själva. Nu blir det plötsligt bloggdrev som är så hemskt! Varifrån har bloggarna lärt sig i fall? Återigen en obönhörlig kollektivism! 

Bloggarna är en stor farlig rättshaveristisk massa.

I själva verket är ju bloggarna individer som vill uttrycka åsikter, förmedla personliga insikter och kanske kunskap. Deras agenda och åsikter varierar också i betydligt högre grad än journalistkårens.

 

 

Att beskylla någon eller en grupp för att bestå av rättshaverister är alltid fullständigt dräpande. Det vill ingen vara. Det är ett skällsord med mycket negativa förtecken. Kanske är det för lättvindigt att gripa till denna beteckning så fort det handlar om någon som ifrågasätter rådande konforma uppfattningar?

Utifrån maktens perspektiv är ju alltid den rättshaverist som vill förändra och förbättra eller bara tycker att den som utövar makt gör det på tvivelaktigt sätt. 

(Det finns stora kända "rättshaverister" i historien; Jesus, Gustav Vasa, Martin Luther osv. Undrar om inte den dåvarande apartheidregimen i Sydafrika kallade Nelson Mandela för en stor rättshaverist när man fängslade honom?)

 

 

Språkbruket förändras och ord som rättshaverist är i dag mer frekvent än gamla honnörsord som yttrandefrihet och tryckfrihet. 

När Martin Schori talar om "bloggosfärens hybris" låter det suspekt värre. 

Vore det inte vettigare om Dagens Medier analyserade sitt eget bidrag till den rådande utvecklingen? Medierna har aktivt låtit sig själva marknadsanpassas. Troget har man använt sina mediekanaler till att basunera ut hur bra det är med fri konkurrens i den heliga marknadens namn, Amen. 

Då får väl yrkeskåren stå sitt kast, när det kommer konkurrenter och är "bättre" än den egna yrkeskåren?

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4494

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Så rätt! Vad är nytt i Schoris bittra klagan, så låter det altid när någon med makt (verklig eller inbillad) käner sig hotad.

Permalänk | Anmäl #1 Jakobsson, 2009-03-02, 22:08

Heja Olivia Hall!

Håller med dig på alla punkter. Journalisternas arbetsvillkor har förändrats och konkurrensen blir hårdare. Vilket är bra. Skilj agnarna från vetet.

Det är ju så allt utvecklas till det bättre.

Att sitta och gnälla på bloggare gör ingen människa bättre på sitt jobb. Och kommer man inte på VAD man ska göra för att tillgodose folks önskemål, i folkets tjänst så får man väl inte på något annat som man kan försörja sig på.

För det är ju det det handlar om. Försörjningen. Grytan.

Permalänk | Anmäl #2 Clara Hertz, 2009-03-02, 23:07

Tycker att Gunilla Kinn fångat detta i en blogg av Hemliga Morsan. :

http://hemligamorsan.wordpress.com/2009/03/02/att-forsoka-forsta-det-ofo... det gunilla tar upp handlar om att vara med på tåget eller inte att våga vara journailst eller inte.

Att vara fri att skriva eller uttrycka sig, göra röster hörda eller inte.
Det handlar om innehåll inte om utsida eller lösnummer.

Det skall handla om att tåla kritisk granskning. Det skall hándla om verklighet och sanning. Man skall inte behöva bli tystad då man har alla getter hemma och inte påstår sig ha saker på vinden, garaget eller någon annan stans.

Allt granskas i realtid numera man hinner inte leta på vindar längre.

Leroy

Permalänk | Anmäl #3 Leroy, 2009-03-04, 00:45

En strålande analys, en strålande artikel.

Här en egen reflektion efter att ha läst följande avsnitt:

"I själva verket är ju bloggarna individer som vill uttrycka åsikter, förmedla personliga insikter och kanske kunskap. Deras agenda och åsikter varierar också i betydligt högre grad än journalistkårens."

Jag är övertygad om att bloggaktiva, inte bara de som läser bloggar utan också kommenterar, är de största konsumenterna av nyheter från traditionella medier. Bloggarna är i stor utsträckning journalister som lever för att skriva, och inte får utlopp för allt i gammelmedierna. De är vår tids krönikörer, ofta duktiga sådana som dessutom skriver intressant utan att få betalt. Bloggare konsumerar som jag själv oproportionerliga mängder nyheter och information i både svenska och utländska medier, av naturliga skäl direkt på nätet. Washington Post, New York Times och Financial Times är nämligen förträffliga tidningar, men inte mycket att prenumerera på här i Sverige, även om jag skulle ha haft råd. Men jag är en nyhetsnörd. Jag söker den senaste informationen. Trots att jag även läser papperstidningar så nöjer jag mig inte med ett par morgonblaskor från närmsta Statoilmack på förmiddagen. Jag vill ha det senaste. Det finns på nätet, även om inte alla tagit det till sig ännu. Guillou et al har naturligtvis rent intellektuellt insett att det förhåller sig så, dock inte i handling. Varför? Kanske de inte vill? Kanske för att de upplever bloggar som ett hot, för att de ifrågasätter på det sätt vi faktiskt lärde oss redan i högstadiet.
Inte ens Guillou (som jag alltid tidigare uppskattat) eller Schori kan säga att artiklar, krönikor och bloggar skrivna i WP, NYT eller FT skulle vara författade av journalister med sämre kompetens än deras svenska ”professionella” motsvarigheter. Det säger jag både trots att, och tack vare, att exempelvis NYT sparkade en journalist (Jayson Blair) som fabulerade lite för mycket. Något för Expressen och Aftonbladet att ta efter?
Detta betyder enligt min mening att när Guillou, Schori och andra i grovt nedvärderande ordalag yttrar sig om bloggarna så yttrar de sig i första hand om sina bästa kunder, konsumenterna. För det är i första hand vi i ”bloggdrevet” som läst deras böcker, det är vi som konsumerar deras krönikor och artiklar, det är vi som köper tidningarna och det är vi som hellre följer debatt- och samhällsprogrammen i TV än Big Brother.
Det är just därför som reaktionerna i just Gömda-soppan blivit så stark, så omfattande. Det är nämligen just i den affären oftast personer som är lärda och som har kunskap som yttrar sig. Det är personer som generellt sett har förmåga, kunskap och vilja att formulera sig. Och de har plötsligt blivit till ett hot mot den ofta förvanskade – och ibland obefintliga - nyhetsförmedlingen som en del av svensk gammelmedia står för.
Därför är det inte förvånande att vi reagerar när Guillou, Schori, Helin, Gummesson m.fl. trampar på oss och våra ideal: sanning, balans, oväld, empati och respekt. Jag tror nämligen inte att exempelvis ICA-Stig eller närmsta Volvo- eller Citroënförsäljare först kan sparka sina bästa kunder i skrevet, sen trycka en näve i solarplexus och slutligen föraktfullt tala om hur dumma i huvudet vi är som låter oss behandlas på det sättet. Och fortfarande förvänta sig respekt?!

Permalänk | Anmäl #4 Stefan, 2009-03-07, 09:42

Bra skrivet Olivia Hall!
Skönt att se när även kvinnor ryter till!

Permalänk | Anmäl #5 TÅGMICKE, 2009-03-24, 13:42

Jävla tjat om blogg. Försöker ni få en starta blogg så ni kan köra som med sms och telefon med er värdelösa vård av det? Jag ska ÄGNA MIG ÅT STÖDJA ANTIPSYKIATRIN, WWW.KMR.NU. DE HAR KNULLAT MIN FAMILJ MED SIN BEHANDLING..LÄGGER STUDIER...KNULLA BARA DEM...TILL ÅLDERDOMEN KOMMER JAG AVSKY

Permalänk | Anmäl #6 BESÖKARE111, 2009-12-04, 18:31


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.