Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Sjukvården

Foto: Scanpix
Kent Andersson, Trygg-Hansa

Vi måste våga tänka högt om privat finansiering av vården

Det saknas finansiering av framtidens sjukvård. Vårdkostnaderna kommer mer än fördubblas fram till år 2050 och det går inte att lösa allting med att höja skatten. Privat finansiering måste till och ansvariga politiker måste börja ta detta faktum på allvar. Det skriver Kent Andersson på Trygg-Hansa.


Om författaren

Kent Andersson är nordisk chef för sjukvårdsförsäkringar på Trygg-Hansa.

Filippa Reinfeldt och Per Schlingmann skriver i den debattartikel där de presenterar moderaternas sjukvårdspolitik att "sjukvården ska vara solidariskt finansierad via skatten". Det skulle i så fall innebära successiva och med tiden mycket omfattande ökningar av skattemedel till sjukvård. Vi måste istället våga diskutera alternativ finansiering och hur den kan bidra till en bättre sjukvård för alla.

Den internationella ekonomin har bromsat in kraftigt, och den öppna svenska ekonomin likaså. Sverige är i recession för första gången på 15 år och det kommer dagligen nya varsel. Detta skapar stor otrygghet, och det begränsar regeringens reformutrymme. För ett år sedan handlade debatten i hög grad om att spendera offentliga överskott - idag är fokus på att hantera krisen och få fart på ekonomin. Det blir svårt för politikerna att inför valet 2010 lova kraftiga ökade satsningar på offentliga välfärdstjänster.

Situationen aktualiserar en utveckling som har pågått en längre tid; allt fler skaffar privata sjukvårdsförsäkringar. På det viset ökar tryggheten vid sjukdom, nog så viktigt i kristider. Det gap som har ökat mellan vad den offentliga vården förmår leverera och vad medborgarna efterfrågar har fyllts av privata lösningar. När det offentliga måste spara kan gapet öka ytterligare och behovet av dessa lösningar likaså. Att underlätta för fler att öka tryggheten på det viset borde vara prioriterat - i synnerhet eftersom det inte är en offentlig kostnad.

I dagsläget har cirka 400 000 personer tecknat en privat sjukvårdsförsäkring. Allt fler får detta som en förmån genom anställning - som samtliga tillsvidareanställda i Sunne kommun - eller erbjuds genom sitt medlemskap i en fackförening att till förmånliga villkor själva teckna försäkringen - exempelvis Finansförbundet och Ledarna. Med detta ökar också debatten. Folksam erbjuder numera också sjukvårdsförsäkring, men de har samtidigt uttalat oro för den utveckling deras produkt bidrar till. Detta kan vara en period som vi kommer att blicka tillbaka på och konstatera att där började betydande förändringar ske.

Redan år 2010 kommer cirka 1-3 miljarder kronor utbetalas från de privata sjukvårdsförsäkringarna, pengar som annars delvis skulle ha varit en offentlig utgift. Trygg-Hansa uppskattar att 16-22 procent av Sveriges befolkning kommer att ha en sjukvårdsförsäkring om bara sju år. Då kommer kostnaden som det offentliga sparar att vara 10 miljarder kronor om året. De flesta försäkringar kommer att tecknas av företagen - vilket ger rättvisa i att alla på företaget, både låg- och höginkomsttagare, får rätt till samma vård.

En stor utmaning för den svenska sjukvårdsmodellen idag är att det saknas finansiering av framtidens sjukvård. Trygg-Hansa har uppskattat - baserat på tillgängliga bedömningar och forskning - att vårdkostnaderna kommer mer än fördubblas fram till år 2050. Det innebär att det vid den tidpunkten kommer att saknas mer än 200 miljarder kronor. Samtidigt har vi redan idag en underkonsumtion av vård i det offentligt finansierade systemet jämfört med vad som är medicinskt motiverat och samhällsekonomiskt effektivt.

Detta är utmaningar som kan lösas, inte minst tack vare nya möjligheter. Det pågår en stark och lovande medicinsk forskning och utveckling, som bidrar till bättre hälsa. Ökningen av privata sjukvårdsförsäkringar hittills har ökat finansieringen. Även kreativiteten i att hitta nya lösningar som får fler friska snabbt ökar som följd av den nya konkurrensen. Plus att det ger större valmöjligheter för den enskilde och konkurrensen mellan leverantörerna ger bättre vård över tid.

Ju fler som tecknar privata försäkringar, desto mer pengar sparar den offentliga vården. Då öppnas möjligheter att antingen sänka landstingsskatten eller att lägga skattepengarna på andra angelägna områden. Att underlätta för fler - även dem med låga inkomster - att skaffa sig privata sjukvårdsförsäkringar skulle inte bara vara utan kostnad för det offentliga; det skulle bli en besparing. Sjukvårdsförsäkringarna sparar även samhället kostnader för dyra sjukskrivningar, pengar som istället kan användas till mer sjukvård för t ex gamla och barn. I Sunne kommun har studier visat att kostnaderna för sjukskriven personal minskar så mycket att det täcker den totala årskostnaden för sjukvårdsförsäkringen.

Hur skulle detta kunna underlättas? Ett första steg på den vägen skulle kunna vara att sjukvårdsförsäkringarna görs avdragsgilla för företag. I nästa steg handlar det om att successivt och på ett ansvarsfullt och genomtänkt sätt skapa större dynamik i systemet. Det ger arbetsgivarna ett större ansvar men också möjligheter att välja mellan olika lösningar som är anpassade utifrån verksamhetens och individens behov. I det arbete med olika scenarier Trygg-Hansa har genomfört bedömer vi att detta är den enklaste och mest sannolika väg vi kan gå.

Självklart är detta en komplex förändringsprocess, men den här vägen har bara vinnare. Arbetsgivarna får ökat ansvar för sjukfrånvaron och möjlighet att påverka den. Landstingen får mindre belastning i takt med att fler tecknar privata försäkringar. Sjukvården kan bli en framtida dynamisk tillväxtbransch med entreprenörer, där ny teknik snabbt förs in i verksamheten. Men framför allt får den enskilde möjlighet att välja sjukvård i ett växande utbud där leverantörerna tävlar om att erbjuda det bästa.

På lång sikt kan en grundläggande sjukvårdsreform vara det allra bästa, med liknande inslag som den nya modellen i Nederländerna. Där har nu alla medborgare privata sjukvårdsförsäkringar, som tecknas hos försäkringsbolag. Risker utjämnas och det finns en solidaritet i finansieringen - men också valmöjligheter och konkurrens. Men på kortare sikt kan enkla beslut om avdragsrätt föra oss några steg i rätt riktning.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/4211

16 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Intressant artikel. Men frågan är om vi vill ha den typen av system som USA har, där en del försäkrningsbolag med olika förbehåll gör så att människor inte får vård. Nu behöver det ju inte direkt bli som i USA. Men som alla andra bolag så vill dom generera vinster, vilket är fullt logiskt. Frågan är om det ska vara på bekostnad av människors möjlighet till vård.
Samtidigt så har sjukvårdsförsäkringarna del i bilindustrikrisen i USA. Inte oanseliga andelar av intäkterna från sålda bilar går till att täcka kostnader för sjukvårdsförsäkringarna.
Samtidigt känns det lite märkligt att en person med koppling till försäkringsbranschen går ut och talar sig varm för detta. Men jag kanske är för Machiavellisk?

Permalänk | Anmäl #1 Mattias, 2009-02-23, 20:51

Ja, vad säger man?
Den här jeppen är inte ute efter ett system som ger alla medborgare bästa sjukvård. Det slog han ju fast i början att vi inte i längden har råd med. Han är ute efter att de som inte har råd med privat sjukförsäkring skattevägen ska subventionera dom som har det bättre ställt.
Hygglig kille!
Mitt i den egoistiska förvirringen pekar han ändå på ett problem. Sjukvården kan bli hur dyr som helst. Dom som är rika kan köpa den sjukvård dom vill ha och som samhället inte har råd att erbjuda fattigare människor. I förlängningen leder förstås en ytterligare ökad skillnad i livslängd och sjuklighet mellan rik och fattig till sociala spänningar. När det blir uppenbart att den som föds av föräldrar med fömögenhet i framtiden får bot för sjukdomar de mer olyckligt födda dör av kommer huvuden med bakåtslickat hår att rulla på stureplan, eller hur? Är det verkligen värt priset bara för att försäkringsmäklare vill berika sig?
Det går inte att hindra medicinsk utveckling men det går att minska skillnaden i levnadsstandard och förmögenhet.
Att medvetet öka den borde vara straffbart.

Permalänk | Anmäl #2 Olof Lindberg, 2009-02-23, 20:56

Trovärdigheten i det du säger blir lite lidande när du jobbar på ett försäkringsbolag.
Fast försäkringsbolagen kanske har börjat att ge handikappade/kroniskt sjuka barn försäkring så att föräldrar och barn kan söka vård på t ex Martinas barnsjukhus.
Redan där har vi ett otäckt exempel på hur det kan gå om försäkringsbolag ska gå in och börja betala för det som vi redan en gång har betalat genom skattesedeln.
Nä jag tycker det känns bra olustigt.
Tycker vi ska koncentrera oss på att göra en riktig genomgång av sjukvården i Sverige. Landstingen ska brytas ner till några få stor landsting, högst 4 st. Koncentrera speciallist vården än mer. Vårdkedjor effektiviseras, patienter ska inte ligga kvar på stora dyra specialist sjukhus för att hemkommunen inte har några vårdplatser (avvecklade eller sålda).
Med mera, med mera.
Känns som folk kommer att bli tvungna att betala två gånger för att få rätt till vård. För arbetsgivaren betalar inte försäkringen för sin egna stora ödmjukhet inför sina anställda, de förväntar sig något i retur.

Permalänk | Anmäl #3 Petter, 2009-02-23, 21:27

Bodde i Nederländerna ett år. 1000 kronor i månaden för sjukförsäkring, om man inte ville ha så hög självrisk att försäkringen blev meningslös. Räknade ut att en svensk reseförsäkring var billigare och bestämde mig för att åka ambulans hem till välfärdsstaten om det ville sig riktigt illa.

En kollega gick hos ryggläkare. 10 ggr under ett halvår, sen väntade hon ett halvår för att få nya ryggläkarbesök av sitt försäkringsbolag.

Jag gick till en ryggläkare en gång. Dom knäckte lite och gav tips. Sen sa dom: "normalt bokar vi in ett nytt besök, men du kanske inte vill det eftersom du inte har sjukförsäkring". Förlåt? Behöver jag gå till läkare eller inte?

Ibland när jag cyklade till eller från stan så passerade jag min haltande granne som hade för dåligt knä för att cykla själv. "Varför går du inte till läkaren?" "Jo, jag ska, jag bara väntar på 2009, för jag har redan varit hos knäläkaren 5 gånger det här året. Det är lugnt, bara 7 månader kvar."

Bisarrt!

Nu bor jag i Sverige och betalar gladeligen 55% skatt. Och kommer det behövas det mer så gör det det. Kan man tvinga folk att köpa privata försäkringar så kan man höja skatten, det handlar ju fortfarande om pengar som man inte bränner på bostad, resor, lax och tevespel.

Permalänk | Anmäl #4 Harald, 2009-02-24, 11:35

"Det går inte att lösa allting med att höja skatten." - Jasså, varför inte det?
.
"Då öppnas möjligheter att antingen sänka landstingsskatten eller att lägga skattepengarna på andra angelägna områden." - Jahaja. Ärendet är alltså inte alls att förbättra sjukvården, utan att sänka skatten - som vanligt!
.
Möjligheten att teckna privata sjukförsäkringar har vi väl för sjutton redan i dag, vad den saken anbelangar, så den här Kent fjäskar hejvult och framställer sig själv som Mänsklighetens Välgörare, och han lurar kanske rent av sig själv; mig duperar han inte. Vad det handlar om är klasspolitik. De välbeställda ska självklart ha all trätt att betala för all vård de vill ha, men de ska tamejfaaen inte subventioneras med några djävla skattesänkningar, helt klart!
.
http://www.newsmill.se/artikel/2008/09/02/om-de-okande-klyftorna-i-det-s...
.
Vi har faktiskt HAFT nu tre decennier av ständiga skattesänkningar. Hög tid nu att åter böra höja skatterna, för DET är vad som på allt fler områden motsvarar lägets krav - och det gäller FRAMFÖR ALLT just sjukvården av just de skäl KA med superb oförmåga att dra redigt sammanhängande slutsatser därav redogör för.

Permalänk | Anmäl #5 Peter Ingestad, 2009-02-24, 12:03

Med ett sammanlagt skattetryck om cirka 50% är det rätt uppenbart att det inte finns något akut behov av höjda skatter i Sverige. Både kommuner, landsting och staten badar i pengar. Faktiskt! Samtidigt är det lika uppenbart att sjukvården under lång tid varit faktiskt underfinansierad. Det yttersta tecknet på det är alla patienter som man tvingas lägga i korridorer, tvättrum och snart även parkeringsplatser utanför sjukhusen. Så det egentliga problemet är förstås felaktiga prioriteringar. Eller i klartext: Det allmänna har ohyggligt stora utgifter för mindre viktiga angelägenheter. Våra gemensamma pengar räcker, och kommer även i framtiden att räcka, för en god offentlig sjukvård för alla om pengarna används på rätt sätt och till det viktigaste. Bevare oss för en amerikansk utveckling sjukvårdsmässigt!

Permalänk | Anmäl #6 Tage Sundin, 2009-02-24, 13:12

Att sjukvården kostar mer och mer pengar och att befolkningen blir äldre går delvis hand i hand. Ny medicinsk teknik/läkemedel bidrar också till en stor del av de ökande vårdkostnaderna. Vad som krävs är en grundläggande basvård som skattefinansieras och en utökad vård som finansieras privat. Vad som ska innefattas i basvården är politiker tillsammans med proffesionens uppgift att bestämma.

Idag är vårdkostnaderna i Sverige 9% av BNP. Ser vi till USA är motsvarande siffra 16-17% - Ett land där man bedriver den bästa (vårdmässigt, ej täckningsmässigt) vården. Samtidigt projiceras vårdkostnaderna där att öka till över 20% under detta decennium. Vi måste våga se över framtida finansiering, oavsett hur kontroversiell frågan kan tyckas vara! En skattehöjning kan _omöjligen_ finansiera det ökade vårdbehovet, även om pensionsåldern höjs till 75. Jag skulle verkligen se att vården skulle kunna vara helt skattefinansierad, men det finns ingen realism i en sådan lösning.

En underfinansierad vård är ineffektiv och bidrar till en självdestruktiv cirkel - för få vårdplatser, ökad infektionsrisk, för få läkare, underbetalda sjuksköterskor --> vårdrelaterade skador, felbehandlingar ökar --> ökade vårdkostnader.

Permalänk | Anmäl #7 Torsten, 2009-02-24, 15:07

Peter I jag känner inte igen dig ;)
Tage S jag tror du har mer rätt än vad många tror eller vet om.
För mig är t ex landstinget ett gigantiskt penningslukande byråkrat maskineri, börja att avveckla där! Låt göra en oberoende revision om var pengarna egentligen tar vägen inom sjukvården.

Torsten verkligen intresserad av de siffror du presenterar (inte för att kritisera) :),
Har länge velat komma över siffror på att det de fakto produceras mer vård för mindre pengar nu, än låt säga 10 år sedan, Kanske låter självklart men jag skulle vilja se siffrorna (SCB?).
Vilka är de kostnader som ökat mest per patient under en 10 års period. En del är säkert löner, ett annat är läkemedel och ytterligare en annan är administration kring patienten mm mm. Skulle vara kul att se detta uträknat per patient.

Permalänk | Anmäl #8 Petter, 2009-02-24, 22:01

Jag har bott i USA och lett ett företag som arbetar med leverans av allting från hjälpmedel till komplex sjukvård i hemmet. Det finns inte ett försäkringsbolag som kommer att acceptera att ta emot en kund som har "pre-existing conditions". Dessa lämpas över på den allmänna sjukvården(om den finns), alternativt, får ingen kvalificerad vård.

Jag tror att det största problemet för tillfället är att mycket få mäniskor i Sverige har levt i ett system där någon kan bli förnekad vård och därför inte förstpår hur farlig den väg som dem föreslår är.

Permalänk | Anmäl #9 Anders Larsson, 2009-02-24, 22:42

Logiken haltar del 1: Om vi underkonsumerar vård i Sverige borde skatten kunna *sänkas* om vi konsumerade mer vård eftersom folk då skulle arbeta istället för att vara sjukskrivna/förtidspensionerade/döda i förtid. Vi måste konsumera rätt vård istället och även se till att arbeta förebyggande så att vi kan minimera mängden vård som optimalt behöver konsumeras.

Logiken haltar del 2: Varför skulle införandet av ett mellanled i form av privata försäkringsbolag som ska ha sin del av kakan leda till att de totala kostnaderna sänks? Beviset för att detta inte fungerar finns i USA, där vården är dubbelt så dyr (hälften så produktiv per krona) som i Europa.

Är de ökade kostnaderna i sig egentligen ett problem? I takt med att produktiviteten i samhället ökar, så kommer personalintensiva tjänster att bli relativt sett dyrare än produkter, eftersom produktivitetsökningen främst kommer av att produktionen av varor effektiviseras. Sjukvård är till stor del en personalintensiv tjänst, och därför kommer sjukvården att ta större och större del av våra resurser i anspråk. Denna "lag" har till och med ett namn, som jag inte kommer ihåg just nu. Nu betyder inte detta förhållande att vi blir fattigare och att vården blir dyrare och dyrare, det betyder snarare att saker som TV-apparater, videokameror och kläder har blivit mycket billigare relativt sett. Vad vi kan göra är att försena utvecklingen så långt det är möjligt genom att försöka automatisera så mycket av sjukvårdstjänsterna som möjligt. Alla som varit i kontakt med sjukvården vet att den inte är särskilt välorganiserad. Där finns mycket att göra.

Permalänk | Anmäl #10 NN, 2009-02-24, 23:32

Varfor jamfora med USA ?

Kolla i stallet upp hur sjukvarden skots i Australien.

Allmanna (via skatt) och privata jobbar sida vid sida till patienternas basta. Inga stora politiska organisationer inblandade.

Permalänk | Anmäl #11 Lars Widar, 2009-02-27, 01:54

Vi måste kunna föra en debatt utan att vi gräver ner oss i skyttegravar .
Men helt klart är att vi måste syna i genom Landstingen och varför finns de politiker där som sitter o bestämmer . Gammalt mossigt o dyrt . Lägg ner Landstingen ordna en platt organisation.

Permalänk | Anmäl #12 dodgevan, 2009-03-11, 11:39

Jahapp. Du söker efter ett system där bara den som har en privat sjukförsäkring ska kunna få vård. Har man inte råd att betala eller förstånd att investera pengarna i eventuella framtida behov ska man väl slängas till underfinansierade "allmänna kliniker" där oerfarna läkare jobbar tills de kan skaffa sig ett bättre jobb på någon lyxig privatklinik.

Sedan ska väl tillläggas att som chef på trygg-hansa ser du nog gärna att så många som möjligt betalar för sjukförsäkringar hos er istället för att som nu betala skatt till staten. Kanske får du som du vill om moderaterna blir kvar i makten.

Permalänk | Anmäl #13 Johannes Ek, 2009-03-11, 20:29

Om man synar äldrevården så ser man hur kostnaden för läkemedel ser ut. Slentrianmässig medicinering är en gigantisk summa. Här finns det massor av pengar att spara och omfördela. Det skulle gynna de äldres livskvalitet. De flesta läkemedel ger biverkningar som ger upphov till fler läkemedel - kaskadförskrivning.

Permalänk | Anmäl #14 Anhörig till äldre, 2009-03-14, 13:30

Men alla kan väl se att den här artikeln är spökskriven av Timbro. Argumenten är exakt de som Thomas Idergard eller Johnny Munckhammar hela tiden använder. Mer privat = bättre. Wow. Trygg Hansa borde kunna tänka längre än så.

Permalänk | Anmäl #15 Daniel, 2009-03-20, 01:54

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.