Fritt forum

Henrik Unné om Fritt forum

Arbetarna bestämmer själva

Publicerad: 2009-02-28 05:02, Uppdaterad: 2009-02-28 08:02

Lönearbetarna är inte hjälplösa. I en kapitalistisk ekonomi är det arbetarna själva som avgör om de får jobb, eller blir arbetslösa. Det beror på vilka löner de gör anspråk på.

22 millningar
3 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag är metallarbetare, och jag är rationell dessutom. Därför är jag anhängare av det sociala systemet laissez-faire-kapitalismen.

Nästan alla av Sveriges politiker och ekonomer är
ense om att ekonomin måste stramas åt. Den nuvarande
höga inflationen måste dämpas. Nästan alla politiker
och ekonomer är också ense om att arbetslösheten
måste öka när inflationen minskas. Högre
arbetslöshet anses vara "priset" som måste betalas
för lägre inflation.

Men alla dessa politiker och ekonomer har fel. Man
kan mycket väl ha stabila priser och låg arbetslöshet
samtidigt. Det blir alltid stabila priser när staten
avstår från att öka penningmängden. Och det blir
alltid låg arbetslöshet när lönearbetarna
marknadsanpassar sina löneanspråk. Och att staten
bromsar sedelpressarna hindrar inte lönearbetarna
från att marknadsanpassa sina löneanspråk.

Sambandet mellan löneanspråken och arbetslöshetsnivån
kan lättare förstås med hjälp av en analogi av
ekonomen George Reisman. Ponera att du går till
snabbköpet och tänker köpa ägg för 20 kronor. Hur
många ägg kan du köpa med dina pengar? Det beror
givetvis på hur mycket äggen kostar. Om äggen kostar
5 kronor styck kan du köpa 4 ägg med dina 20 kronor.
Om äggen kostar 10 kronor styck kan du bara köpa 2
ägg. Om äggen kostar 2 kronor styck kan du köpa 10
ägg. Och så vidare.

Samma princip gäller för jobben. Vid varje given
tidpunkt har landets arbetsköpare en viss mängd pengar
som de kan köpa lönearbete med. Hur många
lönearbetare de kan anställa med dessa pengar beror
på hur mycket de enskilda lönearbetarna kräver att få
betalt.

Ponera att Sveriges arbetsköpare har 1.200 miljarder
kronor som de kan betala i löner under 1991. Hur
många människor kan de sysselsätta under året? Om
lönerna är i genomsnitt 200.000 kronor per år då kan
6 miljoner svenskar få ett heltidsjobb under 1991.
Om lönerna är igenomsnitt 300.000 kronor per år då
kan bara 4 miljoner få ett heltidsjobb under året.
Om lönerna är i genomsnitt 120.000 kronor om året kan
hela 10 miljoner få ett heltidsjobb under 1991. Osv.

En av den ekonomiska vetenskapens äldsta, och mest
uppenbara, principer är den att storleken på
efterfrågan på en vara eller tjänst beror på hur
mycket den kostar. Ju mera som säljaren kräver att
få betalt, desto mindre av varan eller tjänsten kan
hon sälja. Ju mindre säljaren kräver att få betalt,
desto mera av varan eller tjänsten får kunderna råd
att köpa. Denna princip gäller för ägg, datorer,
taxiresor, tidningar, bensin, villor, cigaretter och
inte minst för _lönearbete_.

Det är inte staten som med sin ekonomiska politik
avgör hur hög arbetslösheten måste vara. Det är
istället lönearbetarna som avgör det med sina
löneanspråk. Oavsett om det råder högkonjunktur
eller lågkonjunktur kan lönearbetarna skaffa sig
jobb, om bara de marknadsanpassar sina löneanspråk.
T o m om politikerna skapar en depression kan varje
enskild lönearbetare skaffa sig jobb, om bara hon
ställer tillräckligt låga löneanspråk för att det
ska bli lönsamt för en kapitalist att anställe
henne.

Att det är lönearbetarna själva, och inte staten,
som avgör arbetslöshetsnivån - betyder det att det
är likgiltigt för lönearbetarna vilken politik staten
för?

Nej, statens ekonomiska politik avgör vilken nivå det
blir på *real*lönerna. Ju mera staten skadar ekonomin,
desto mindre blir produktionen, och desto mindre
konsumtion räcker lönerna då till för.

Nu går Sverige mot en allvarlig ekonomisk kris, kanske
lika allvarlig som den på 1930-talet. För att rädda
sysselsättningen måste statens makt minskas, inte ökas.
Krisen idag är skapad av staten, precis liksom den på
1930-talet. Lönearbetarna borde inte ännu en gång låta
politikerna använda krisen som en förevändning för att
öka sin makt över medborgarna.

Huruvida det blir frihet i Sverige beror på de enskilda
lönearbetarna själva, likaväl som huruvida det blir full
sysselsättning.

Henrik Unné (226 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4408

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Rimligen glömmer du bort ytterligare en potentiell möjlighet som lönearbetarna sannolikt har. Visserligen så är den hittills inte prövad i någon nämnvärd utsträckning. Lönearbetarna är ju även konsumenter. Och konsumenter är ju även alla dem som inte är tillsvidare- eller sporadiskt anställda. Alltså även barn, pensionärer, arbetslösa, handikappade, finansiärer och entreprenörer. De allra flesta konsumenter är redan organiserade som enskilda hushåll med varierande antal medlemmar. Med användande av internet så finns det rimligtvis numera lika stora möjligheter för konsumenter att organisera sig som det fanns för arbetarna för ca 100 år sedan. På så sätt skulle de från och till kunna bilda större eller mindre strategiska kluster för att minska sina basala levnadskostnader och och andra utgifter. Indirekt skulle de exempelvis 10 000-tals konsumenter kunna påverka lönekostnaderna och därmed priserna genom att tenikupphandla och avropsavtala direkt med underleverantörer, legoföretag, lantbrukarkluster m.fl. Även om man - till att börja med - endast lyckas organisera i olika kluster med bara hundratals anslutna, så skulle det sannolikt efter relativt kort tid visa sig lönsamt. Många svenska underleverantörer och legoföretag, var redan för decennier sedan redo att nära nog helt automatisera sin tillverknikningsprocess, när de då beställande storföretagen flyttade tillverkningen till låglöneländerna. Det som kom av sig i sin lina kallades då för PBB (produktion med begränsad bemanning). Man tänkte sig sannolikt då att producera monterbara delar, oem-enheter och generella fästellement dygnet runt, men bara med sporadisk bemanning. I övrigt kunde man kanske tänka sig fjärrövervakning. Med nuvarande datanät så bör kanske fjärrövervakningen kanske tom kunna göras av de beställande och kommande användarna själva. Kan man väcka tillräckligt många av framtidens konsumenter - som är vana vid gratis eller nästan gratis - så bör gissningsvis denna potentiella konsument- och användarmakt, kunna ha potential att med tiden avfolka tillverkningsindustrin i minst samma omfattning som lantbruken avfolkades under förra seklet.

Permalänk | Anmäl #1 Uno Hansson, 2009-02-28, 22:38

... rättelse; ... Det som kom av sig i sin linda, kallades då för PBB...

Permalänk | Anmäl #2 Uno Hansson, 2009-02-28, 22:42

henrik unne - vilket pris får - tvingas - arbetaren därvid betala - att sälja sig själv till varje pris - varför ej arbeta gratis - vore inte det ett bättre alternativ - men i så fall vore väl själva intresset - kanske ett brinnande sådant - det som skulle styra det hela - och försörjning kanske skulle lösa sig på något sätt ? ...

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Arbetarna bestämmer själva

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar