Fritt forum

Foto: Scanpix

Aloace om Fritt forum

Socialismens förakt för ambitionen

Publicerad: 2009-02-16 13:02, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Debatten om elitskolor talar sitt tydliga språk om den i Sverige socialistiskt präglade synen på färdighet och ambition. Att det ens är en fråga värd att diskutera säger också sitt, än mer att så många ser denna skola för ambition och specifika anlag som ett hot. Ett hot mot vem kan man fråga? Eller, ett hot mot ”vad?” är sannolikt korrektare.

millningar
3 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Det är på tiden att den kunniga, drivna och ambitiösa får den uppbackning som de förtjänar. Men inte minst att skolans form och ideologiska prägel ifrågasätts ytterligare. Under en kort period fick jag chansen att själv undervisa på universitet och min tro på människans förmåga kunde inte besvaras bättre från studenterna, men å andra sidan inte sämre från studierektorn. I vissa situationer framstår de ambitiösa som en utsatt minoritet och det kan inte vara bra för någon.

Det finns två i denna kontext aktuella sätt att svika ett barn i utveckling från samhällets sida. Det första är att misslyckas med att inkludera dem som har svårare att hänga med, det andra är att försumma dem som har förmåga och/eller ambition att prestera mer. Det handlar alltså om att erbjuda förutsättningar för varje enskild individ att göra det bästa med sin tid - att leva fullt ut.

Uppenbarligen finns det en opposition mot utvecklandet och främjandet av den senare. Detta är inte så konstigt i en socialistisk tradition där skillnader mellan människor ofta ses som ett problem, inte minst när det inkluderar materiella och ekonomiska tillgångar. Vilka ofta går hand i hand med barnets, ungdomens och senare den vuxnes prestationer inom skolan. Men långt ifrån alltid.

Att beröva den ambitiöse dess förutsättningar att förvärva sig mer kunskap och färdighet är ett försummande av enskilde individen och samhällets välfärd i stort. En försvarare skulle kanske säga att det inte är ett försummande, utan att det är altruism och kollektivism när de är som bäst. Men då hyllar man möjligen två begrepp utan att syna deras betydelse och konsekvenser för den enskilde individen och samhällets konstruktiva utveckling. Altruism är att oegoistiskt offra sig, i handling eller tillgångar, för någon annan och socialistisk kollektivism håller fram den breda massan som viktigare än individen. Detta är ett problem. För det finns inga fördelar med att slösa bort talang om man inte ser ambition och personlig utveckling som ett hot mot de mindre ambitiösa - ett hot mot en selektiv kollektivism alltså där vissa är viktigare än andra. Det säger också sig själv att denna samhällssyn inte ens är konstruktiv för de man utger sig för att värna om. Men framför allt: En påtvingad handlig eller begränsning kan inte vara altruistisk och en kollektivism som inte tjänar alla individers potential kan inte heller sägas tjäna just alla. Den är istället, pekades på det inkonsekventa, ojämlik på det sätt som vi borde intressera oss för att inte vara. Det vill säga, systematisk intresserad av att tjäna vissa människors behov före andra. För det är lika illa att inte se till den med skrivartalang som det är att inte se till den med skrivsvårigheter. Båda parter står i position att lära sig något svårt, och de ska såklart uppmuntras till detta o avsätt utgångspunkt - det är rättvisas.

Den svenska socialismen har i likhet med tidigare mer "kontrollerande" ideologier försökt forma samhället efter strukturer (och tidvis klichéer) som sätter sig över den enskilde - ofta försök att fabricera en ny mänsklig natur och social ordning. Likt socialismen söker en social och ekonomisk balans som de själva dikterat som rättvis och naturlig utan hänsyn till standarens offer eller viljor. Vi får inte glömma bort att samhället (och inte minst det moderna samhället) är en mänsklig uppfinning och bör likt alla mänskliga konstruktioner bara hyllas och uppmuntras så länge den tjänar individens frihet - frihet att softa eller söka extrema ambitioner utan konstgjorda repressalier menade att hålla deras livsstandar lika. Att dyrka eller följa något annat än det som gynnar individen är utan omskrivning onaturligt och potentiell kränkande. Inte minst när man förespråkar idéer som straffar vissa och för ögat gynnar andra i förföljandet av en social jämställdhet som inte är rättvis, konsekvent jämlik eller följden av individens fria vilja. Ett sundare synsätt är att skapa förutsättningar för olika individers viljor och anlag istället för en påhittad ideologisk korrekt, av vissa godtyckligt skapad lagom-människa. En lagom människa som oftare tvingas framstå som dummare än hon är.

Vi är alla beroende av (gynnas av) att enskilda individers geni och skaparförmåga utvecklas och inte minst praktiseras. Vore det inte för en människas smarta ambition att söka en bättre lösning hade vi aldrig sökt grottans skydd mot väder och vind. Ej heller monterat det första hjulet eller maximerat produktionen så att den erbjuder alla mer fritid och bättre lösningar. Det är uppenbart att skaparglädje och den individuella förmågan måste uppmuntras på alla sätt och att en bra början är att inte systematisk stoppa den - speciellt i dessa tider då får fortlevnad kanske hänger på några få riktigt smarta idéer. Att se vissa individers potentiella ekonomiska och kunskapsmässiga välfärd som ett hot kräver en extremt vågad och godtycklig precisering av vad rättvisa är. Men inte mindre är det en form av kunskapsförakt och förtryck mot en minoritet även om det går under epitetet välfärdspolitik.

Aloace (24 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3941

3 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag hoppas att den som satte dit bilden vet om att den gode Einstein var... socialist! Och ville ha planekonomi!

Ett litet citat:

"This crippling of individuals I consider the worst evil of capitalism. Our whole educational system suffers from this evil. An exaggerated competitive attitude is inculcated into the student, who is trained to worship acquisitive success as a preparation for his future career."

Permalänk | Anmäl #1 Job, 2009-02-17, 10:31

Tur att Einstein specialiserade sig på fysik och inte ekonomi.

Permalänk | Anmäl #2 Zlaja, 2009-02-17, 16:01

ALTRUISM
Socialliberalismen vill addera resurser till de svaga med drivkraften "altruism", och samtidigt också uppmuntra de ambitiösa för att höja kompetensen i samhället - ett långsiktigt klokt mål eftersom deras prestationer också sedan ger utdelning till resten av samhället genom skatt, innovationer och möjligen arbetsplatser.

AVUNDSJUKA
Socialismen vill bara reducera resurser för de ambitiösa så att det ska bli jämt - med drivkraften "avundsjuka". Det är genomkorkat med tanke på att man då går miste om framtida avkastning från de individer som nu inte uppmuntras i sina ambitioner. Det är kortsiktigt (om ens det) och dessutom småsint.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Socialismens förakt för ambitionen

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar