Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv
Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv
Publicerad: 2009-02-17 11:02, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11
Vad är konst? Frågan är antagligen lika evig som människan. Men i vår tid har den fått en ny dimension: konst är lika med att bli synlig i media. Det är ytligt och etiskt tveksamt, tycker teol dr Annika Borg.
Teol dr, skribent och präst med stort intresse för konst, både för den som tänjer gränser och den som inte gör det.
Under mina år som universitetslärare har jag handlett många studenter när de skrivit uppsatser och examensarbeten. Det finns bra uppsatser och mindre bra uppsatser. En del studenter behöver mer handledning, och andra mindre. Men alla behöver vägledning i skrivandet och hjälp att lämna idéer som inte är fruktbara eller oförenliga med det vetenskapliga förhållningssättet.
Det finns helt enkelt metoder för hur man ska göra. Och som handledare behöver man vara behjälplig under den process då ett arbete växer fram. Styra upp, och ibland stoppa.
Dessutom finns det grundläggande etiska ramar. Man kan exempelvis inte intervjua människor utan att de får klart för sig vad de deltar i och godkänner det.
Det här är en självklarhet inom den högre utbildningen, trodde jag.
Den senaste tidens examensarbeten från Konstfack har dock visat en annan verklighet, och andra måttstockar.
Att människor ska få veta vad de deltar i, eller åtminstone få en hint om det, är en etisk regel som tydligen inte gäller när man leker där.
Ja, ursäkta det raljerande i ordet ”leka”, men agerandena har inte bara skapat ilska hos allmänhet och politiker, utan också lagt ett löjes skimmer över det som faktiskt är omistligt i ett samhälle: konstnärlig verksamhet. Och det är illa.
Mycket har skrivits om de två konststudenter som har tillfogat skada på såväl människor och egendom som på de offentliga resurserna.
Och jag blir nervös när konststudenten som spelade psykiskt sjuk säger att diskussionen om hennes härjande är ”intressant”, och att hon vill komma kontakt med alla de personer som försökte hjälpa henne. (Undrar när de vågar visa sin medmänsklighet igen?) Antagligen blir alltihop del i hennes projekt när det ska slutredovisas. Grundkursen i etik borde börja idag.
Är då allt konst? Knappast.
Jag är fullbluffad över med vilket allvar dessa högst tveksamma projekt har diskuterats i media.
Man är inte en fullfjädrad konstnär under sin utbildning, likväl som man inte är en fullfjädrad forskare när man skrivit en uppsats eller ett examensarbete.
De två studenterna har självklart ett ansvar, och behöver fundera mer över etik och konstens syfte till exempel. Men det allvarliga är det som verkar vara brister i handledning, metod och etiskt tänkande på den högskola som låter sådant här ske.
Konsten måste väl ändå, på något sätt och i någon mån, peka utöver sig själv och upphovskvinnan/mannen, och inte bara handla om kommentarer till samtidens frågor och peka tillbaka på konstnären själv.
Fast jag är inte förvånad. Syns jag, så finns jag, är ju den lag vi lever under.
Ska en högskola befrämja en sådan syn? Hjälper man till att blåsa upp studenternas självbilder så inget eller ingen annan får plats? Allt för konsten? Det kan vara en vacker tanke, men den är också livsfarlig.
Men streetsmart är det, onekligen, det som hänt:
Gör något spektakulärt, ditt namn kommer i svängning och förknippas med ordet ”konstnär”. En förstörd t-bana vagn eller rädda människor på psykakuten, är bara trista detaljer på vägen till de ”fifteen minustes of fame”, som är det enda som verkar vara eftersträvansvärt idag.
Jag är övertygad om att det finns många unga fantastiska konstnärer, och jag hoppas att deras mer finstämda sätt någon gång lyckas bryta igenom samtidens trummor och vrål.
Konstfack, som stöttade Anna Odell, stoppar eleven Yonas Millares för att ha målat på Konstfacks statyer.

Varför bespotta muslimernas religion?

Islamofobi är 2000-talets största myt.

Därför är Vilks teckningar nödvändiga

Konstnär: Därför försvarar jag inte Lars Vilks

”Jag hade inte kunnat objektifiera Filippa på samma sätt”


Skall psykiatrikerna stå över lagen?

Ett år efter Odellskandalen: överläkarens lagbrott fortfarande inte utrett

Enfaldiga konstnärer bör lära av 60-talets urbloggare Lee Lozano


Konstdebatten: Lukas Moodysson, Anna Odell och en ny väg

Konstverkets eget berättigande

Därför stödjer jag domen mot Anna Odell


Journalistiskt eller juridiskt haveri?

Anna Odells läkare bröt mot läkaretiken

Kulturchefernas försvar för Anna Odell är ett journalistiskt haveri

Konsten är galen - Om Odells konstnärliga utopi
Sitter alla konstnärer i Berlin i fängelse?
Domen mot Anna Odell är banbrytande
Ska allt hänga på ett presskort?

Tur att domstolen dömer och inte kultureliten


Konstfacks elevarbeten förvånansvärt djupa och politiska

Så gick det till när även rektor Måns Wrange vek ner sig för kraven om censur


Konstfacksledningen visste hela tiden vad vi höll på med

Facebook-Sundin borde komma på studiebesök på Konstfack

Vi på Facebook vann mot Konstfack

När konstnären lämnar ateljén...

Oroande paternalistiska tendenser på Konstfack

Det är Konstfacks rektor som är problemet, inte elevernas konst
Att konstens uppgift är att provocera är den obegåvade konstnärens dåliga alibi

Finsk toppgallerist: "Klottervideon" är konsthistoria

Den psykotiska konsten och vår bankrutta värld


Min Facebook-grupp "Inga mer pengar till Konstfack" har blivit en folkrörelse

Jag vill tacka de förbipasserande privatpersonerna på Liljeholmsbron

Ska en sådan som jag bli insläppt på Konstfack?


Konstfackseleven har skadat alla oss konstnärer
Debatt om konstfacksstudent historielös - Anna Odell inte först!

Etikprövning kan hjälpa alla berörda i konstfacksselevsdebatten.

FANNS DET EMPATI OCH EFTERTANKE HOS KONSTSTUDENTEN?

Den kritiska konstens ovisshet

7 förslag till nya ”konstverk”


Eberhards ord ger legitimitet åt konstverket

Axess chefredaktör: Konstfackseleverna borde återgå till att lära sig rita

Överläkaren på S:t Görans psykakut: Konstfackseleven borde klippa sig och skaffa sig ett jobb

Walraffa som inspiration to konst

Därför är allt tillåtet i konsten

Konstfackseleven på psykakuten förtjänar att hyllas
Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.
Läs mer om Newsmill
Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.




15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
"Man är inte fullfjädrad konstnär under sin utbildning", "konstnärerna har ett ansvar och behöver fundera över etik och konstens syfte", "konsten måste peka utöver sig själv och upphovskvinnan/mannen"...
Jezus! Man får ju kräkkväljningar inför all denna beskäftiga, inskränkta och stendöda ordmassa som sprutar ur hålen som NUG & Anna Odell har stuckit med sina helknäppa aktioner. (Tack för det NUG & Odell! Era oförlåtliga tilltag har om inte annat avslöjat en konst- och kultursyn på debattsidor, insändarsidor och bloggar som får programförklaringen till Entartete Kunst att blekna i jämförelse).
Bästa pinsamt okunniga Annika Borg. Konsthistorien VIMLAR av lysande, geniala och "fullfjädrade" konstnärer som aldrig har gått en timme i utbildning, som inte känner ett pink "ansvar", som aldrig ägnat en tanke åt "etik och konstens syfte", som skulle be dig stoppa upp ditt krav på att "konsten måste peka utöver sig själv och upphovskvinnan/mannen" där bak.
Leve alla seklers knäppa, galna, lyckliga, olyckiga, ansvarslösa, deprimerade, maniska, schiziga, olydiga, missbrukande, egotrippade, insnöade, omöjliga, hädande, hopplösa, världsfrånvända konstnärer som skapar för att de inte kan låta bli och fullständigt skiiiiiiter vad andra människor tycker och tänker om deras skapande.
Jag säger som David Eberhard: Klipp dig och läs på!
JÖSSES vilket cirkelresonemang där hjälphypoteserna går som stafettpinnar. Så beskedligt.
---
Anna Odell har med sin konst visat intresse och medkänsla för lidandet.
Jag uppfattar det som om att Anna trots genom att själv utsätta sig för automatisk klander o kritik törs sätta fokus på självmordet som företeelse.
Jag uppfattar att Anna visar prov på äkta medkänsla.
Jag blir imponerad av den starka empatiska kvinnan Anna Odell.
Mer fruntimmer av den kalibern.
Per Hagman
Man blir ju också en aning förundrad när de verkar ha godkänt en uppsats som till stora delar består av "bla bla" upprepat.
Konstfackfolk och konstkritiker som försvarat tilltagen har å andra sidan inte uppvisat någon större förmåga att för sammanhängande, logiska resonemang, så man borde antagligen inte vara förvånad.
Hur uppvisar man medkänsla när man betraktar ens medmänniskor som arbetsmaterial att utnyttja efter eget skön i sitt skapande?
Konfus min replik på din tanke/fråga::
Vi använder, allt som oftast; varandra som ”arbetsmateriel” när vi skapar.
Anna Odell utnyttjar sin omgivning mer medvetet än vad du skriver ”efter sitt eget skön”
( mao lägger jag ej betydelsen …oreflekterat godtycke…i begreppet …”skön”.)
Genom sitt agerande skapar Odell medkänsla hos iakttagarna.
Odell tar sig rätten att göra detta. Min mening är att: Jag ger Odell den rätten eftersom hon är konstnär och hennes agerande är proportionellt till syftet. Om nu någon åskådare blir upprörd i efterhand … tja låt dem yla en stund då.
Jag menar att Odell är unikt stark som törs ta sig denna rätt på förhand.
Lägg märke till att jag anser att Anna Odell visar prov på …äkta medkänsla.
Per Hagman
ps
med cirkelresonemang vilket ag skriver inledningsis härovan... syftar jag på Annikas artikel härovan... där stödargument och hjälphypoteser lölper staffet för att fullborda hennes cirkelresonemang.
Jag lägger inte in "oreflekterat" i "efter eget skön" men väl att man fullständigt struntar i vad arbetsmaterialet tycker om att vara arbetsmaterial. Och käre P.O.H. vem är du att ge någon över huvud taget att göra något som helst med andra? att ge konstnärer rätten att begå övergrepp? Självutnämnd übermensch? Om en forskare inom medicin eller någon samhällsvetenskap hade gjort något motsvarande utan etiska prövningar etc. skulle det blivit ramaskri och ingen hade accepterat det efter som det var i vetenskapens tjänst för mänsklighetens – men vi ska alltså stillatigande acceptera det (och andra tänkbara övergrepp) när de sker i Konstens namn?! Och ändamålet helgar medlen (och hittills verkar inte A. Odells ändamål med bästa vilja ens kunna helga en fjärt i en hiss)? Rutten princip IMHO.
Man kan använda ens medmänniskor som arbetsmaterial på olika sätt: som inspiration till rollfigurer i romaner, lura dem och utnyttja deras välvilja, begå experiment med dem utan deras medgivande, eller ta dem av taga och göra något intressant med kvarlevorna. Inte alla är acceptabla i ett civiliserat samhälle.
Om Odell har visat vad du kallar äkta medkänsla – alltid suspekt när nån tar till "äkta" – vill jag under alla omständigheter slippa bli utsatt för dylik.
Odell skapat medkänsla hos iaktagarna? I vilken parallell verklighet? Medkänsla från de flesta för de hon utsatte för sitt spratt; hos en mindre grupp konstfolk medkänsla för Odell.
En sak har jag lärt mig, nej två: lita aldrig på en konstnär, och om en konstnär ser ut att vara på väg att ta livet av sig, drunkna, bli nedslagen, eller nåt i den vägen, så är det bäst lämna platsen så att man slipper bli indragen i nåt obehagligt konstprojekt.
Konfus:
ínstämmer : visst kan , skall , bör , som du sägar vetenskapliga expriment styras i hög grad av etiska överägande.
jag anser samtidigt att konsten/utövandet kan ha en större handlingsfrihet än veteskapen.
jo... det här om "äkta medkänsla. ...när du hälper t.o.m din ovän ...
Men du Konfus ff...om du skulle hamna i ett konstexpriment....ta chansen att agera utav av hlvte... i stället för att gå din väg.
Per Hagman
Några få (får man hoppas) konstnärer, konstförståsigpåare, konstkritiker, och konstwannabees må anse att de utgör ett avant garde av Nietzscheanska övermänniskor med större insikter, etc., än den inskränkta, okunniga, och korkade pöbeln, men i verkligheten är de inte ett dugg mindre korkade och inte ett dugg mer värda än någon annan och har absolut inte mer rätt än någon annan att begå övergrepp eller bete sig oetiskt.
Vill konsten leka vetenskap (och som experiment måste Odells tilltag betraktas som patetiskt korkat) får man allt spela efter samma regler, eller ställa sig i skamvrån.
Om man behandlar andra som oväsentligt skit, får man räkna med att själv bli behandlad på samma sätt. Och man har frånsagt sätt rätten att klaga på behandlingen …
Konfus:'
Du skriver ...kort klart koncist.
Jag är inte enig med Dig Konfus om att hon Odell behandlar andra som "skit".
Tvärtom så går hon Odell snabbt i svaromål kring om någon har drabbts illa.
De endaste som har "drabbast" verkar o vara den flintskalliga överläkaren på intagsvdelningen.
Ingen annan.
Min mening är att hon Anna Odell sätter fokus och att jag med spänning önskar att se hur hon tänker o ser.
Per Hagman
PS:
Ser hon något vi andra inte sett ?
Kanske hon kan väcka döda svenskar till liv?
1200 svenskar tar livet av sig varje år.
Jag accepterar inte det.
Falk och Per O Hagman: man kan vara intresserad av och hyfsat kunnig om konst utan att anse att allt som kallas konst är konst. Har man arbetat med de människor som genom sin (riktiga) nöd befinner sig på en psykakut eller mött anhöriga till människor som tagit sina liv, blir man inte så begeistrad av fejkade självmordslarm. Vad som är konst kan man alltid diskutera. Men man behöver inte vråla "okunnig" om alla som inte håller med om att detta mediala utspel är konst. Trist debatteknik och nivå. Själv deltar jag (frivilligt!) i den amerikanska konstnärinnan Shelley Jacksons konstprojekt SKIN, A MORTAL WORK OF ART, ett projekt som bl.a. innebär viss fysisk smärta.
Men du Annika, det är faktiskt väldigt okunnigt eller ogenomtänkt att jämföra forskare och konstnärer. Det ställs helt olika krav på ett konstverk och en avhandling eller forskningsrapport. Känn dig inte påhoppad, ta kritiken och gå vidare.
"jag anser samtidigt att konsten/utövandet kan ha en större handlingsfrihet än veteskapen"
Varför?
Go Per Hagman.
Konst kan inte granskas och nagelfaras på samma sätt som vetenskap. Vissa verk som är skapade med syftet att granskas och som - så att säga får sin konstnärliga betydelse genom granskningen kan ju självklart göra jus det, granskas. Men, då är det själva syftet.
P.O.H skriver "Jag ger Odell den rätten eftersom hon är konstnär och hennes agerande är proportionellt till syftet. Om nu någon åskådare blir upprörd i efterhand … tja låt dem yla en stund då" - och träffar här kärnan i diskussionen.
Konst behöver och kräver handlingsfrihet. Den enda som drabbades i det här fallet, eller snarare Det enda som drabbades i det här fallet var ju nänmde läkares stolthet. Som sagt.
Denna klara och enkla lektion i etik väcker givetvis reaktioner från diverse förvirrade knäppskallar. Odell har handlat omoget och dessutom lagstridigt.
Etiskt sett har hon gjort fel genom att utnyttja andra människor UTAN DERAS VETSKAP OCH GODKÄNNANDE för att genomföra sitt "projekt". Men detta går tydligen bortom vissa individers horisont.
HAMNAT MED PACK JÄVLA KORRUPTA FITTOR...SÄTTER EN AUTISTISK PERSON BLAND DERAS PERSONAL. PSYKIATRI ÄR HELT KNASIGT.. STÖDJER ANTIPSYKIATRIN RESTEN AV LIVET TILL ÅLDERDOMEN....HEJA WWW.KMR.NU...VÄNTA BARA
NI FÖRTJÄNAR PSYKIATRI...NJUTER AV DET.