Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Foto: Scanpix
Lena Gimbergsson om Fritt forum

BARNS RÄTT TILL SITT GENETISKA URSPRUNG

En fråga som väcker så mycket känslor och okontrollerad ilska hos dem som berörs. Det är så lätt att ställa sig själv frågan - är det viktigt för mig att veta vem som har gett mig de genetiska arven?


Om författaren

Jag har 11 års arbetslivserfarenhet inom fertilitetsområdet, samt egen erfarenhet av ofrivillig barnlöshet och fertilitetsbehandling, som har rustat mig med gedigen kunskap om fertilitet, infertilitet och kvinnohälsa. Med de kunskaper som jag har fått genom åren har jag stor förståelse för de frågor, tankar och problem man kan ställas inför som ofrivilligt barnlös.

Den som svarar nej, det är inte alls viktigt - har nog inte riktigt förstått frågan. Det finns många studier och berättelser som visar hur viktigt det är att få veta sitt genetiska ursprung, även om man inte har någon kontakt med vederbörande förälder/donator. De som får veta i vuxen ålder att den de alltid trott vara en förälder mår extremt dåligt under lång tid. Det visar vikten av att vara sann och ärlig mot sina barn.

I Sverige är det endast rätt icke anonym sperma- eller äggdonator tillåtna. Uppgifter om givarens namn sparas i ett speciellt register under 70 år. Barnet har rätt att i mogen ålder (18 år), men kan även tidigare ansöka om att få vetskap om barnet anses moget nog att ta emot information om givaren. Det är viktigt att poängtera att den som är sperma - eller ägg donator har inga rättigheter eller skyldigheter gentemot barnet i en kommande kontakt.

I Danmark och Finland finns möjlighet till både anonyma och icke anonyma givare, det är givaren som bestämmer om barnet ska få möjlighet till kontakt senare i livet.

I England har man ofantligt många donatorbarn, har man numera samma regler som i vårt land. Sverige har varit förebild för synen på barnens rättighet att få vetskap om givarens namn.

I Sverige får lesbiska kvinnor göra inseminationer för att få barn, medan ensamstående heterosexuella kvinnor måste åka utomlands för samma behandling. Det må vara att de lesbiska kvinnorna får den hjälp de behöver, men varför får inte ensamstående kvinnor samma möjlighet här i landet. Det är ett mycket underligt och dubbelbottnat beslut av politikerna.

De kvinnor som tvingas eller väljer att åka till exempelvis Danmark eller Finland för att få barn, väljer alltför ofta också en anonym spermadonator, trots att det finns möjlighet att välja en icke anonym givare.

Varför, kan man fråga sig, förmodligen sitter det i en rädsla att barnet ska vilja veta vem givaren är och därefter välja den personen som förälder istället. Att man helt enkelt riskerar att får konkurrens i framtiden.

Om man som klok förälder väljer att berätta i form av en påhittad saga i mycket tidig ålder, då barnet är 3-4 år kommer barnet att säga - jaha och? Om man sedan fortsätter att berätta för barnet om dess tillkomst antigen fortsätta med sagor eller berätta mer rakt på, kommer effekten att bli densamma. Vet också barnen att de har rätt att få veta vem som var givare, kommer förmodligen inte intresset att vara lika stort. Det som de flesta ofta är mest intresserade av att få är veta om givaren exempelvis är musikalisk, konstnärlig eller har andra förmågor, samt om det finns fler barn som då kan ses som halvsyskon.

Jag har själv erfarenhet av en halvbror i ett annat land, som först vid 40-års ålder fick veta att han var adopterad. Vi systrar som har vetat om hans existens sedan vi var små, var också hårt för honom att ta in - när han hade levt i en förljugen tillvaro. Han har en innerlig kärlek till sina föräldrar, men det tog många år att komma över att han inte hade fått vetskap om adoptionen i unga år.

Under mina år i kontakter med ofrivilligt barnlösa par och även ensamstående kvinnor, har jag mött så mycket ilska över just barnets rätt att få veta sitt ursprung. Det är oerhört svårt att förstå den egoism man visar sitt barn, genom att förvägra dem det genetiska arvet.

Det har väckt ett stort intresse att hjälpa kvinnorna att förstå sina barns behov ur ett generöst perspektiv. Är man en klok och bra förälder förlorar man aldrig sitt barns kärlek, visar man också sitt barn respekt - får man den tillbaka i dubbel bemärkelse.

Får man veta en sådan sanning i ungdomsåren eller vuxen ålder genom att någon försäger sig, eller att man drabbas av en olycka eller sjukdom, är risken stor att man förlorar all tilltro till sin familj. Sanning är ännu svårare att acceptera om den kommer på FEL sätt.

Ni kvinnor som behöver insemination genom donator - ge ert barn en icke anonym givare och därigenom rätt till en eventuell kontakt i framtiden!

 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3962

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.